Debatt: Yrkesprov förändrar lärarrollen
Martina Wyszynska Johansson, forskare och yrkeslärarutbildare vid Göteborgs universitet, efterlyser diskussion om konsekvenser av införandet av yrkesprov. Foto: Privat och Stock adobe.
Debatt När yrkesprov likställs med gymnasiearbetet förändras yrkeslärarens uppdrag i grunden. Staten flyttar in arbetsmarknadsstyrd examination i skolan – men lämnar ansvaret för bedömning, likvärdighet och betyg till yrkeslärarna. Frågan är om uppdraget är rimligt, skriver forskaren Martina Wyszynska Johansson.
I lagrådsremissen Bättre förutsättningar för yrkesutbildning fastställs gymnasiearbete och yrkesprov som funktionellt likvärdiga som examensgrund. Yrkeslärares bedömningsuppdrag förändras därmed strukturellt. Till skillnad från gymnasiearbetet, hittills det mest yrkesnära och obligatoriska momentet i gymnasial yrkesutbildning, förekommer yrkesprov även där i dag men ofta som ett frivilligt inslag. Långt ifrån alla yrken använder yrkesprov, trots att de ofta betraktas som bevis på arbetsmarknadsrelevant kompetens som Sveriges arbetsliv efterfrågar. När yrkesprov införs blir branschernas definitioner av yrkeskunnande en direkt del av skolans betygssystem. Genom sitt myndighetsuppdrag är det dock yrkeslärare som förväntas legitimera detta kunnande. Samtidigt bygger arbetslivets sätt att bedöma yrkeskunnande på andra logiker än skolans lagreglerade bedömning för betyg.
Skolverket avrådde från ett nationellt införande efter flera års försöksverksamhet.
När yrkesprov i de fall de införs ersätter gymnasiearbetet förändras yrkeslärarens uppdrag i grunden: från handledare och bedömare av ett pedagogiskt upplägg till ansvarig för en formellt arbetsmarknadsstyrd examination. Tidigare har rörelsen snarare varit den motsatta. Gymnasiearbetet har fungerat som ett pedagogiskt upplägg som mappat an till det yrkeskunnande som branscherna efterlyser. Vid bedömning av både gymnasiearbete och yrkesprov utför yrkesläraren ett avancerat översättningsarbete, där yrkeskunnande formulerat i branschernas termer ska omvandlas till lagstiftade kunskapsformer för betygssättning.
Införandet av yrkesprov har tidigare utretts av Skolverket, som efter flera års försöksverksamhet avrådde från ett nationellt införande. Riskerna som pekades ut handlade bland annat om stora variationer mellan branscher och därmed om bristande likvärdighet i det yrkeskunnande elever ges möjlighet att utveckla. Trots detta går den nu aktuella lagrådsremissen vidare och kopplar yrkesprov till betyg och examen.
Undervisning blir provträning
Yrkeslärare får därmed ett nytt nationellt examinationsuppdrag med hög arbetsmarknadskonsekvens för eleven. Vi vet att bedömning styr undervisning. Risken är därför uppenbar att undervisningen reduceras till provträning när ett skärpt bedömningsuppdrag ska lösas lokalt. Yrkeslärarutbildningen behöver därför uppdateras för att bättre förbereda för bedömning av yrkesprov, samverkan med branschbedömare samt juridiskt och etiskt ansvar vid högriskbedömningar. Våra yrkeslärarstudenter efterlyser mer kunskap om bedömning och betygssättning. De yrkesverksamma bör få tillgång till relevanta kurser inom professionsprogrammet. Yrkesprov kan stärka yrkesutbildningen, men bara om yrkeslärarna ges förutsättningar att bära det uppdrag som staten nu lägger i deras händer.
- Martina Wyszynska Johansson är forskare och yrkeslärarutbildare vid Göteborgs universitet.
LÄS MER:
