
Foto: SVT
Annat Förskolan ska göra motsatsen till vad SVT-serien gör – söka sammanhangen som tar fram barnens ”bästa jag”.
Jag känner verkligen inte igen mig i den förskola som visas i ”Våra barns hemliga liv”. En förskola som försätter barn i olika tävlingsmoment för att de ska tränas i konflikthantering för att vi ska kunna jämföra hur 4-åringar agerar i förhållande till 6-åringar. Samtidigt som två specialister sitter och kommenterar barnen och generaliserar att ”så här är det … det är fullt naturligt … de kan inte i denna ålder …”
Häromdagen satt jag i reflektion med två arbetslag, med fantastiska pedagoger, där vi tillsammans tittar på vårt arbete med barnen och funderar över på vilket sätt barnen får goda och rika förutsättningar att utforska sin omvärld tillsammans med andra barn.
Med frestelser och syndabockar lockar man snarare fram barnets sämsta jag.
Ser vi att vi erbjuder barn lika förutsättningar i meningsfulla sammanhang? Sammanhang som skaparlust och glädje och utforskande. Erbjuder vi dem att vara i ett fängslande undersökande? Vi samtalar om vår roll som pedagoger och hur vi kan hjälpas åt för att skapa en undervisning och ett lärande som vilar på glädje och demokratins goda värden. Frågor som är djupa och svåra och kräver att vi om och om igen tittar på oss själva och på vår praktik.
Jag blir så oerhört berörd och imponerad över den barnsyn och kunskapssyn som träder fram i våra samtal. Vid ett av dessa beskriver de hur de äldre barnen är uppfyllda av sitt undersökande av träd och rötter, ställer sig frågor, tecknar hur rötterna dricker vatten under jorden och går ut på gården där de fotograferar rötterna till ett träd där flera rötter ligger väl synliga. Barnen funderar över om de rötterna kanske inte kan dricka vatten eftersom de ligger ovan jord? De närmar sig trädets liv med en sådan ömhet och empati. Vid detta tillfälle kan vi också se att när barnen är så uppfyllda av något intressant så vill de också dela det med andra, de vill hjälpa en yngre kompis så att hen också kan.
Vi samtalar också om det lärande som vi inte alltid ser vid första anblicken utan som ligger i mellanrummen eller bredvid lärandet, som en av pedagogerna säger. Vi ställer oss också frågan: Vilken skillnad blir det om barnen av egen kraft verkligen vill hjälpa och dela med sig än om de gör det för att vi vuxna säger att de ska det? Är det bara lydnad de lär sig då?
Vi vill skapa ännu fler omsorgsfulla, roliga, utmanande och undersökande sammanhang tillsammans med barnen, för sammanhangen gör mig till någon. Vi samtalar om vikten av att få vara i sammanhang som tar fram mitt bästa jag. Det innebär inte att det i vårt arbete är konfliktfritt utan konflikter uppstår och kan också ses som en motor för förhandlande och reflekterande där barnet tillsammans med vuxna och kompisar får göra sin röst hörd och lyssna på den andre för att samhandla, förhandla, samtala och reflektera kring det som sker för att förstå. Vi funderar också mycket över hur vi reflekterar med barnen i dag och hur vi kan bli än bättre på det.
Foto: SVT
Sedan kommer jag hem och får på bästa sändningstid i SVT se detta program medvetet sätta barnen i tävlingssituationer med godis till vinnarna. Som när de ska ta sig igenom en labyrint med dominoeffekt som hinder för att nå fram till sockervadd. Det är bara frågan om vem som river först och som då blir syndabocken. Vem blir först att inte kunna motstå frestelsen och sedan ljuga för att man tror att man inte får?
Är inte detta att sträva efter att ta fram barnets sämsta jag? Dessutom med kommentarer från specialisterna i rummet bredvid som säger att så här gör barn, att det är fullt normalt i den åldern. Kanske borde man snarare säga att det är fullt förståeligt att barn gör så i just en sådan av vuxna iscensatt situation?
Jag undrar vad barnen skulle säga om de också fick ge tillbaka till de vuxna om hur de upplevde situationerna. Vad tänker de om de vuxna? Vad tycker barnen om att sättas i sådana här situationer? Vad tänker de kring det de vuxna gjorde? Tycker barnen att det är okej att göra så?
Ett av barnen säger under samlingen att han har pratat med sina föräldrar och kommit överens om att han själv får bestämma att sluta om han inte vill vara kvar. Men ingen lyssnar, ingen kommenterar detta. I slutet av programmet får vi dock veta att han vill stanna ett tag till eftersom han i dag befann sig i det vinnande laget. Men hur känner han det i morgon, undrar jag.
Jag undrar också vilken förskola detta program visar och vilket som är dess syfte. Som förskollärare förstår jag inte det.
Kultur Julius Pierstorff är förskolläraren vars musik nu når ut till allt fler. I sommar spelar han, som Jjulius, på festivalen Way Out Wests klubbversion, inte långt från hemmet i Göteborg.
Podcast I senaste avsnittet pratar vi om barnen som har hög frånvaro i förskolan. Hur kan vi möta barnen som bara vill vara hemma, hur teamar vi upp med vårdnadshavarna och hur kan digitala verktyg förhindra framtida problematisk skolfrånvaro?
Läsning Ett läsfrämjande arbete som involverar alla förskolor i Stenungsund har tilldelats Stora läspriset. Bakom projektet står en hängiven kvartett bestående av två förskollärare och två bibliotekarier.
Likvärdighet Förskolan har i praktiken inte granskats alls av Skolinspektionen under de senaste fem åren, konstaterar Riksrevisionen i sin rapport.
Krönika Under det gångna året har jag snuddat vid tanken att samhället kanske börjar få upp ögonen för det vi sett och kämpat för att nå ut med i decennier nu – ni vet det här att framtiden börjar i förskolan och att utan den stannar Sverige, skriver Sara Agné.
Arbetsmiljö Hundratals demonstrerade: ”Vi vet vad barnen behöver, men samhället lyssnar inte på oss.”
Pedagogiska tips Fasta stationer på gården stärker relationerna.
Krönika Erfarenhet och tron att vi själva vet bäst kan leda till en bekräftelsebias där vi inte ser vad barnen vi möter verkligen behöver, skriver Eva Lindström.
Podcast I senaste avsnittet av Förskolan pratar vi om samlingarna.
Skolpolitik Drygt 10 000 namnunderskrifter – det har protesten ”Nej tack till skolplikt från tre års ålder” samlat.
Fokus Nio av tio vill se krav på arbetsintyg från vårdnadshavare.
Fokus I Eslövs kommun infördes kravet om sysselsättningsintyg hösten 2023, och vistelsetiden har minskat med flera timmar per barn och vecka. Lärarna Glenn Rydgren och Sofia Sandqvist på Vitsippans förskola tycker att kravet är bra.
Krönika I allt fler kommuner kräver man arbetsintyg från föräldrar för att minska personalens börda i förskolan. Och förskollärarna står bakom skärpta kontroller, visar vår undersökning, skriver Sara Djurberg.
Fokus Hellre för långa dagar än för korta, menar Ingrid Pramling Samuelsson vid Göteborgs universitet.
Fokus Barn till arbetslösa och föräldralediga får oftast bara gå på förskolan 15 timmar i veckan, och det är något Gulan Avci (L), regeringens samordnare mot utanförskap, vill ändra på. Hon vill se minst 30 timmar – för alla barn.
Arbetsmiljö Det är oacceptabelt att skillnaderna över landet är så stora, säger Anna Olskog, ordförande i Sveriges Lärare som presenterar ny statistik om barngruppsstorlekar.
Krönika Nyligen lyssnade jag på en pedagogikprofessor som talade om vikten av pedagogiska relationer i förskolan. Efter föreläsningen funderade jag över om det verkligen är vi på golvet i förskolan som behöver höra det här, skriver förskolläraren Sara Agné.
Pedagogiska tips I Borgholm möttes förskolebarn och högstadieelever i ett roligt samarbete kring textilslöjd och matematik.
Podcast I senaste avsnittet av Förskolan pratar vi om barnens vistelsetider.
Stora barngrupper Åtta av tio förskollärare arbetar i för stora barngrupper. Nu reagerar skolminister Lotta Edholm på Förskolans granskning.
Krönika Det kommer att behövas grundläggande förändringar innan en obligatorisk förskola kan genomföras, skriver Eva Lindström.
Förskola Vill införa förskoleplikt: ”Vi har kommit till vägs ände med frivilligheten”
Krönika Så här i utvecklingssamtalstider skriver vi ibland i våra dokument att han eller hon är ”bra på att ta instruktioner”, skriver Erik Stenkula.
Undervisning Vad är roligast att undervisa om i förskolan – och svårast? Vi bad tre förskollärare svara.
Krönika Det är så otroligt bakvänt att föräldrar ska bedöma hur ”bra” en förskola är. Varför ska de göra det? undrar Eva Lindström efter att ha läst ännu en artikel om ”förskolorna med bäst betyg”.
Podcast Vad har vi för rättigheter när personal måste sägas upp, sitter man säkert om man jobbat länge, vad gäller vid omplacering och hur ser framtidsutsikterna ut?
Krönika Hur kommer det sig att det fortfarande är så att vuxna som arbetar med att utbilda barn inte har förmågan att förstå att framgångsrikt ledarskap inte handlar om makt, utan om ömsesidig respekt? frågar sig Eva Lindström.
Arbetsmiljö Den destruktiva arbetsmiljön i förskolan ledde till att Elin Olausson sa upp sig. Nu vill hon bryta tystnadkulturen.
Pedagogiska tips Med förskollärarnas metod blir abstrakta begrepp begripliga för barnen.
Reportage Förskollärarnas planerade undervisning i matematik är för barnen en skojig lek.
Krönika Om man inte förstår vikten av att lärare behöver planera sin undervisning är man dåligt insatt i förskolans uppdrag, skriver Eva Lindström.
Podcast Hur lägger vi upp våra nyhetsbrev, vad är en bra längd för att så många som möjligt ska läsa och inte minst – vad ska vi skriva?
Forskning Barbro Westlund ser flera skäl att ge genren större utrymme vid högläsningen.
Krönika Ta leken på allvar, och vårda den, skriver Marie Eriksson.
Fokus Det här blir effekten av en budget baserad på skolpeng, alltså ett belopp per barn, säger LO-utredaren Johan Enfeldt.
Fokus Ingen förskola i Stockholm följer riktlinjerna för gruppstorlekar, menar förskolläraren.
Ledare Barnens reflexvästar hamnade i fokus efter den tragiska dödsolyckan i Umeå. Men problemen med säkerhet i förskolan är betydligt större än så visar vår granskning, skriver Sara Djurberg.
Fokus Sju av tio förskollärare uppger att de har svårt att klara tillsynen av barnen.
Fokus Här är fem sätt att påtala säkerhetsbrister på förskolan med stöd i lagar och förordningar.
Fokus Politikerna i Stockholm ska ta fram ett styrdokument för hur stora nya förskolor ska få vara och hur de ska utformas
Fokus Förskollärarna i forskaren Linda Pallas studie menar att resursbristen till och med skapar barn i behov av särskilt stöd.
Fokus Den norska förskolan ses av många som en förebild. Där finns normer om både förskollärartäthet och om hur många barn per anställd det ska vara.
Gästkrönika Mitt till synes enkla förslag för att råda bot på ensamheten och utanförskapet: Mer krut på det relationsskapande arbetet och därefter lite till! skriver förskolläraren Ingeborg Carlquist i en gästkrönika.
Podcast Hur prioriterar vi när arbetsbelastningen är hög, när tar vi hjälp och hur gör vi för att inte bränna ut oss? Det pratar vi om senaste avsnittet av podden Förskolan.
Krönika Plötsligt finns det, som Skolverket uttrycker det, inte längre ”några krav på att använda digitala lärverktyg” i förskolan. Och debatten som följer på detta blir som vanligt ganska enahanda, skriver förskolläraren Erik Stenkula.
Friskolor Vi saknar insyn i om där finns utländska ägare som inte delar våra demokratiska värderingar, säger Lars Thornberg, Skolverket.
Forskning När förskollärare ska berätta om verksamheten för ledningen känner de sig osäkra och vågar inte ta upp problem, visar en ny studie.
Pedagogiska tips Det är jätteviktigt att barnen lär sig att tolka inte bara text utan också bilder och filmer från början, säger förskolläraren Kerstin Nordenstam.
Fackböcker Blygsel är inte problematiskt i sig självt, säger Jenny Jakobsson Lundin.
Dilemmat Jag upplever att många ammande mammor är oroliga för hur inskolningen ska gå. Kan barnet somna och tröstas utan amning? Hur pratar vi om amning i förskolan? skriver förskolläraren.