Anpassningar får inte innebära att kraven sänks

Ulrica Dahlén, enhetschef på Skolverket, förklarar hur det är tänkt att skolor ska arbeta med extra anpassningar:

– När du som lärare upptäckt att de anpassningar som du normalt gör efter gruppens behov inte räcker till: resonera med kollegor och speciallärare eller specialpedagog. Finns det exempel på enkla åtgärder som underlättar för eleven? Byta plats i klassrummet? Möjlighet att använda hörselkåpor eller andra hjälpmedel i vissa situationer? Något annat?

En vanlig missuppfattning

Ett vanligt missförstånd är att man måste börja med extra anpassningar innan man går över till den mer omfattande insatsen ”särskilt stöd”.

– Men så är det inte, finns behoven där så kan man utreda behovet av särskilt stöd direkt.

Behöver en lärare extra personal i klassrummet för att klara extra anpassningar?

– Utgångspunkten är att anpassningen ska kunna göras inom ramen för den ordinarie undervisningen. Annars är det nog fråga om särskilt stöd som beslutas av rektor.

Vem bestämmer om extra anpassningar ska göras?

– Läraren själv beslutar om anpassningar inom ramen för sin undervisning.

”Leder förstås till irritation”

Så funkar det emellertid inte alltid. Det intygar läraren, specialpedagogen och författaren Hanna Rondahl som mött ”många frustrerade lärare”:

– En lärare kan få en lista från en specialpedagog med en rad ”extra anpassningar” som man tycker eleven behöver utan att känna till lärarens klassrum eller pedagogik. Det leder förstås till irritation.

Både Hanna Rondahl och Ulrica Dahlén lyfter ytterligare en aspekt: Poängen med extra anpassningar är att man kan pröva något under en period, fungerar inte det kan man pröva något annat.

– Man ska kunna vara snabbfotad, som Ulrica Dahlén uttrycker det.

Hon menar att det finns en risk att ­skolor i onödan dokumenterar extra anpassningar efter årskurs 6, vilket inte är ett krav, bara för att ha ryggen fri – mot föräldrar, mot huvudman eller mot skolmyndigheter.

– Här måste skolledningen visa tillit till sina lärares professionella omdöme.

”Viktigt att inte sänka kraven”

Ulrica Dahlén betonar vikten av att inte ta bort svåra uppgifter för elever som inte klarar målen, däremot måste läraren vidta åtgärder som möjliggör att målen uppnås.

– Det är också viktigt att inte sänka kraven för hela gruppen, även om det skulle finnas flera elever i klassen som behöver extra anpassningar.

I vintras tillsatte regeringen utredningen ”En förbättrad elevhälsa” där man öppnar för att helt skrota extra anpassningar eftersom de inte fungerat fullt ut som det var tänkt. Hanna Rondahl är inte säker på att det är lösningen:

– Vi behöver snarare fokusera mer på hur vi jobbar med detta på organisationsnivå.

LÄS ÄVEN

Elever sviks när lärandet anpassas bort

Larmet: Lärare tvingas offra elever när stödet uteblir

Forskare dömer ut differentierad undervisning

Sveriges Lärare: ”Helt horribelt på vissa ställen”

Matteläraren om galet tuffa klassen: ”Var ska jag börja?”