Många går till jobbet sjuka

Förskolläraren Patrik McGlinn är en av många som ogärna stannar hemma från jobbet. Ett skäl är att han inte vill göra vardagen tuffare för sina kollegor, eftersom det är svårt att få vikarier. Foto: Sanna Dolck

Samtidigt som man hör upprörda röster om föräldrar som lämnar sina snoriga barn på förskolan är det mycket vanligt att förskollärare själva stoppar i sig en värktablett och går till jobbet trots att de är sjuka.

– Även om jag känner mig smått febrig väljer jag att gå till jobbet. Då går jag på adrenalin och det känner jag av sedan när jag kommer hem, säger Patrik McGlinn, 36 år och förskollärare vid Brodda förskola i Malmö.

Sedan 1,5 år arbetar han heltid på en småbarnsavdelning. Att han skulle råka smitta ner något barn eller annan vuxen med sin egen förkylning är inget han har funderat över.

Jag vet ju hur jobbigt kollegorna får det om jag inte kommer.

– Vi är extremt utsatta varje dag för sjukdom så det slutar man problematisera kring. Jag är noggrann med hygienen och tvättar händerna ofta. Och om jag är dunderförkyld så är oftast nästan hela barngruppen det också, säger han.

Det finns inga andra yrken med lika hög sjuknärvaro som förskollärare och fritidspedagoger, enligt Arbetsmiljöverkets rapport om arbetsmiljön som släpptes förra året. Så många som 67 procent har under en ettårsperiod arbetat flera gånger trots sjukdom. Att ”sjobba”, alltså att gå till jobbet fast man är sjuk, är vanligast bland kvinnor och i kvinnodominerande yrken. Att inte vilja belasta sina kollegor men också känslan av att ingen annan kan göra ens jobb, är enligt Arbetsmiljöverkets rapport de vanligaste orsakerna till att man inte stannar hemma och vilar upp sig när man är sjuk.

– Jag vet ju hur jobbigt kollegorna får det om jag inte kommer. Det är så svårt att få in vikarier, ibland kommer det någon vikarie och ibland inte, säger Patrik McGlinn.

Han resonerar som så att ”empatin går utåt men inte inåt” för många förskollärare.

– Om jag ser någon annan kollega som är sjuk brukar jag fråga: Är du säker? Annars tycker jag att du ska gå hem, säger han.

Om den sjuka kollegan ändå stannar kvar på jobbet försöker han stötta denne extra.

– Jag tror att vi förskollärare är lite av barmhärtiga samariter. Vi är här för barnens skull, det finns en vilja att varje dag ska bli en väldigt bra dag för alla barn och föräldrar och vi känner att vi har ett viktigt uppdrag, säger han.

För Cyrene Martinsson Waern, som har lång erfarenhet av arbetsmiljöfrågor på lokal nivå, men som numera arbetar på riksnivå som Lärarförbundets arbetsmiljöexpert, är sjukjobbandet ett problem som har hängt med under många år.

– Dels kan du smitta övriga, dels kan sjukdomen bli värre om du inte tar det lugnt och återhämtar dig, säger hon.

Ibland är det så enkelt att du vet att kollegorna får mer att göra om du är borta eller att du själv får mer att göra när du kommer tillbaka.

– Men om det är personal borta från flera avdelningar börjar det märkas på ett annat sätt. Då måste du börja anpassa verksamheten säkerhetsmässigt, säger Patrik McGlinn.

Även Cyrene Martinsson Waern har stött på problemet att förskollärare kan gå till jobbet sjuka för att man helt enkelt inte vill utsätta barnen för de risker som det innebär med för lite personal på plats. Men att få bukt med ”sjobbandet” är inte en enkel fråga för fackförbundet.

– Många förskollärare är engagerade och ansvarsfulla och vi kan ju inte tvinga någon att stanna hemma, men vi ser att problematiken med sjukjobbandet ökar, säger hon.

I stället måste facket angripa problemet ur ett arbetsmiljöperspektiv.

– Budgetproblem kan göra att man inte tar in vikarier. En av orsakerna bakom sjukjobb­andet som vi ser är slimmade organisationer. Luft i systemet kan vara lösningen. Om någon har valt att gå ner i tid, kanske den personen ändå har möjlighet att tacka ja till extra arbetstid periodvis, säger hon.

Det dåliga samvetet gentemot överbelastade kollegor kan vara en orsak till att man biter ihop fast man borde ha unnat sig en vilodag.

En annan anledning till att förskollärare befinner sig på jobbet trots att de är sjuka är ekonomin. 2014 började Lärarförbundet jobba för att arbetsgivaren skulle ta större ansvar för till exempel smitta vid kräksjuka. 2014 började Lärarförbundet jobba för att arbetsgivaren skulle ta större ansvar för till exempel smitta vid kräksjuka. Det ledde till att Sveriges kommuner och landsting gjorde en överenskommelse med facken om att anställda som drabbats av kräksjuka kan vara hemma två dagar extra med full lön istället för att komma tillbaka och riskera att smitta kollegor eller barn med kräksjukan på nytt, om chefen beslutar det. Avtalet om ”avstängning” står inskrivet i Allmänna bestämmelsernas paragraf 10.

– 2014 gjorde även de politiska partierna ett uttalande om att de skulle se över karensdagen. Tyvärr har det inte gett något mer än så länge, men Lärarförbundet fortsätter att trycka på i frågan gentemot ansvariga beslutsfattare, säger Cyrene Martinsson Waern.

För Patrik McGlinn är karensdagen ekonomiskt kännbar:

– Jag är ensamstående för tillfället och har en dotter på halva tiden. I mitt fall spelar karensdagen roll, jag tycker att den ska tas bort för personer som jobbar inom vården eller med barn.

Spara