Matteresultaten på nationella proven störtdyker – igen

De senaste åren har resultaten i nationella proven i matematik 1a och 1b åkt berg- och dalbana. Vårterminen 2024 ökade andelen godkända provresultat kraftigt jämfört med året innan. Mattelärarna hade lyckats bra med anpassningen av undervisningen till den reviderade ämnesplanen, pekade Skolverket på som en bidragande orsak.

Men glädjen blev kortvarig. När Skolverket nu sammanställt statistiken över provresultaten från vårterminen 2025 är det mörka siffror igen.

Kraftigt ras

I våras klarade 57,6 procent av eleverna på gymnasiet de nationella proven i matematik 1a, visar Skolverkets statistik. Det är en kraftig minskning jämfört med läsåret innan när motsvarande andel var 70 procent.

I matematik 1b har andelen elever med godkända provbetyg på nationella prov minskat från 77 procent 2024 till 60,4 procent i våras.

Källa: Skolverket

– Vi lärare på skolan reagerade allihop på att det var ett svårt prov. Våra elever hade också sämre resultat än vi brukar ha, säger Anna Persson, lärare i matematik och naturkunskap på Torsbergsgymnasiet i Bollnäs.

Många av hennes elever går yrkesprogram och har svårt med matten.

– När de som läser matematik 1a gjorde provet i våras såg jag att de blev stressade. Svårighetsgraden på frågorna var otroligt mycket högre än tidigare. När eleverna kom in efter rasten och skulle skriva del två var det med stukad självkänsla. Och när det var dags för del tre efter lunchen var de helt slut och orkade inte mer.

”Som ett lotteri”

Proven riskerar att orsaka stress även bland lärarna, menar Anna Persson. Särskilt för de som är nya i yrket och jobbar i en skola där möjligheterna att sambedöma resultaten tillsammans med erfarna kollegor är små.

– Om man ska använda proven som en jämförelse och lägga stor vikt vid provresultatet i betygsättningen måste de hålla en jämnare kvalitet. Annars blir det som ett lotteri, säger hon.

Jan Kontinen, undervisningsråd på Skolverket, medger att svårighetsgraden kan vara en del av förklaringen.

– Kravgränsen var nog något tuffare i år, säger han.

Kravgränsen sätts i förväg vilket kan ge någon poängs variation och det påverkar utfallet i proven särskilt mycket i elevgrupper där många befinner sig runt E-gränsen, framhåller han. Var gränsen sätts utgår från frågornas svårighetsgrad och proven blir därför inte helt jämförbara mellan läsåren. Att ha samma frågor år efter år för att göra proven jämförbara fungerar inte då innehållet inte går att hålla hemligt.

– Många underkända elever ligger också väldigt nära gränsen till betyg E och det kan vara tillfälligheter som gör vilka som klarar provet och inte.

Nästa gång blir de digitala

För tre år sedan, när 47 procent av alla elever underkändes på det nationella provet i matematik 1a, var det en lika stor andel (47,2 procent) av eleverna som sedan fick högre kurs- än NP-betyg.

Vilken är nyttan med att ha NP när skillnaden mellan prov- och kursbetyg tidvis är så stor?

– Nationella proven är och ska vara ett stöd i lärarnas betygsättning. Resultaten har en viss naturlig variation då proven mellan åren inte är helt jämförbara, säger Jan Kontinen.

Nästa år blir proven i matematik för första gången digitala. 

– Vilken effekt det får är något vi kommer bevaka extra noga.

LÄS ÄVEN

Matteresultaten störtdyker på nationella proven

NP-resultaten i mattekurs störtdök – men inte betygen

Allt fler godkänns på NP i matematik 1

Persson: Nationella proven i matte omgärdas av många problem

Persson: Sluta tvinga yrkeselever räkna matte de inte behöver