Foto: SVT
Till startsidan
Annat Förskolan ska göra motsatsen till vad SVT-serien gör – söka sammanhangen som tar fram barnens ”bästa jag”.
Jag känner verkligen inte igen mig i den förskola som visas i ”Våra barns hemliga liv”. En förskola som försätter barn i olika tävlingsmoment för att de ska tränas i konflikthantering för att vi ska kunna jämföra hur 4-åringar agerar i förhållande till 6-åringar. Samtidigt som två specialister sitter och kommenterar barnen och generaliserar att ”så här är det … det är fullt naturligt … de kan inte i denna ålder …”
Häromdagen satt jag i reflektion med två arbetslag, med fantastiska pedagoger, där vi tillsammans tittar på vårt arbete med barnen och funderar över på vilket sätt barnen får goda och rika förutsättningar att utforska sin omvärld tillsammans med andra barn.
Med frestelser och syndabockar lockar man snarare fram barnets sämsta jag.
Ser vi att vi erbjuder barn lika förutsättningar i meningsfulla sammanhang? Sammanhang som skaparlust och glädje och utforskande. Erbjuder vi dem att vara i ett fängslande undersökande? Vi samtalar om vår roll som pedagoger och hur vi kan hjälpas åt för att skapa en undervisning och ett lärande som vilar på glädje och demokratins goda värden. Frågor som är djupa och svåra och kräver att vi om och om igen tittar på oss själva och på vår praktik.
Jag blir så oerhört berörd och imponerad över den barnsyn och kunskapssyn som träder fram i våra samtal. Vid ett av dessa beskriver de hur de äldre barnen är uppfyllda av sitt undersökande av träd och rötter, ställer sig frågor, tecknar hur rötterna dricker vatten under jorden och går ut på gården där de fotograferar rötterna till ett träd där flera rötter ligger väl synliga. Barnen funderar över om de rötterna kanske inte kan dricka vatten eftersom de ligger ovan jord? De närmar sig trädets liv med en sådan ömhet och empati. Vid detta tillfälle kan vi också se att när barnen är så uppfyllda av något intressant så vill de också dela det med andra, de vill hjälpa en yngre kompis så att hen också kan.
Vi samtalar också om det lärande som vi inte alltid ser vid första anblicken utan som ligger i mellanrummen eller bredvid lärandet, som en av pedagogerna säger. Vi ställer oss också frågan: Vilken skillnad blir det om barnen av egen kraft verkligen vill hjälpa och dela med sig än om de gör det för att vi vuxna säger att de ska det? Är det bara lydnad de lär sig då?
Vi vill skapa ännu fler omsorgsfulla, roliga, utmanande och undersökande sammanhang tillsammans med barnen, för sammanhangen gör mig till någon. Vi samtalar om vikten av att få vara i sammanhang som tar fram mitt bästa jag. Det innebär inte att det i vårt arbete är konfliktfritt utan konflikter uppstår och kan också ses som en motor för förhandlande och reflekterande där barnet tillsammans med vuxna och kompisar får göra sin röst hörd och lyssna på den andre för att samhandla, förhandla, samtala och reflektera kring det som sker för att förstå. Vi funderar också mycket över hur vi reflekterar med barnen i dag och hur vi kan bli än bättre på det.
Foto: SVT
Sedan kommer jag hem och får på bästa sändningstid i SVT se detta program medvetet sätta barnen i tävlingssituationer med godis till vinnarna. Som när de ska ta sig igenom en labyrint med dominoeffekt som hinder för att nå fram till sockervadd. Det är bara frågan om vem som river först och som då blir syndabocken. Vem blir först att inte kunna motstå frestelsen och sedan ljuga för att man tror att man inte får?
Är inte detta att sträva efter att ta fram barnets sämsta jag? Dessutom med kommentarer från specialisterna i rummet bredvid som säger att så här gör barn, att det är fullt normalt i den åldern. Kanske borde man snarare säga att det är fullt förståeligt att barn gör så i just en sådan av vuxna iscensatt situation?
Jag undrar vad barnen skulle säga om de också fick ge tillbaka till de vuxna om hur de upplevde situationerna. Vad tänker de om de vuxna? Vad tycker barnen om att sättas i sådana här situationer? Vad tänker de kring det de vuxna gjorde? Tycker barnen att det är okej att göra så?
Ett av barnen säger under samlingen att han har pratat med sina föräldrar och kommit överens om att han själv får bestämma att sluta om han inte vill vara kvar. Men ingen lyssnar, ingen kommenterar detta. I slutet av programmet får vi dock veta att han vill stanna ett tag till eftersom han i dag befann sig i det vinnande laget. Men hur känner han det i morgon, undrar jag.
Jag undrar också vilken förskola detta program visar och vilket som är dess syfte. Som förskollärare förstår jag inte det.
Lärarpriser Maria Widestrand, Ninni Schuldt Lindqvist och Lise-Lotte Rådbjer är årets vinnare av Ulla-Britta Bruuns stipendium.
Podcast Måste vi uppmärksamma högtider i förskolan och hur ska vi förhålla oss till vårdandshavares önskemål? I senaste avsnittet av podden pratar vi om högtider och traditioner.
Debatt Att skära ner på digitala läromedel gör att barnen i förskolan går miste om viktiga och spännande utbildningsmöjligheter. Det som den digitala världen kan erbjuda kommer den analoga aldrig att uppnå, skriver läraren i förskolan Nina Juréen.
Reportage Lärarna Åsa Lernberg och Louise Messer har lett ett utvecklingsarbete om leken i förskolan och vad det innebär att vara en lekkompetent lärare. På kuppen har de blivit ”lekens väktare” i verksamheten.
Forskning Forskaren: Därför har det större effekt på flickor än pojkar.
Krönika Är vi uppfinningsrika i saker som val av material, musik och i vår roll som förebilder så kan vi hitta vad som är nyckeln till rörelseglädje för varje barn, skriver Marie Eriksson.
Dilemmat Så svarar facket om att driva frågan om slopat karensavdrag.
Panelen Vi frågar tre lärare hur de förhåller sig till luciafirande, tomtenissar och religion.
Vår metod ”Barn påverkas tidigt av normer som säger att vit hudfärg är mer värd än brun”
Pedagogiska tips Lärarna Agneta Sandh och Carina Löwenberg väver in matematik och teknik in i barnens julpyssel.
Podcast Har fokuset på det digitala blivit för stort, är det verkligen i förskolan som skärmar är ett problem och hur använder vi digitala verktyg på ett kul och kreativt sätt? Det pratar vi om i det senaste avsnittet av Förskolan.
Skolpolitik Mindre barngrupper är inte oviktigt, men andra delar behöver vara på plats, säger forskaren Christian Eidevald som skrivit en rapport om hur kvaliteten i förskolan ska höjas.
Fokus Förskolans stora enkät visar att de flesta lärare i förskolan är positiva till läroplanens nya riktning med färre digitala inslag – men det finns även kritiska röster.
Fokus ”Positivt att jag får använda mig själv mer i undervisningen”
Fokus Skilda tolkningar av de nya skrivelserna hotar likvärdigheten, menar organisationen.
Fokus Då är det motiverat att använda digitala lärverktyg – två rektorer svarar på lärarnas frågor.
Fokus Skärmstopp kan försena barnens lärande, menar Guldäpplet-nominerade läraren.
Fokus Förskolläraren: Värdefullt verktyg för barn med annat modersmål går förlorat.
Fokus Lärarnas egna röster om den uppdaterade läroplanen för förskolan.
Fokus Danscertifierade förskolor rimmar väl med nyheterna i läroplanen.
Krönika Varför verkar det helt omöjligt att förmedla vad arbetet på förskolan innebär för utomstående? Hur extremt intensivt och krävande det är att vara ständigt påkopplad och ha hundra olika slags mänskliga processer i gång samtidigt, skriver läraren i förskolan Sara Agné.
Kultur Pyssel är något som ofta ses som lite oseriöst, på ett nedvärderande sätt. Men för mig är pyssel som en hel filosofi, säger dramatikern Anna Nygren, som skriver en pjäs om fenomenet.
Podcast Hur kan barnen vara med och forma sin vardag på förskolan, vad är ens möjligt utifrån rådande förutsättningar och vad säger barnen själva? Det pratar vi om i senaste avsnittet.
Arbetsmiljö Lärarna på förskolorna i Luleå larmar om att allt fler arbetsuppgifter läggs på dem.– Det här ingår inte i vår läroplan och vi skulle behöva en tydlig arbetsbeskrivning, säger Anneli Lifbom, lärare i förskolan och huvudskyddsombud Sveriges Lärare.
Krönika Christian Eidevald har sagt att det är större skillnad mellan en ettåring och en femåring i utveckling, än det är mellan en sexåring och en som går i trean på gymnasiet. Varför har inte det budskapet fått större genomslag? undrar läraren i förskolan Erik Stenkula.
Debatt Hela tiden hörs denna uppmaning till barnen i förskolan. Som positiv feedback, något som visar tilltro till barnets förmåga, är det självklart en föredömlig sak att säga, skriver Nina Linnaeus, lärare i förskolan.
Podcast I senaste avsnittet pratar vi med författaren Elin Larsson om barnens konflikter.
Fackböcker Väl hanterade kan barnens konflikter faktiskt bidra till både lärande och bättre relationer, menar Elin Larsson, lärare i förskolan, aktuell med en ny bok.
Krönika Barnskötare är viktiga i förskolan, inte för att ni gör samma jobb som förskollärare, utan för att ni gör ett annat. Att hävda att barnskötare behövs för att de gör samma jobb som lärare är bara dumt, skriver Eva Lindström.
Arbetsmiljö Arbetsmiljön i förskolan är dålig. Det problemet måste man lösa innan man går vidare med att låta barn få stanna längre, säger Andrea Meiling, ordförande för Sveriges Lärare i Göteborg.
Pedagogiska tips Lärarna i förskolan berättar om sina knep för att skapa en trygg barngrupp.
Arbetsmiljö ”Det är en arbetsmiljöfråga. Ett par bra skor kan kosta upp till 2 000 kronor”
Podcast Hur anpassar vi vilan efter ålder, hur möter vi föräldrars önskemål och krav och måste vi göra som vi alltid har gjort?
Debatt Konflikten mellan hemmet och förskolan kring arbetsscheman har växt till orimliga proportioner, skriver Tindra Skarin, lärare i förskolan.
Krönika Nu när det är fastslaget att även förskollärare är lärare är det dags att vi också får förutsättningar att utföra vårt undervisningsuppdrag, skriver Eva Lindström.
Vi lärare Nu ändrar vi titeln – i tidningar och digitala kanaler.
Fackligt En ny titel kan bidra till ökad status, säger förbundsordförande Anna Olskog.
Förskolefabriken Förskolans granskning visar att andelen storförskolor ökar, inte minst i storstadsområdena. Nu vill styret i Stockholms stad införa riktmärken.
Podcast I senaste avsnittet pratar förskollärarna Eva Lindström, Sandra Hollstedt och Johan Bispo om de estetiska ämnena.
Reportage Enbart språkundervisning räcker inte för att få en bra grund i förskolan, den behöver också kombineras med kulturförståelse, menar forskaren och förskolläraren Mirella Forsberg Ahlcrona.
Fackligt Vi har alltid drivit att yrkesgrupperna ska ha den utrustning som yrket kräver, säger Johanna Österljung, ordförande i Sveriges Lärare Sundbyberg.
Debatt Jag ser ofta små förskolor med dåligt placerade entréer, ologiska flöden och utemiljöer som varken stödjer barns behov eller pedagogiken, skriver Emma Crawley, miljöpsykolog och utvecklare av barns utemiljöer.
Forskning Forskaren och förskolläraren Magdalena Hulth vill få i gång en diskussion om hur de små barnens sexualitet ska bemötas i förskolan.
Pedagogiska tips Ett lugnare tempo utan stress står på mångas önskelista. Men för förskollärarna Åsa Ahlqvist Johansson och Anna Viberg i Stallarholmen är det redan en verklighet.
Podcast I senaste avsnittet pratar vi storförskolor. För vems skull byggs de stora förskolorna, är kritiken rättvis och hur är det att jobba i stora förskolor?
Förskolefabriken ”Man har helt tappat fokus på barnen” berättar förskollärare.
Förskolefabriken ”Viktigt att barnen har egna pedagoger.”
Förskolefabriken Det saknas forskning om vad storförskolorna innebär för barnen, berättar Maria Teder, arkitekt på Boverket.
Förskolefabriken Storförskolor försvårar trygga relationer – grunden till barnens utveckling och lärande.
Förskolefabriken Här är fem anledningar som ofta ges för att bygga storförskolor.