”Jag älskar att svara på elevernas frågor och vill att de ska kunna fråga mig om allt”, säger Ben Grimm, här med Evindar Collins och Christopher Brown som läser kursen engelska 7 på Nacka gymnasium.
Till startsidan
Benjamin Grimm, mer känd som Ben bland sina elever, är engelsklärare på Nacka gymnasium utanför Stockholm.
Undervisning
Lärosäten larmar om chockade studenter som inte klarar att läsa vetenskapliga texter på engelska. Att introducera ett akademiskt språk och rusta elever med ett rikt ordförråd är ett viktigt ansvar, menar gymnasieläraren Benjamin Grimm.
– Ju mer de lär sig hos mig, desto fler dörrar står öppna för dem i framtiden, säger han.
Favourable, marvelous, dope, lit, brilliant, advantageous, superb.
I sal A201 på Nacka gymnasium spånar alla i klassen frenetiskt för att komma på så många synonymer som möjligt till adjektivet ”good”.
– Come on guys, there are a few more minutes left! Remember, there will be a prize for the winner, säger läraren Benjamin Grimm.
Med ett par vita sneakers på fötterna kryssar han snabbt fram mellan borden för att snappa upp frågor och elda på eleverna. Klockan har nyss passerat 8.25 och måndagens första lektion i engelska 7 har rivstartat.
– What’s the Spanish word for good? frågar Benjamin Grimm, eller Ben som han kallas.
Han råder eleverna att fundera på en engelsk glosa, som likt den spanska, inleds med ett b. Vid övningens slut avslöjar han vilket ord han sökte:
– Beneficial, säger Ben Grimm och berättar att det ordet har samma latinska rot – bene – som det spanska ordet ”bien”.
Att uppmärksamma eleverna på de latinska och germanska rötterna, som många akademiska ord delar, är en strategi som Ben Grimm medvetet flikar in i sin undervisning.
Lär sig eleverna några av de vanligaste rötterna kommer de senare på egen hand kunna lista ut vad andra – för dem okända och avancerade – engelska ord kan betyda.
– Det är omöjligt och orealistiskt att tro att jag kan lära mina elever alla ord som förekommer vid universitetsstudier, men jag hoppas och tror att de får med sig användbara verktyg som gör att de förstår fler ord, säger Ben Grimm.
”Jag älskar att svara på elevernas frågor och vill att de ska kunna fråga mig om allt”, säger Ben Grimm, här med Evindar Collins och Christopher Brown som läser kursen engelska 7 på Nacka gymnasium.
Att svenska studier har visat att gymnasieungdomars engelskkunskaper inte lever upp till de krav som ställs vid högskolor och universitet och att studenter har svårt att läsa engelsk kurslitteratur är bekymmersamt, menar han.
För även om inte alla hans elever tänker plugga vidare, så är det hans ansvar som gymnasielärare att rusta dem med en mer formell och akademisk engelska, anser Ben Grimm.
Han är från USA och drar paralleller till sin egen studietid vid Harvard, där han började läsa svenska, utan att ha en aning om att han en dag skulle bli kär i en svensk och undervisa i Sverige.
– Lika lite som jag visste då om hur mitt liv skulle bli, lika lite vet mina elever nu om vad som väntar dem. Men ju mer de lär sig, desto fler dörrar öppnas. Att kunna flera språk ger så många möjligheter och att kunna uttrycka sig formellt är ett viktigt vapen, säger Ben Grimm.
Han märker att hans elever redan har en god hörförståelse och ett starkt vardagsspråk som de förskansat sig utanför klassrummet, inte minst genom sociala medier och onlinespel.
Något eleverna däremot sällan gör på fritiden är att läsa avancerade, autentiska texter på engelska. Därför är det just texter från den engelskspråkiga världen som Ben Grimm lägger fokus vid i sin undervisning.
Läroböckerna väljer han bort – av flera skäl.
– Den svenska klassrumsengelskan är en väldigt specifik genre, som kanske inte helt matchar den engelska som eleverna möter vid universiteten. Och som modersmålstalare skulle jag aldrig välja att läsa en lärobokstext, säger Ben Grimm.
I stället handplockar han texter till klassen på teman som intresserar honom och som han tror kan väcka elevernas nyfikenhet. Ämnena spänner från kontroverser inom konstvärlden till diskriminering av afroamerikaner i rättegångar i USA.
Målet är att hitta artiklar, pjäser eller böcker som lär eleverna om livet och som tvingar dem att använda ett rikt och formellt ordförråd.
– Med autentiska texter kommer jag också bort från tjatet om att ”det bara är i skolan” som de behöver de här orden. Jag kan visa dem att det här är ord som faktiskt är viktiga i verkligheten, säger han.
När eleverna möter ord som ”laud”, ”venerate” och ”complicity” i en artikel om vilken hemsk make Pablo Picasso var är det också en större chans att de faktiskt lär sig orden på djupet och minns dem, menar Ben Grimm.
Vinsterna är alltså flera. Men att välja ut autentiska texter är tidskrävande. Förutom att vara lagom långa och intresseväckande måste de också hålla rätt språklig nivå.
För att urvalet inte bara ska bygga på magkänsla tar Ben Grimm hjälp av ”Vocabular Profiler”, ett nätbaserat korpus lexikon, som klassificerar alla ord i en text utifrån hur vanligt förekommande de är.
Kategoriseringen, som bara är ett knapptryck bort på datorn, ger honom – svart på vitt – svar på om texten innehåller ord som är lagom utmanande och som är användbara för eleverna.
Trots att verktyget är lätt att använda och att det sparar honom mycket tid är hans bild att det är tämligen okänt bland andra lärare.
– Det är synd för det är ett underbart verktyg som gör att jag på ett systematiskt sätt kan välja texter och sedan plocka ut ord som eleverna ska lära sig, som varken är för lätta eller svåra, säger han.
Hans arbetssätt – att kombinera spännande, aktuella teman med ”torra” ordövningar och glosprov – känner alla hans elever igen, från engelska 5 till engelska 7.
Att undervisningen har en tydlig struktur och är förutsägbar tror han både stärker elevernas kunskaper och deras motivation.
– Jag ser att den här systematiken gynnar så väl de starkaste som de svagaste i gruppen. De blir vetgiriga och ordgiriga och det gör mig otroligt glad att se att de faktiskt använder de ord som jag lärt dem i sina egna texter.
Att det skulle vara för trist och tråkigt att jobba med en mer formell och akademisk engelska med gymnasieelever stämmer inte, menar han.
– Nej, jag tycker inte det. Men jag älskar själv akademisk engelska och är kanske lite ”over the top” i klassrummet. Förhoppningsvis är det en energi som smittar av sig, säger Ben Grimm.
Ben Grimm undervisar i engelska och filosofi på Nacka gymnasium utanför Stockholm.
Utöver sin kärlek till det engelska språket och sina snabba sneakers, som bär honom varv efter varv mellan de uppsträcka händerna i klassrummet, har Ben Grimm även med sig en liten brun låda som kommer fram i vid lektionens slut.
Under den gångna timmen har eleverna fått träna på att skapa nya ord genom att byta ut deras suffix och prefix – en strategi som de kan använda för att bredda sitt ordförråd.
Ben Grimm har också hunnit mata dem med en mängd exempel på hur orden kan användas i vitt skilda sammanhang, från den amerikanska antigayrörelsen till klassiska monologer av Shakespeare.
När läxan – en artikel från New York Times om mjölklobbyns kamp mot begreppet ”sojamjölk” – har delats ut återstår bara en sak; att kora segrarna i den inledande synonymtävlingen.
De elever som kom på flest ord hyllas med en applåd och en vinst från Ben Grimms låda, fylld med småprylar och godsaker från USA.
När klassrummet har tömts skrattar han och säger att han känner sig som en lågstadielärare. Men att få ett litet pris lockar uppenbarligen även 18-åringar.
– Jag känner mig så fånig, men eleverna älskar det och jag ser en stor skillnad i deras engagemang. I dag kämpade de verkligen för att komma på synonymer. Om jag bara hade tagit fram en lärobok och sagt ”gör uppgifterna på sidan 64” så hade inte det hänt.
LÄS ÄVEN
Nya studenter dåligt förberedda för engelsk kurslitteratur
Engelsklärare ensamma när de sätter betyg
Debatt Lärarens tio tankar om läroböcker.
Krönika Svenskläraren: Hur kan det bli så?
Böcker Tips: Fem bra julklappar till lärare.
Lön Ny statistik: Här tjänar gymnasielärare och högstadielärare bäst och sämst.
Läsning Svenskläraren om arbetssättet där alla har en stor chans att delta.
Panelen Så ser de till att reglerna faktiskt följs.
Forskning Forskaren: Centralt för att alla elever ska utveckla ämneskunskaper.
Forskning Kravet efter Ämneslärarens granskning: ”Finns ingen annan väg att gå.”
Krönika Svenskläraren: Är det bara jag som är orolig för vad det här leder till?
Lektionstipset Religionslärarens grepp får fördomar att komma på skam: ”Dynamiskt och komplext.”
Betyg Svenskläraren om de rekorddåliga betygen: ”Måste läsa mycket mer”
Undervisning ”Jag har fått en nordisk dimension i min undervisning.”
Fokus ”Det är oinformerat, svepande och ibland ideologiskt grundat.”
Fokus Läraren: Ledningen menade att vi gick emot Skolverkets instruktioner.
Fokus Låter 15 år gamla rapporter ligga kvar – trots att innehållet är vilseledande.
Fokus Forskaren: ”Dagens situation är förskräcklig.”
Fokus Här vittnar tio lärare om varför de vill nivågruppera eleverna.
Fokus Lärarna: De svagaste eleverna är de största vinnarna.
Krönika Redaktören om att det värsta stigmat är att inte förstå.
Krönika ”Att utsätta eleven för bedömning vid dessa tillfällen höjer stressnivån ytterligare.”
Krönika ”Många av eleverna var nergrävda i djupa skyttegravar.”
Forskning ”Undviker vi svåra frågor lämnar vi eleverna i sticket.”
Forskning ”Elever med annan etnisk bakgrund vänder sig delvis mot den här inbakade sensmoralen.”
Debatt Svenskläraren: Förälderns beteende visar hur läraryrket trivialiseras.
Läsning Lyckade modellen har gett alla elever daglig läsning i tio års tid.
Debatt Forskaren: Därför måste kunskap om AI in i alla ämnen.
Läsning Erik Cardelus bästa tips inför läslovet.
Krönika Svenskläraren: Var kan man finna botemedlet mot funktionell dumhet?
Debatt ”Är övningar i att minnas och recitera gammalmodiga och utan värde? Tvärtom.”
Krönika Svenskläraren: All fortbildning jag erbjudits har varit ytterst begränsad.
Betyg ”Viktiga signaler som vi måste ta på allvar.”
Debatt Svenskläraren: Som vanligt debatteras skolan utan att lärare får komma till tals.
Debatt ”Det är där som läsutvecklingen och kanonskapandet sker – på riktigt.”
Priser ”En väckarklocka, som nådde ända till regeringens miljardsatsning på läsning.”
Krönika Svenskläraren: Finns det något mer rogivande?
Fortbildning Ny studie: Var tredje tysklärare får ingen fortbildning alls.
Guider & tips Expertens fem bästa tips.
Debatt ”Ger nycklar till identitet, kultur och nya perspektiv.”
Läromedel Forskaren: Elever och lärare förtjänar riktiga läroböcker.
Franska ”Att kunna ett språk är att kunna tala språket.”
Reportage ”Även för de mest hämmade eleverna har det lossnat.”
Debatt Svenskläraren: Resultatet blir växande skillnader i vad elever faktiskt lär sig.
Läraryrket Svenskläraren: ”Nja, inte helt.”
Krönika Svenskläraren: Om jag svarar på dem gör jag både mig själv och eleven en otjänst.
Forskning Forskaren: Många elever känner sig orättvist bedömda.
Lektionstipset Svenskläraren: ”Det här är poesi, 100 procent.”
Krönika ”Allting kan ju inte bara vara inom den bekväma komfortzonen jämt.”
Fokus Stor granskning: Rädslorna som får elever att tystna.
Fokus ”Lärare har väldigt olika uppfattningar om hur elevernas ångestfyllda känslor bäst hanteras.”
Fokus Lärarna vittnar om en eskalerande talrädsla: ”Djup skräck”.