”Jag älskar att svara på elevernas frågor och vill att de ska kunna fråga mig om allt”, säger Ben Grimm, här med Evindar Collins och Christopher Brown som läser kursen engelska 7 på Nacka gymnasium.
Till startsidan
Benjamin Grimm, mer känd som Ben bland sina elever, är engelsklärare på Nacka gymnasium utanför Stockholm.
Undervisning
Lärosäten larmar om chockade studenter som inte klarar att läsa vetenskapliga texter på engelska. Att introducera ett akademiskt språk och rusta elever med ett rikt ordförråd är ett viktigt ansvar, menar gymnasieläraren Benjamin Grimm.
– Ju mer de lär sig hos mig, desto fler dörrar står öppna för dem i framtiden, säger han.
Favourable, marvelous, dope, lit, brilliant, advantageous, superb.
I sal A201 på Nacka gymnasium spånar alla i klassen frenetiskt för att komma på så många synonymer som möjligt till adjektivet ”good”.
– Come on guys, there are a few more minutes left! Remember, there will be a prize for the winner, säger läraren Benjamin Grimm.
Med ett par vita sneakers på fötterna kryssar han snabbt fram mellan borden för att snappa upp frågor och elda på eleverna. Klockan har nyss passerat 8.25 och måndagens första lektion i engelska 7 har rivstartat.
– What’s the Spanish word for good? frågar Benjamin Grimm, eller Ben som han kallas.
Han råder eleverna att fundera på en engelsk glosa, som likt den spanska, inleds med ett b. Vid övningens slut avslöjar han vilket ord han sökte:
– Beneficial, säger Ben Grimm och berättar att det ordet har samma latinska rot – bene – som det spanska ordet ”bien”.
Att uppmärksamma eleverna på de latinska och germanska rötterna, som många akademiska ord delar, är en strategi som Ben Grimm medvetet flikar in i sin undervisning.
Lär sig eleverna några av de vanligaste rötterna kommer de senare på egen hand kunna lista ut vad andra – för dem okända och avancerade – engelska ord kan betyda.
– Det är omöjligt och orealistiskt att tro att jag kan lära mina elever alla ord som förekommer vid universitetsstudier, men jag hoppas och tror att de får med sig användbara verktyg som gör att de förstår fler ord, säger Ben Grimm.
”Jag älskar att svara på elevernas frågor och vill att de ska kunna fråga mig om allt”, säger Ben Grimm, här med Evindar Collins och Christopher Brown som läser kursen engelska 7 på Nacka gymnasium.
Att svenska studier har visat att gymnasieungdomars engelskkunskaper inte lever upp till de krav som ställs vid högskolor och universitet och att studenter har svårt att läsa engelsk kurslitteratur är bekymmersamt, menar han.
För även om inte alla hans elever tänker plugga vidare, så är det hans ansvar som gymnasielärare att rusta dem med en mer formell och akademisk engelska, anser Ben Grimm.
Han är från USA och drar paralleller till sin egen studietid vid Harvard, där han började läsa svenska, utan att ha en aning om att han en dag skulle bli kär i en svensk och undervisa i Sverige.
– Lika lite som jag visste då om hur mitt liv skulle bli, lika lite vet mina elever nu om vad som väntar dem. Men ju mer de lär sig, desto fler dörrar öppnas. Att kunna flera språk ger så många möjligheter och att kunna uttrycka sig formellt är ett viktigt vapen, säger Ben Grimm.
Han märker att hans elever redan har en god hörförståelse och ett starkt vardagsspråk som de förskansat sig utanför klassrummet, inte minst genom sociala medier och onlinespel.
Något eleverna däremot sällan gör på fritiden är att läsa avancerade, autentiska texter på engelska. Därför är det just texter från den engelskspråkiga världen som Ben Grimm lägger fokus vid i sin undervisning.
Läroböckerna väljer han bort – av flera skäl.
– Den svenska klassrumsengelskan är en väldigt specifik genre, som kanske inte helt matchar den engelska som eleverna möter vid universiteten. Och som modersmålstalare skulle jag aldrig välja att läsa en lärobokstext, säger Ben Grimm.
I stället handplockar han texter till klassen på teman som intresserar honom och som han tror kan väcka elevernas nyfikenhet. Ämnena spänner från kontroverser inom konstvärlden till diskriminering av afroamerikaner i rättegångar i USA.
Målet är att hitta artiklar, pjäser eller böcker som lär eleverna om livet och som tvingar dem att använda ett rikt och formellt ordförråd.
– Med autentiska texter kommer jag också bort från tjatet om att ”det bara är i skolan” som de behöver de här orden. Jag kan visa dem att det här är ord som faktiskt är viktiga i verkligheten, säger han.
När eleverna möter ord som ”laud”, ”venerate” och ”complicity” i en artikel om vilken hemsk make Pablo Picasso var är det också en större chans att de faktiskt lär sig orden på djupet och minns dem, menar Ben Grimm.
Vinsterna är alltså flera. Men att välja ut autentiska texter är tidskrävande. Förutom att vara lagom långa och intresseväckande måste de också hålla rätt språklig nivå.
För att urvalet inte bara ska bygga på magkänsla tar Ben Grimm hjälp av ”Vocabular Profiler”, ett nätbaserat korpus lexikon, som klassificerar alla ord i en text utifrån hur vanligt förekommande de är.
Kategoriseringen, som bara är ett knapptryck bort på datorn, ger honom – svart på vitt – svar på om texten innehåller ord som är lagom utmanande och som är användbara för eleverna.
Trots att verktyget är lätt att använda och att det sparar honom mycket tid är hans bild att det är tämligen okänt bland andra lärare.
– Det är synd för det är ett underbart verktyg som gör att jag på ett systematiskt sätt kan välja texter och sedan plocka ut ord som eleverna ska lära sig, som varken är för lätta eller svåra, säger han.
Hans arbetssätt – att kombinera spännande, aktuella teman med ”torra” ordövningar och glosprov – känner alla hans elever igen, från engelska 5 till engelska 7.
Att undervisningen har en tydlig struktur och är förutsägbar tror han både stärker elevernas kunskaper och deras motivation.
– Jag ser att den här systematiken gynnar så väl de starkaste som de svagaste i gruppen. De blir vetgiriga och ordgiriga och det gör mig otroligt glad att se att de faktiskt använder de ord som jag lärt dem i sina egna texter.
Att det skulle vara för trist och tråkigt att jobba med en mer formell och akademisk engelska med gymnasieelever stämmer inte, menar han.
– Nej, jag tycker inte det. Men jag älskar själv akademisk engelska och är kanske lite ”over the top” i klassrummet. Förhoppningsvis är det en energi som smittar av sig, säger Ben Grimm.
Ben Grimm undervisar i engelska och filosofi på Nacka gymnasium utanför Stockholm.
Utöver sin kärlek till det engelska språket och sina snabba sneakers, som bär honom varv efter varv mellan de uppsträcka händerna i klassrummet, har Ben Grimm även med sig en liten brun låda som kommer fram i vid lektionens slut.
Under den gångna timmen har eleverna fått träna på att skapa nya ord genom att byta ut deras suffix och prefix – en strategi som de kan använda för att bredda sitt ordförråd.
Ben Grimm har också hunnit mata dem med en mängd exempel på hur orden kan användas i vitt skilda sammanhang, från den amerikanska antigayrörelsen till klassiska monologer av Shakespeare.
När läxan – en artikel från New York Times om mjölklobbyns kamp mot begreppet ”sojamjölk” – har delats ut återstår bara en sak; att kora segrarna i den inledande synonymtävlingen.
De elever som kom på flest ord hyllas med en applåd och en vinst från Ben Grimms låda, fylld med småprylar och godsaker från USA.
När klassrummet har tömts skrattar han och säger att han känner sig som en lågstadielärare. Men att få ett litet pris lockar uppenbarligen även 18-åringar.
– Jag känner mig så fånig, men eleverna älskar det och jag ser en stor skillnad i deras engagemang. I dag kämpade de verkligen för att komma på synonymer. Om jag bara hade tagit fram en lärobok och sagt ”gör uppgifterna på sidan 64” så hade inte det hänt.
LÄS ÄVEN
Nya studenter dåligt förberedda för engelsk kurslitteratur
Engelsklärare ensamma när de sätter betyg
Debatt ”Sans och saklighet tenderar att hamna i bakgrunden.”
Läroplanshaveriet Redaktören: Nu krävs en genomtänkt nödplan från regeringen.
Krönika ”Skillnaderna i fokus från våra geografiböcker var oerhört påtaglig.”
Läsning Handelshögskolan: Många unga saknar en naturlig introduktion till läsning.
Läroplanshaveriet Regeringen kritiseras för snäva tidsramar till Skolverket – men ger ingen intervju.
Debatt ”Läsning och skrivande inte kan reduceras till svensklektionerna.”
Debatt Erik Cardelus: De förstod att utbildning och utveckling hänger ihop.
Läroplanshaveriet Kommer inte göra ett omtag: ”Varit vårt uppdrag i alla år som Skolverket funnits.”
Läroplanshaveriet ”Tydligt att Skolverket värderar lärares beprövade erfarenhet väldigt, väldigt lågt.”
Läroplanshaveriet Professorerna om hårda kritiken: ”Vi måste bevaka vårt ämne.”
Läroplanshaveriet Agneta Gulz om forskarnas rekommendationer: ”Styr 180 grader åt fel håll.”
Läroplanshaveriet Riksrevisionen efter nya sågningen av Skolverket: Följer ett bekant mönster.
Läroplanshaveriet Professorns uppmaning till Skolverket: ”Riv upp och börja om”.
Panelen Så svarar tre lärare i svenska och samhällsvetenskapliga ämnen.
Forskning Forskaren: Eleverna efterfrågar läroböcker.
Forskning Forskaren: ”Man talar till exempel om att eleverna måste bli förberedda inför nationella prov.”
Reportage Tyskläraren: ”Jag försöker hela tiden få eleverna att prata så mycket som möjligt.”
Krönika ”De stora resurserna måste sättas in så tidigt som möjligt.”
Lektionstipset Engelskläraren om uppgiften som triggar både fantasin och språkkunskaperna.
Debatt ”Vi har pressat all luft ur systemet och kallar det effektivisering.”
Läsinlärning Ministern: ”Ingen elev ska längre få en Ipad eller hörlurar i stället för läsning.”
Forskning Expertens krav efter hårda kritiken mot skolmyndigheterna.
Debatt ”Ett av få moment som i praktiken garanterar att prestationen är elevens egen.”
Krönika ”Skapas en illusion av att språket bara betyder något i just ämnet svenska.”
Debatt Erik Cardelus: Bad Bunny visar något djupt relevant för skolan.
Debatt Engelskläraren: När eleverna når högskolan blir detta glapp smärtsamt tydligt.
Debatt Tyskläraren: Elevernas förkunskaper är så låga – trots att de läst språket sedan årskurs 6.
Skrivkrisen Läraren: ”Det är katastrofalt. Vi får en generation som inte kan uttrycka sig.”
Skrivkrisen ”Vi måste sätta ner foten i en ny kursplan.”
Skrivkrisen Professorn: Stark felaktig föreställning att elever lär sig att skriva genom fri lek.
Skrivkrisen ”Inga skrivregler följs. Stor och liten bokstav blandas utan hänsyn. Ordföljden är bedrövlig.”
Skrivkrisen Rådgivaren: ”Det kan vara avstigmatiserande.”
Skrivkrisen ”Vi skjuter bara problemen framför oss.”
Krönika Svenskläraren: ”Det gör något med självkänslan att inte kunna.”
Krönika Redaktören: Det borde vara självklart att alla elever får med sig skrivandets byggstenar.
Debatt ”Våra hjärnor är formade för en helt annan miljö än dagens digitala verklighet.”
Krönika Svenskläraren gick från att vara Ipad-ivrare till att ha helt skärmfria lektioner.
Krönika ”Det märks faktiskt inte att läsning är viktigt, varken i skolan eller i samhället utanför.”
Debatt ”Behovet av europeisk samsyn och samhörighet har blivit akut.”
Forskning Professorn om nya studien: ”Oroväckande resultat”.
Debatt Läraren: Filosofi och psykologi bör göras obligatoriska på alla gymnasieprogram.
Debatt Uppmaningen: Bygg motståndskraft mot kortsiktiga lösningar och glättiga genvägar.
Krönika Svenskläraren: Likt Bambi på hal is försökte jag bara överleva.
Debatt ”År verkligen nyheten om repetitionens betydelse för lärande och så speciellt ny?”
Betyg Nya siffror: Så stor andel av betygen höjs efter NP – ämne för ämne.
Krönika Svenskläraren: Svårt att arbeta i en skolvärld som alla förstår bättre än vad vi lärare gör.
Debatt Lärarens tio tankar om läroböcker.
Krönika Svenskläraren: Hur kan det bli så?
Böcker Tips: Fem bra julklappar till lärare.
Lön Ny statistik: Här tjänar gymnasielärare och högstadielärare bäst och sämst.