De vill få fler kemilärare att arbeta på ett nytt sätt

För att öka elevers intresse för naturvetenskapliga ämnen som kemi och naturvetenskap måste eleverna känna att de får ut något av det hela. Men hur? Lärarna och forskarna är eniga – genom att koppla kunskapsinnehållet till något som intresserar eleverna, något autentiskt. Men det kan vara lättare sagt än gjort.

Här finns olika ingångar, berättar Karolina Broman, lärare och forskare i kemi­didaktik på Umeå universitet. Två av dem är ”samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll” och ”kontextbaserad naturvetenskap”.

– Samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll är ett sätt att visa hur man kan skapa relevans i undervisningen och som har slagit igenom i både lärarutbildningar och läroböcker.

Här skulle ett exempel kunna vara att arbeta med frågan: Bör vi vaccinera oss?

– Då kanske man pratar om vilka intressekonflikter det finns, med en tydlig samhällsanknytning. Men givetvis beror det på vilka elever man riktar sig till. Det kunskapsinnehållet används kanske inte lika ofta för elever som ska bli naturvetare.

Ämnesinnehåll i fokus

Den andra ingången – kontextbaserad naturvetenskap – är det som Karolina Broman har ägnat mycket tid åt de senaste åren, då hon arbetat med att utveckla det digitala, kostnadsfria läromedlet ”Din kemi” tillsammans med matte- och NO-läraren Linda Lindberg och Ulf Ellervik, professor i organisk kemi.

– Kontextbaserad kemi innebär att det är det naturvetenskapliga ämnesinnehållet som är det högst prioriterade, kopplat till vardagliga sammanhang. Här är inte frågeställningen om man ska vaccinera sig i fokus, snarare hur vaccination påverkar kroppen rent kemiskt, säger hon.

Om man ser historiskt på de naturvetenskapliga ämnena så har det varit stort fokus på faktabaserade utantillkunskaper, men i kontextbaserad kemi arbetar man med blandande ämneskunskaper.

– Vi har sett ett behov av det. Den vanan finns inte alltid och många har inte det tankesättet. Mycket på grund av att man inte har undervisat kontextbaserat på universitetet. Dessutom kan det vara mer krävande att planera sådana lektioner och vårt syfte har varit att hjälpa till att paketera den typen av undervisning för att förenkla för lärarna.

Ett kontextbaserat arbetsområde skulle kunna vara mobiltelefoner – ett område som många elever kan lockas av och som finns med i ”Din kemi”.

– Det temat innehållet väldigt mycket kemi om både grundämnen, magneter, elektricitet, olika material och lysdioder. Om man vill förstå hur en mobiltelefon fungerar så räcker det inte bara med en typ av kemi­kunskaper, det krävs mycket mer, vilket motiverar eleverna att lära sig mer ämneskunskaper.

Målgruppsanpassade texter

Ett flertal forskare har varit involverade i att utveckla ”Din kemi” och matte- och NO-läraren Linda Lindberg har hjälpt till att anpassa texterna till målgruppen ifråga.

– Karolina, Ulf och jag har haft många diskussioner om vad kemi är och vad vi lärare ska undervisa om. För mig kändes vissa delar mer som biologi eller fysik, ”men det är ju faktiskt kemiforskare som har skrivit texterna och de tycker att detta är kemi, så då är det kemi”, konstaterade Ulf. Så den här erfarenheten har verkligen breddat min bild av ämnet, säger Linda Lindberg som arbetar på skolan Casa Montessori i Partille.

Nederländerna är ett av de länder som har infört vardagsanknuten kontextbaserad naturvetenskap i styrdokumenten, berättar Karolina Broman, vilket har krävt nya läro­medel och ett nytt förhållningssätt till kemi.

– Det behövs mycket för att det här ska slå igenom. Lärare behöver förändra sitt tanke­sätt, och förändring är alltid utmanande. Men om fler elever blir intresserade och engagerade av kontextbaserad undervisning är förstås förhoppningen att de också lär sig mer och fortsätter studera kemi efter studenten.