Här får pojkarna bättre betyg – vart tredje år

Det är några dagar kvar till valet när eleverna i sjätte klass på Rosengårdsskolan får en uppgift. De ska skriva en argumenterande text på temat ”Minska kriminaliteten, men hur?”. Sofie Nilsson, förstelärare i svenska som andraspråk och SO-ämnena, har på tavlan förklarat målet med det de skriver, att kunna strukturen och de språkliga dragen i en argumenterande text.

Rafif Alnader är skrivfokuserad men pausar och berättar om det hon skriver, att hon vill ha högre straff i Sverige, för att det finns så mycket kriminalitet i landet.

– Att skriva en argumenterande text är roligt. Man får säga sin egen åsikt, man får verkligen tänka efter, inte bara berätta vad andra tycker, säger Rafif Alnader.

Eleverna skriver sina texter en och en, men de sitter nära sina klasskompisar och Sofie Nilsson går runt och pratar, diskuterar och ser till att de får vässa sina argument. Samarbete, det hon kallar för kooperativt arbete, är en viktig pusselbit i Sofie Nilssons sätt att jobba.

– Det är till stor hjälp för alla att vi samarbetar. Kan jag något som till exempel min vän inte kan så jag kan lära henne saker och hon kan lära mig sånt jag inte kan. Vi har jobbat så i flera år, det är så bra, menar Rafif Alnader som lägger till att hon är jättebra på att samarbeta.

– Sofie har sagt att vi i klassen har bra muntlig förmåga och att det ser bra ut inför det nationella provet, så ja, det är roligt att jobba med olika klasskamrater, säger Jonas Alnatsheh apropå att samarbete är så vanligt förekommande på lektionerna.

Sofie Nilssons och skolans arbetsmetoder är anledningen till att vi på Ämnesläraren är här den här dagen. För att göra en lång historia kort tittade skolans rektor Cecilia Larsson-Ståhl på resultatskillnader bland eleverna. Det visade sig att pojkarna i sexan vart tredje år hade bättre betyg än flickorna, trots att statistik annars visar att flickor får bättre resultat i samtliga ämnen. Alla dessa sjätteklasser hade det gemensamt att de hade haft samma lärare, nämligen Sofie Nilsson. 

Förutsägbarhet och tydliga mål

Rektorn detaljstuderade Sofie Nilssons undervisning och fann att några av framgångsfaktorerna var struktur, förutsägbarhet, inkludering, tydliga mål och höga förväntningar på prestationer. Så numera arbetar hela Rosengårdsskolan så, samtidigt som man också fokuserar på pojkar som halkar efter, pojkar med språkstörningar och pojkar med olika neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Skolan har därför anställt två logopeder som både möter eleverna och fortbildar lärarna i hur de ska bli bättre på att möta eleverna.

– Mycket forskning visar att pojkarna utvecklas senare, framför allt när det gäller det språkliga. Det ser vi hos oss också, att pojkarna ligger lite efter och då behöver vi stötta upp runt omkring för att de ska komma i kapp och kunna delta på samma villkor, säger Sofie Nilsson.

– Våra elever växer dessutom upp i ett område som är flerspråkigt och en del av dem har inte mött svenska språket särskilt mycket innan de börjar skolan, så de är ju redan i en uppförsbacke. Det gör vårt arbete med språket ännu viktigare, understryker Cecilia Larsson-Ståhl.

I klassrummet arbetar Sofie Nilsson mycket med checklistor och stödstrukturer som exempelvis hjälper eleverna att inleda en mening. Kanske ”Min åsikt är …” eller ”Jag anser att …”. Tanken är att skapa en känsla av delaktighet, ingen ska behöva sitta i klassrummet och inte förstå.

– Alla ska känna att de kan genomföra uppgiften. En i klassrummet skriver på sitt modersmål eftersom vi har fått stödstrukturerna översatta till urdu. Alla kan vara med och jag tror att det gör något med självförtroendet och då gör det i sin tur något med motivationen, man vill lära och du får motiverade elever, menar Sofie Nilsson. 

Hon lyfter även vikten av IUP-samtal, motivationssamtal, att kunna sitta ner med ett antal pojkar i lugn och ro: ”Var befinner du dig just nu?” och ”Hur går vi vidare?”

– De pojkarna har en tid i veckan då de träffar en lärare och då diskuterar vi hur veckan har varit, om något har varit svårt eller kanske lätt, om det är något vi måste ändra, säger Sofie Nilsson och berättar att bland annat kränkningsanmälningarna har gått ner kraftigt sedan skolan började med samtalen. 

Förhoppningen är att i framtiden kunna ha motsvarande samtal med alla elever i skolan, men än så länge handlar det om minst tre elever i varje årskurs. 

Forskaren Fredrik Zimmerman, som har skrivit den omtalade boken ”Vad lärare och andra vuxna behöver veta för att pojkar ska lyckas i skolan”, tror mycket på dessa samtal och poängterar att det är ett effektivt sätt att stävja den antipluggkultur som annars lätt får fäste bland pojkar.

– För att det inte anses som manligt att plugga och vara duktig i skolan, säger Sofie Nilsson. 

– Det vi gör blir ett sätt att skapa en annan kultur, att få skolan att bli viktig, att man har fokus på det. Det finns till och med pojkar som med flit skriver sämre på prov än vad de egentligen skulle kunna, säger Cecilia Larsson-Ståhl.

Inga traditionella prov

Därför har Sofie Nilsson andra sätt att bedöma eleverna på än genom traditionella prov. Hon och hennes kollegor har sett att varken pojkar eller flickor visar sin verkliga förmåga på den typen av prov på Rosengårdsskolan.

– De lär och hjälper varandra genom kooperativa strukturer och vi får ett bättre klassrumsklimat, plus att jag hör mycket när de jobbar i grupp. Jag behöver inte ytterligare ett bedömningstillfälle för det, jag hör ju var de är när det kommer till den muntliga förmågan, säger Sofie Nilsson. 

Hon är också tydlig med att i en kooperativ struktur måste alla bidra med sitt, ingen får mer ansvar än någon annan.

– Sedan är det viktigt att poängtera att allt vårt arbete gäller också för flickorna. Det finns flickor som har samma svårigheter som en del pojkar så självklart måste vi vara uppmärksamma så att vi inte tappar flickorna. Vi ser att vårt språkutvecklande arbetssätt gynnar både pojkar och flickor, flikar Cecilia Larsson-Ståhl in.

LÄS ÄVEN

Flickorna har gått om pojkar i alla ämnen

Forskaren: Därför presterar pojkar sämre i skolan

Sju av tio lärare är kvinnor – är det en förklaring?

Forskaren: ”Pojkar behöver mer styrning”