![](/contentassets/f10853324393430589b069f73c6ef052/helena-matsdotter2.jpg?width=782&rmode=crop&rsampler=bicubic&compand=true)
Arbetsgivaren tillhandahåller dator och headset till Helena Matsdotter, medan möblerna är hennes egna. – Men jag är övertygad om att jag skulle få ergonomiska möbler också, om jag behövde. Foto: Oskar Omne
Reportage
Under våren har coronan gjort att lärare i hela landet har fått bereda sig på undervisning på distans. En nyhet för många – men inte för alla. Spanskläraren Helena Matsdotter håller lektion för elever 65 mil norrut.
– Hóla alumnas! Vad roligt att ni är här, alla fyra.
Marsfredag i Sigtuna. Helena Matsdotter rättar till locket på sin bärbara så hela hennes ansikte syns i webbkameran, och uppmanar sina elever att göra detsamma.
Jag tycker att alla ungdomar i Sverige ska ha samma rätt till språkundervisning, oavsett var de bor. De ska inte behöva flytta för att få det!
Från sin plats vid köksbordet ser hon ut mot en liten bergknalle och en gråbrun gräsmatta där snödroppar, krokus och tulpaner börjat sticka upp, och genom fönsterspringan hör hon småfåglarna kvittra. Den här tiden på året märks det att vi bor i ett avlångt land, konstaterar hon då de fyra spanskeleverna i Vindelälvsskolan berättar att natten där bjudit på minus arton och att de planerar skidåkning i helgen.
Helena ser framför sig hur fint det måste vara där uppe nu. Hon har varit på plats i Sorsele ett par gånger och beundrat skolans ”sanslöst vackra” utsikt över älven.
Men nu är det slut på småpratet, i alla fall på svenska. Helena lägger upp ett dokument på skärmen.
– Jag tänkte att vi skulle hålla på med småprat på spanska, sånt som är lite mindre formellt än i läroboken.
Arbetsgivaren tillhandahåller dator och headset till Helena Matsdotter, medan möblerna är hennes egna. – Men jag är övertygad om att jag skulle få ergonomiska möbler också, om jag behövde. Foto: Oskar Omne
På dokumentet står fraser som ”¿Cómo estás?” och ”¡Hasta mañana!”. Eleverna får prova att använda dem, två och två.
I klassrummet i Sorsele finns också Emeli Stenvall, som är handledare vid åttornas spansklektioner. Det innebär att hon dels har ansvar för tekniken på plats, dels är både resurs och vakande öga i klassrummet.
Att en handledare finns i samma lokal som eleverna är ett krav från Skolverket då det gäller fjärrlektioner. Ett annat villkor för att få bedriva fjärrundervisning är att ingen legitimerad och behörig lärare finns i skolan eller att elevunderlaget är för litet för att räcka till en heltidstjänst.
Just så ser verkligheten ofta ut i kommunerna i Västerbottens inland, dit Sorsele hör. Därför har Region 10, som är en sammanslutning av tio kommuner i Västerbottens och Norrbottens inland, tagit på sig ansvaret att samordna fjärrundervisningen i området. De kartlägger behoven och pusslar ihop tjänster och elevgrupper. De var också de som hade lagt ut den annons som Helena nappade på förra våren.
65 mil norrut har Tilde Johansson (fr v) Felicia From och Roxane Jansson lektion i spanska. De tror att det skulle fungera med fjärrundervisning i andra ämnen också. Foto: Patrick Degerman
– Jag tyckte det lät både spännande och viktigt eftersom jag tycker att alla ungdomar i Sverige ska ha samma rätt till språkundervisning, oavsett var de bor. De ska inte behöva flytta för att få det!
Hon fick på sin lott att undervisa elever i Storuman och Sorsele och fick under sommaren gå en distansutbildning i fjärrundervisning vid Umeå universitet.
Några veckor in på höstterminen var hon på plats i Storuman och Sorsele, för att träffa eleverna, utifrån Region Västerbottens önskemål. Under året har hon också tagit för vana att hålla koll på vad som händer i de två kommunerna, för att få ett hum om vilken verklighet eleverna lever i.
– Det känns viktigt att kunna prata om det nya kondiset i Sorsele och göra exempelmeningar på spanska om Blattnicksele och Gargnäs.
Tilde Johansson är nöjd med att få läsa spanska på det här sättet. Annars hade hon fått ha tyska eller engelska och det vill hon inte. Foto: Patrick Degerman
Att hon missar det dagliga småsnacket i korridorer och personalrum gör henne inte så mycket.
– Jag är inte den sortens person som behöver ha människor omkring mig hela tiden.
Och helt ensam i sin bubbla är hon inte. En gång varannan vecka, ibland oftare, ”ses” hon och hennes fjärrkollegor (som sitter i Västerbotten, Småland, Skåne och Kroatien) över nätet för att utbyta erfarenheter och tankar. Hon blir också inbjuden till temadagar och dylikt i skolorna och deltar i utvecklingssamtal på länk.
Helena tycker det är smidigast när varje elev jobbar vid en egen skärm så här, men i större grupper är det storskärm som gäller. Då är så kallade ljudpuckar utplacerade i rummet, som gör att hon kan höra allt som sägs. Då delar hon också ofta upp klassen i två grupper. Eleverna kan då använda chattfunktionen för att ställa frågor till henne. Den är över huvud taget mycket bra, tycker hon, inte minst för att det går att kommunicera enskilt via den.
Helena tycker det är smidigast när varje elev jobbar vid en egen skärm så här, men i större grupper är det storskärm som gäller.
– Då kan de blyga också ”prata” med mig, så det är faktiskt bättre än vid vanlig klassrumsundervisning!
Hon har också en känsla av att en del elever kan uppleva det lättare att anförtro sig till henne, som inte bor i samhället där ”alla känner alla”.
– Det är tydligt att det går att bygga relationer även på avstånd.
Innan hon började var hon lite oroad över att mycket lektionstid skulle gå till teknikstrul, men de farhågorna har kommit på skam. Bara en gång, då hela nätet låg nere, fick handledaren rycka in, enligt den plan B de tillsammans hade utarbetat.
Helena Matsdotter tycker att det går att bygga relationer med eleverna även på avstånd. Foto: Oskar Omne
– I övrigt tycker jag man ska tänka mer pedagogik än teknik när man fjärrar.
Och de fyra eleverna i Vindelälvsskolan är nöjda med att få läsa spanska på det här sättet..
– Annars hade vi fått ha tyska eller engelska och det är inte lika kul, säger Tilde Johansson, som valt spanska för att det är ett världsspråk, medan Roxanne Jansson förklarar att hon vill lära sig språket eftersom det är vanligt på Filippinerna, som hennes mamma kommer från.
Tjejerna upplever att det är lättare att koncentrera sig när man sitter vid en egen skärm där allt hörs i lurarna och den som för tillfället pratar syns. Det enda jobbiga är att behöva se sig själv på skärmen tycker de.
De tror att det skulle fungera med fjärrundervisning i andra ämnen också.
– I helklass kanske det skulle bli lite stökigare, men om alla bara gör som de ska tror jag det skulle funka, säger Felicia From.
Innan lektionen är slut uppmanar Helena sina elever att komma med egna förslag på vardagsfraser de vill kunna på spanska tills nästa gång. Så vinkar hon mot sin datorskärm:
– ¡Adiós!
Det har gjorts några studier på fjärrundervisning sedan försöksverksamheten drog i gång, men då underlaget hittills varit så litet, är det svårt att dra några tydliga slutsatser, enligt Karin Hermansson, på forskningsinstitutet Ifous, som gjort en av studierna. Hon berättar dock att nya studier pågår, både vid Umeå universitet och på Ifous.
Krönika Svenskläraren: Arbetsgivare förkastar etablerade sanningar och vetenskap när de söker lärare.
Svenska som andraspråk Forskaren: Det var överraskande att se.
Krönika Eleven till svenskläraren: ”Den här boken rör du inte!”
Lektionstipset ”Det är en gåva som jag tycker att vi verkligen ska ge våra barn.”
Reportage Gymnasieläraren: Många intressen gör en människa mer djup och intressant
Lärarpriser ”Jag tycker att språk och litteratur är jätteviktigt.”
Utållighetsraset 9 av 10 lärare: Eleverna ger upp direkt.
Uthållighetsraset Forskaren: Dubblerar risken att utveckla ångestproblematik.
Uthållighetsraset ”Utantillkunskaper gör att man kan jobba snabbare och avancera.”
Uthållighetsraset Agneta Gulz: Ger eleverna en felaktig bild av lärande.
Krönika Editionschefen om varför Ämnesläraren djupdyker i känsliga frågan.
Uthållighetsraset ”De tappar fokus, är trötta och somnar, har svårt att sitta stilla.”
Böcker Ny bok djupdyker i utmanande situationer.
Lärarutbildning ”Betydligt bättre förberedda att arbeta ute i en klass från dag ett.”
Krönika Svenskläraren: Alla elever bedyrar sin oskuld.
Krönika ”Inget annat medel utvecklar oss och vårt tänkande på det sätt som litteraturen gör.”
Psykologi Forskaren har djupdykt i psykologiämnets historia.
Vi lärare debatt ”Så vad gör vi åt saken?”
Reportage Svenskläraren: Jag har blivit trygg med att vara i gråzonen.
Krönika Svenskläraren: Backa ett steg och se till att innehållet alltid kommer först.
Krönika ”Kan jag få fortsätta läsa den här boken?”
Svenska som andraspråk Ögonöppnare för svensklärare: ”Äntligen förstått skillnaden”.
Nationella prov Svenskläraren: Skolverket sätter oss i en jättejobbig situation.
Krönika ”Vilken blir min roll som lärare i ett sådant system?”
Vi lärare debatt Lärarutbildarna: Beklagligt att frågan behandlas på ett så oinitierat sätt.
Läsinlärning Gymnasieläraren: Ger eleverna en kick att fortsätta träna.
Forskning Forskaren: Används utan att vi vet hur de påverkar förståelsen.
Lektionstipset Svenskläraren Jan Ericson om sina dubbla roller som läsfrämjare.
Vi lärare debatt SO-läraren: Ett E i betyg kan ibland vara gott nog.
Krönika Svenskläraren: Fram med problemet i dagsljus så att vi kan syna det
Forskning Forskaren: Undervisningen kan bli mindre likvärdig.
Forskning ”Studieresultaten försämras när undervisningsspråket är ett annat än modersmålet.”
Krönika ”Kompromissen kändes rimlig där och då, men elevens fråga har legat och gnagt”
Sfi-undervisning Skolinspektionen om sorgebarnet: Krävs större engagemang.
Panelen Knepen som får eleverna att vänta på sin tur.
Reportage SO-läraren: Det håller det fräscht på något vis.
Forskning Forskaren: Förväntningarna är högt ställda och målen svåra att uppnå.
Böcker Författarens bästa tips.
Lektionstipset Därför slänger religionslärarna av sig strumporna i klassrummet.
Krönika ”Låt lärare vara lärare och låt elever vara elever.”
Krönika Svenskläraren: Skolan är torftig, kall och full av mögel.
Forskning Professorns fem bästa tips.
Forskning Forskaren om sina vägledande principer.
Omöjligt uppdrag ”Stor risk att anpassningarna snarare blir förenklingar som leder till att själva lärandet uteblir.”
Omöjligt uppdrag ”Plötsligt blir det som en ketchupeffekt, allt börjar fungera.”
Omöjligt uppdrag Agneta Gulz: Inkluderingstanken har kidnappats av ekonomiska krafter.
Omöjligt uppdrag Svenskläraren: Cementerar eleverna på befintliga nivåer.
Omöjligt uppdrag Ny undersökning: Varannan elev i behov av särskilt stöd får inte det
Omöjligt uppdrag 13 vittnesmål från Ämneslärarens stora enkät.
Omöjligt uppdrag Tre av fyra lärare hinner inte hjälpa alla elever: ”Vi är maktlösa”