Matteresultaten störtdyker på nationella proven

Efter att de nationella proven varit inställda under två år på grund av pandemin genomförde gymnasieskolan åter NP i våras.

I matematik 1a och 1b blev provresultaten mycket nedslående. Våren 2022 var andelen elever som fick F (underkänt) i de nationella proven i kursen matematik 1a 46,9 procent. Det är nästan en dubblering jämfört med våren 2019 när motsvarande andel i matematik 1a var 24,9 procent.

I matematik 1b var ökningen av andelen underkända provresultat ännu tydligare, från 14,2 procent vårterminen 2019 till 36,1 tre år senare.

Kunskapstappet var störst i matte

Anna Westerholm, chef för Skolverkets läroplansavdelning, pekar på två möjliga förklaringar. Den ena är pandemin.

– Vi vet att många lärare och rektorer anser att matematik var det ämne där kunskapstappet var störst. För att kunna fånga upp elever som inte hänger med är närvaron i klassrummet avgörande, säger hon.

Den andra förklaringen är de ändringar som Skolverket gjort i ämnesplanen för matematik. Ett syfte var att jämna ut progressionen mellan matematiken i årskurs 9 och kurserna matematik 1 och 2 på gymnasiet.

– Våra analyser visade att många elever inte var tillräckligt förberedda för matematik 2 trots att de fått godkända betyg i matematik 1, säger Anna Westerholm.

Suddas ut med tiden

Förändringen innebar bland annat att visst innehåll flyttades från matematik 2 till matematik 1 samt att en del av repetitionen i matematik 1 ströks.

– Det innebär att eleverna möter ett helt nytt innehåll när de kommer till den första kursen i gymnasieskolan.

De elever som skrev nationellt prov i matematik 1 och matematik 2 vårterminen 2022 var de första kullarna som läste enligt de nya ämnesplanerna vilket bedöms ha påverkat fördelningen av provresultat.

– När man ändrar blir det ett hack i provresultaten, det vet vi sedan tidigare. Men det brukar suddas ut med tiden, säger Anna Westerholm.

Nationella provet i matematik 1a är obligatoriskt att genomföra på yrkesprogram och provet i matematik 1b är obligatoriskt att genomföra på humanistiska och estetiska programmet.

Flyttar ner katastrofresultaten

Olof Dahl, lärare i matematik och fysik på Franklins gymnasium i Mölndal, menar att förändringen av ämnesplanen var en god tanke. Han anser att den gamla ämnesplanen lämnade de elever som gick yrkesprogram och skulle läsa matematik 2 i sticket.

– Resultaten hos de yrkeselever som fortsatt till matte 2a har varit katastrofalt dåliga. Men förändringen av ämnesplanen blev inte så lyckad. Nu blir väl konsekvensen dessvärre att man flyttar ner katastrofresultaten till matte 1 istället, säger han.

Vad behöver man göra för att vända utvecklingen?

– Det finns inget enkelt svar. Det handlar inte om att eleverna har sämre kunskaper utan om att vi har skruvat åt kraven.

Olof Dahl ser ett problem i att det på gymnasiet är så starkt fokus på att nya kunskaper ska examineras. Då lönar det sig inte för eleverna att ta igen grunder som de missat, eftersom de inte kommer på proven.

– Jag hade gärna sett att nationella proven i matematik även har med några frågor som blickar tillbaka, till exempel om ekvationssystem. Särskilt nu när vi ska ha ämnesbetyg hade det varit bra.

Ser du några andra förändringar som borde genomföras?

– För A-spåret tror jag att man behöver dela upp kursen matematik 1 i två delar, och att båda delarna inte behöver vara obligatoriska. Ena delen kan vara renodlad för yrket och den andra för dem som vill läsa mer matte. Tillsammans kan de gärna omfatta lite mer än hundra poäng.

Sänk kraven på vissa program

Olof Dahl anser att det är fel att ha samma krav på alla de olika yrkesprogrammen.

– För de elever som läser elprogrammet kan jag förstå att man har höga mattekrav, eftersom det är ganska mycket matte i ellära. Men de som går barn- och fritidsprogrammet har kanske inte samma behov av att lösa ekvationer, säger han.

Skolverkets statistik visar att andra delar av resultaten i nationella proven under vårterminen 2022 gick framåt. I matematik 3c har andelen elever som fick godkänt ökat från 70 procent till 78 procent jämfört med 2019. Ökningen syns främst bland elever hos kommunal huvudman.

Andelen elever med godkänt provresultat (provbetyg E–A) i matematik 2b var i våras 62 procent.

LÄS ÄVEN

Persson: Varför kan eleverna ingen matte när de kommer till oss?

Så har mattekunskaperna förändrats över tid

Ny studie: Svaga läsare halkar efter i matten

Hon botar elevernas matteångest