Tips: Svenska klassiker perfekta som examenspresent

Så nalkas den ljuva sommaren, en idealisk period för läsning. Men vad passar bäst just nu? Med en turbulent omvärld lockar det beständiga mer än det flyktiga. Debatten om litteraturlistor och kulturkanon har också varit livlig på senare år. Så varför inte läsa en klassiker? Eller ge bort en klassiker som examenspresent?

Bland svenska klassiker sticker ”Doktor Glas” ut (1905), romanen om den ensamma läkaren som begår ett giftmord, grubblar och konstaterar att ”Mig gick livet förbi”. Detta är också verket som parafraserats mest i svensk litteratur. Här står sommaren i fokus, synligt redan i de första raderna: ”Jag har aldrig sett en sådan sommar. Rötmånadshetta sedan mitten av maj. Hela dagen står ett tjockt töcken av damm alldeles stilla över gatorna och torgen.” En sorts Summertime Sadness, för att uttrycka det svengelskt. Mycket har sagts om detta mästerverk: en kombinerad kriminalroman och kärleksroman, ett vackert vemod, filosofiska och etiska betraktelser, utsökt stilistik och träffsäker gestaltning av sommaren i sekelskiftets Stockholm. Odödliga aforismer som ”Man vill bli älskad, i brist därpå beundrad, i brist därpå fruktad ...”

Flera parafraser

Den främsta parafrasen tillhör Bengt Ohlssons roman ”Gregorius” (2004), belönad med Augustpriset. Här följs pastor Gregorius under en sommar i början av 1900-talet. Han är olyckligt gift med den unga Helga, som visar avsky för honom. När han misstänker att Helga är otrogen, väller känslorna fram: förtvivlan, självförakt och en paradoxal hoppfullhet. Men krisen öppnar nya vägar. I ”Mordets praktik” (2009) går Kerstin Ekman i litterär dialog med Hjalmar Söderberg och ”Doktor Glas”. Huvudkaraktären Revinge, en läkare i det tidiga 1900-talet, arbetar med att undersöka stadens prostituerade, en syssla han föraktar. Revinge blir besatt av författaren Hjalmar Söderberg, övertygad om att vare en inspiration till karaktären ”Doktor Glas”. Besattheten leder honom till att begå ett mord med cyanid, likt det i Söderbergs roman. 

I närtid har två andra författare skrivit parafraser på ”Doktor Glas”. Under fjolåret kom läkaren och författaren Åsa Nilsonne ut med ”Fru Gregorius”, en roman där perspektiven vänds och läsaren får följa den kvinnliga protagonisten. I år har Malin Lindroth publicerat ”En annan doktor Glas”, en feministisk psykologisk thriller där berättaren träffar Söderbergs första fru Märta på mentalsjukhuset Långbro. Märta har spärrats in där av sin make Hjalmar och fråntagits möjligheten att träffa sina tre barn. Här utforskas skärningspunkten mellan den litterära Doktor Glas och det verkliga livet: ”Tankarna på Doktor Glas blir alltmer intensiva. Jag känner hans närvaro dygnet runt. Jag kan inte längre säga att han står under min kontroll, som en fantasi skulle göra. Hans röst finns i mitt huvud men också utanför. Vad är galet? Vad är rimligt?” (s.129) Mest av allt tecknas bilden av kvinnors utsatthet under det tidiga 1900-talet.  

Störst av dem alla

Störst internationellt är Selma Lagerlöf och Astrid Lindgren. Båda har satt många och djupa avtryck, i skolan och i samhället, som med en Pippi som börjar skolan och en Nils Holgerson som flyger genom Sverige på gåsen Akkas rygg. Här finns många intressanta biografier, senast en bok om fenomenet Saltkråkan, skriven av litteraturprofessorn Johan Svedjedal. Titeln ”Den rätta knycken” betonar vikten av rätt handlag, en brist hos den tankspridde protagonisten Melker Melkersson, en brist som den andra protagonisten Tjorven oavlåtligen påpekar på sitt barnsligt charmiga sätt. Saltkråkan är en modern klassiker, ett emblem för den bekymmersfria svenska sommaren, mer idyllisk än realistisk, en feelgood-berättelse. Saltkråkan hade en unik produktionsprocess bland Astrid Lindgrens många verk: först filmmanus, sedan en tv-serie regisserad av Olle Hellbom och slutligen en rad bästsäljande böcker. Så visst hade Astrid Lindgrens den rätta knycken, speciellt här då hon växlade genrer.

Även Gustav Fröding håller sig evigt ung. Många av hans dikter har sommarmotiv, med rader som ”Sorlar, sorlar, susar/ sommarregnets sorl” eller ”Sol! Sol! Skönt/lys, lys, ljus, /trög väg på grus.” I den årsfärska biografin ”Dä kvetter” fördjupas bilden av skaldens tid i Uppsala, en period utan akademiska framgångar, men avgörande för Frödings författarskap. Återigen är författaren Johan Svedjedal, som leder fram berättelsen med lätt och lärd hand. Fröding var en stor diktare, men inget moraliskt föredöme, allra minst under studentåren med dess rikliga intag av alkohol, sexuella umgänge med prostituerade och patriarkala makt. I Uppsala sjunger, dansar och festar Fröding. En loj gymnasist från Värmland blir en yster upptågsmakare. Miljön i 1880-talets akademiska Uppsala tillhör de socioekonomiskt priviligierade männen. I Frödings familj finns en tung genetisk disposition för svår psykisk sjukdom, ett mullrande hot i bakgrunden. Glädjen dansar mot undergången.

Fem stora författare

Kanske allra mest aktuell bland klassiker är Tove Janssons ”Sommarboken” (1972), den stillsamma berättelsen om Sophia och hennes farmor på en skärgårdsö. Det är en berättelse om sorg och saknad, men också om naturens läkande rikedom, om alla dessa biologiska processer och tillstånd som omger oss när vi vistas i havsbandet på sommaren: vågor, saltvatten, klipphällar, tång, havsvindar, soltorkat trä och sommarens alla fåglar. Nyligen gjordes en internationell filmatisering av denna unika roman, med Glenn Close i rollen som farmor.

Hjalmar Söderberg, Gustaf Fröding, Selma Lagerlöf, Astrid Lindgren och Tove Jansson – fem stora författare som frontar i en svensk kulturkanon och som ständigt attraherar nya läsare, i och utanför skolan. Fem stora författare som hjälper oss att känna den svenska sommaren, starkare och skönare.

Erik Cardelus är fil. dr i språkdidaktik, knuten till Handelshögskolan i Stockholm, och legitimerad gymnasielärare i svenska, historia och moderna språk

LÄS ÄVEN

Lästips: Självutlämnande prosa utan pedagogiska pekpinnar

Fem bra böcker om lärares liv under krig

Debatt: Idag hedrar vi alla lärare och bibliotekarier

Djupdyk i Selma Lagerlöfs liv och författarskap

Lästips: Tre norska författare som sätter lärare i centrum

Lästips: Romaner om lärande är USA:s paradgren