Flygteknikutbildning i världsklass

Det är en bitande kall morgon på Arlanda. Den skarpa vinterluften sticker i kinderna och tunna sjok av frost ligger kvar över marken. Flygplatsområdet är redan i rörelse; ett Norwegian-plan lyfter med ett dovt mullrande ett par hundra meter bort. Vid ingången till SAS-hangaren möter yrkesläraren Yonatan Goitom upp, klädd i en neongul varseljacka som lyser mot den bleka morgonen. Handslaget är fast, blicken varm och trygg.

När vi följer honom in i hangaren förändras tempot direkt. Flygplatsens brus byts mot metalliska klick från verktyg, lågmälda instruktioner och doften av olja och kall metall. Motorer står uppradade som blanka stålkroppar, och verktygen ligger exakt där de ska. Det är här, mitt bland arbetsbänkar och flygkomponenter på Arlandagymnasiet, som Yonatan Goitom arbetar som yrkeslärare på flygteknikutbildningen.

Vi fortsätter till hans kontor, ett rum som lika mycket är arbetsplats som minneshylla. Två modellflygplan hänger från taket och längs väggarna sitter diplom och utmärkelser – bland annat beviset på att han utsågs till en av årets pedagoger i Sigtuna 2021. För Yonatan Goitom handlar undervisning om mycket mer än att lära ut moment och teori. För honom är det en chans att ge vidare till nästa generation tekniker och samhällsmedborgare.

– Jag är väldigt ödmjuk inför uppgiften. Jag vill att mina elever ska lyckas i livet. Jag har kommit dit jag är tack vare fantastiska lärare, och om jag kan ge tillbaka ens 20 procent av det jag fick, då har jag lyckats.

– Jag tror på människan. Och det jag har lärt mig är att man aldrig ska ge upp.

Jag vill visa vad yrkesutbildning verkligen är.

För Yonatan Goitom gick resan till läraryrket via både universitet och flygverkstäder. Efter en teknologie magisterexamen på Kungliga tekniska högskolan var målet först att stanna inom forskningen, men undervisningen har alltid lockat.

– Jag blev inte forskare, men jag ville jobba med något tekniskt. Jag började som tillverkningstekniker på ett företag som tillverkade tand­implantat. Sedan började jag som flygplansmekaniker på SAS Swedish Airlines, där jag jobbade i sex år.

När den ekonomiska krisen slog till fick han lämna SAS, men snart öppnades nya möjligheter. Han fick anställning som tekniker på ett ingenjörsföretag inom rymd- och flygindustrin, där han arbetade i fem år.

– Vi tog emot lärlingar, och det var där jag kom i kontakt med aircraft academy of Sweden. Det väckte något i mig. Jag insåg att jag ville undervisa, och det ledde till att jag började arbeta som yrkeslärare, säger han och förklarar att Aircraft Academy of Sweden är Arlandagymnasiets samarbetspartner, den står för den praktiska flygtekniska delen av flygteknikutbildningen.

Flygteknikprogrammet på Arlandagymnasiet är rikstäckande och bedrivs i direkt anslutning till flygbranschen. Som elev får man möjlighet att gå en skolförlagd variant eller en lärlingsutbildning, båda i nära samarbete mellan skolan och Aircraft academy of Sweden.

Redan från årskurs ett får eleverna möta flygplatsmiljön: säkerhetsrutiner, grundläggande el och underhåll. I en av undervisningslokalerna står en fullstor flygsimulator som nästan liknar en biograf när man kliver in i den – mörk, omslutande och med skärmar som lyser som instrument i en riktig cockpit.

Under årskurs två fortsätter flygteknikkurserna med mer avancerade moment, både på skolan och ute på företag. I årskurs tre gör eleverna sin lärlingstid eller APT hos olika bolag, där de arbetar som hjälpmekaniker och samlar timmar med certifikat som krävs i branschen.

Yonatan Goitom understryker att praktiken inte är en bonus, utan själva kärnan i utbildningen.

– Vi försöker spegla verkligheten. Eleverna lär sig punktlighet, ordning och ansvar, precis som på en riktig flygverkstad. De lär sig att varje detalj räknas.

Flygteknik­programmet är krävande både teoretiskt och praktiskt. Eleverna läser avancerade kurser såsom matematik 3, fysik och aerodynamik.

– Många tror att yrkesprogram är till för elever som inte klarar de högskoleförberedande utbildningarna. Men det stämmer inte. Våra elever måste vara både teoretiskt starka och praktiskt skickliga. Då behövs studievana, annars klarar man det inte.

Han tycker att den negativa synen på yrkesprogram är ett samhällsproblem.

– Yrkesutbildning har länge varit stigmatiserad. Man har kommunicerat den som något för ”de som inte klarar skolan”, men sanningen är att våra program kräver lika mycket kunskap – bara på ett annat sätt. Och det är här jobben finns.

En av de största utmaningarna är dagens minskade verktygsvana.

– För 20–25 år sedan var det vanligt att ungdomar meckade med cyklar eller mopeder. I dag sitter de flesta framför datorn. Många vet inte ens vad verktygen heter när de börjar hos oss.

Därför börjar utbildningen med enklare moment:

– Under första året mekar de med bilmotorer och enklare komponenter som inte kostar så mycket. På så sätt lär de sig handlaget. När de blir säkrare börjar de arbeta med skarpa flygkomponenter. Då gäller det att vara noggrann. En felriktad skruv kan skada en del som är värd hundratusentals kronor.

Efter elva år som yrkeslärare vet Yonatan Goitom att det handlar om mer än att utbilda flygtekniker.

– Vi jobbar med ungdomar mellan 16 och 18 år. En del tror att det här bara handlar om att skruva, men blir förvånade över hur mycket teori som krävs. Vi hjälper dem att klara det och vi dömer ingen.

Han ser varje elevs potential, oavsett startpunkt.

– Det går inte att säga ”aldrig” till en ung människa. Med rätt tillvägagångssätt kan alla bli någonting. Och även om de inte blir flygtekniker så kan de bli produktiva medborgare. En gammal kollega uttryckte det så här: ”Vi ska forma dem till människor.”

Yonatan Goitom berättar om ett meddelande han fått från en före detta elev som just hade flugit sitt första passagerarplan, och att det är stunder som dessa som gör att han älskar sitt arbete.

– Om en elev lämnar skolan med känslan att den kan, att den har ansvar och framtidstro, då har jag gjort mitt jobb.

LÄS ÄVEN:

Här är fabriken ett klassrum

Event som framtidsväg