Så fungerar simuleringar i kemin

Foto: Getty Images/Privat

Fredrik Holmelin är doktorand i kemi med inriktning mot utbildning vid Göteborgs universitet.

Simuleringar är komplement och ska inte ersätta laborationer. Det framhåller Fredrik Holmelin, forskningsingenjör vid Göteborgs universitet. I en ny studie har han undersökt hur bra gymnasie­elever lär sig kemi med hjälp av dator­simuleringar jämfört med vanlig undervisning.

  1. Kan bidra lika mycket

    Fredrik Holmelin och tre andra forskare vid Göteborgs universitet har undersökt vad gymnasieelever lär sig av simuleringsövningar i ämnet kemi. Att simulera innebär att återskapa verkligheten, till exempel ett fenomen eller en process.

    – Vi såg att datorsimuleringar och konventionella föreläsningar kan bidra lika mycket till lärandet, säger Fredrik Holmelin, som är forskningsingenjör vid Institutionen för kemi och molekylärbiologi i Göteborg.

  2. Begreppen kommer först

    Studien gjordes i samarbete med lärare och elever i två klasser i årskurs ett på gymnasiet. Övningarna bestod till exempel av att eleverna med hjälp av digitala verktyg fick visualisera hur molekyler rör sig och vilka bindningar som kan uppstå.

    – Det är viktigt att eleverna först får lära sig vissa begrepp och hur de ska tolka det visuella. Mycket av det som visualiseras är ganska långt från bilderna i kemiböckerna, säger Fredrik Holmelin.

  3. Samarbeta med kollegor

    Eleverna uppgav att de gärna utforskar simuleringar på egen hand och pratar om sina upptäckter med klasskamraterna, men de behövde också lärarstöd. Lärarna hade inte jobbat med simuleringar tidigare, men har deltagit i en av de fortbildningar som forskarna anordnar.

    – För att lärare ska få kännedom om vilka digitala verktyg som finns för att simulera och visualisera kemin förespråkar vi att de tar initiativ till samarbete med kollegor, säger Fredrik Holmelin.

  4. Ersätter inte labbar

    En simulering är inte detsamma som en laboration, betonar Fredrik Holmelin.

    – Både det kognitiva och det motoriska aktiveras av vanliga laborationer, och det blir såklart mer rörelser och känslointryck med vanlig laboration än vid datorövningar.

    Man bör se simuleringar som ett annat sätt att arbeta och tänka jämfört med vanliga laborationer, betonar Fredrik Holmelin.

    – Men om det är svårt att få till en laboration kan simuleringen vara ett alternativ, säger han.

    Forskaren

    Fredrik Holmelin är doktorand i kemi med inriktning mot utbildning vid Göteborgs universitet och har samarbetat en hel del med Kemilärarnas resurscentrum. Han har för tillfället uppehåll i forskarstudierna för arbete som forsknings-ingenjör på institutionen för kemi och molekylärbiologi.

LÄS ÄVEN

Vardagsnära kemi ska väcka elevers intresse

Prisad professor avdramatiserar kemin

Olika sätt att göra kemin mer levande

Så eldar han på elevernas intresse för kemi

Drama ger liv åt kemin

Animerade filmer hjälper eleverna att förstå kemi