Historiskt intresse lyfter unik utbildning

Katedralskolans populärvetenskapliga och kändistäta app, med fokus på medeltidens Lund, innehåller både filmer och texter, med skådespelare som Björn Kjellman och Johan Wester. Nu, en regnig onsdag, arbetar eleverna som går det tredje året på spetsutbildningen i historia, med den nya uppdateringen av appen. Lärarna Marcus Karlsson och Louise Callmer svävar runt i klassrummet, men de stannar upp för diskussioner och frågor då och då.

Spetsutbildningen på Katedralskolan i Lund drogs igång 2006, då som historie­programmet där eleverna gick i en och samma klass. Från och med hösten 2022 blev utbildningen en del av samhälls­programmet och eleverna läser nu flera kurser tillsammans med de andra samhällsstudenterna.

Den snabbpratande Marcus Karlsson har varit på ”Katte” sedan 2009. Något år senare kom Louise Callmer, som också är utvecklingsledare i engelska. Sedan 2021 är de två kollegorna gifta med varandra. Men det är en helt annan historia.

– Lite olyckligt uppkom i början en politisk diskussion om att det skulle startas någon form av elitutbildning. Men har man som jag, som vi, varit lärare i många år, då vet man att drivkraften intresse är mycket mer utvecklande än någon form av begåvning, säger Marcus Karlsson.

– Ja, eller att man bara vill ha något på papper, något som ser bra ut eller för att man ska få de högsta betygen. Eleverna som går här, de utvecklas något enormt. Det händer så mycket med dem när de har det brinnande intresset och möjligheten att fördjupa sig i ämnet, poängterar Louise Callmer.

Den fördjupningen handlar bland annat om att eleverna, om de vill, kan läsa två kurser på universitetet, bland annat anti­semitismens historia. Regelbundet kommer också föreläsare från historiska institutionen till den anrika skolan i centrala Lund.

– Kursen om antisemitismens historia är frivillig för att man inte kan kräva att elever som läser hundra procent även ska läsa på universitetet. Man vill inte ha sönderstressade elever. Det är inte det det går ut på, understryker Marcus Karlsson.

I trean läser eleverna en kurs utifrån basutbudet i universitetets termin två, som en del av gymnasiearbetet. Även det går att välja bort. Då gör eleven i stället ett vanligt gymnasiearbete i form av en uppsats.

Sänker tröskeln till universitetet

Enligt de två lärarna är samarbetet med Lunds universitet en win-win-situation för alla inblandade. Dels går många elever vidare direkt till att läsa historia på universitetet, dels brukar universitetet berömma Katedralskolans elever för att de ofta är mer intresserade och engagerade i kurserna än de andra studenterna. Marcus Karlsson och Louise Callmer ser också satsningen som ett sätt att sänka tröskeln till universitetet.

Katedralskolan är en skola med högt söktryck, med många ambitiösa elever och Marcus Karlsson menar att det inte är ­högre prestationskrav eller mer jakt på höga betyg i historieklasserna än i andra klasser på skolan, snarare mindre.

– De flesta har sökt av rent intresse och då är betyget inte det primära. Eleverna vill verkligen lära sig mer, säger Marcus Karlsson som dock lägger till att visst finns det problem med stress, precis som i alla andra klasser.

Lärarna pratar mycket om att göra undervisningen levande, om att förstå sammanhangen, om att greppa orsaksförhållanden. De suckar därför över hur historieämnet behandlas innan eleverna kommer till gymnasiet.

– Eleverna läser historia i block på högstadiet och det dröjer flera månader mellan de olika epokerna som ska gås igenom. Då kan man inte förstå hela kontinuiteten i historien och då blir den äldre historien ganska obegriplig. Elever kommer hit ibland, med ganska fragmentariska kunskaper om vissa saker.

Elevernas förkunskaper både underlättar och utmanar

De som har valt att läsa spetsutbildningen i historia är väldigt intresserade av historia, det gör det mycket lättare för lärarna. Men det innebär också problem av en annan sort, i alla fall ibland. Några av eleverna är kalenderbitare av rang.

– Jag hade en kille som räckte upp handen i ettan, sedan tog han aldrig ner den igen. Om du som lärare börjar prata om något och då säger en mening, så har du tjugo händer i luften. Alla vill gärna, inte bara ställa frågor, utan också kommentera rätt. Om du som lärare inte sätter stopp där är risken att hela lektionen handlar om att de ska få bearbeta meningen du sa, förklarar Marcus Karlsson.

Visst kan det låta charmigt och roligt, det är han väl medveten om. Men han påpekar att allt detta kunnande och uppvisande av kunskaper, kan göra att andra känner att de inte kan tillräckligt mycket.

De båda lärarna är tydliga med att det mesta de gör ska landa i en diskussion kring vad som har hänt, en diskussion som alla elever kan vara med i.

– Historia handlar inte om att rabbla kungalängder. Det handlar om att man måste se vad som har hänt och varför det har hänt. Och varför det påverkar oss, säger Marcus Karlsson.

Rollspel, studiebesök och resor

Under utbildningen gör de många rollspel, studiebesök och resor. De får jobba med utställningar och hålla i stadsvandringar på Lunds historiedagar.

– De ska kunna presentera det de har lärt sig för en allmänhet som inte är kalenderbitare och kan allting. Hur gör man för att människor som är på en utställning ska förstå, uppleva och känna något, undrar Louise Callmer retoriskt.

Eleverna läser mycket och många av dem har känt sig ganska udda i sina grundskolor. Här får de sitta och prata om historia, dag ut och dag in, med kamrater som faktiskt delar deras intresse.

Just det lyfter den flitigt diskuterande eleven Ella Bengtsson som en av anledningarna till att hon sökte sig hit från början.

– Här finns möjlighet att fördjupa sig i allt från antiken till konsthistoria till andra världskriget. Lärarna är så bra förmedlare av kunskap. Det är också fint att få gå på universitetet redan på gymnasiet, menar Ella Bengtsson.

Hon tystnar en stund och så säger hon att det inte är lika enformigt, inte så mycket lärarstyrda lektioner som hon trodde att det skulle vara. Diskussionen är alltid igång och alla är med.

LÄS ÄVEN

Rollspel fördjupar förståelsen för historien

Nya timplanen slår hårt mot historielärare

Friberg: Varför inte undervisa ett SO-ämne per läsår?

Hårdast trängda – nu får lärare i historia mer tid