Regeringen vill införa nationella yrkesprov

I förra veckan presenterade regeringen sin lagrådsremiss där införandet av ”nationellt fastställda yrkesprov i yrkesutbildningen” är en av huvudpoängerna. Man konstaterar att de försök som redan gjorts varit lyckade och att erfarenheter från övriga Norden tyder på att yrkesprov ”kan bidra till att höja kvaliteten och likvärdigheten i utbildningen samt öka elevernas motivation”. 

Och så lägger man till att detta i förlängningen även kan öka yrkesutbildningarnas attraktivitet. 

Skapar en enhetlighet

Tunga remissinstanser håller med. SKR anser att yrkesproven ”kan stärka kopplingen mellan skola och arbetsliv”, Företagarförbundet menar att proven kan bidra till ökad tydlighet när det gäller vilka yrkeskunskaper som krävs.  

Mats Ek på Yrkesgymnasiet i Gävle lyfter ytterligare en aspekt: 

– Jag tror att nationellt fastställa yrkesprov skulle skapa en enhetlighet som saknas idag, säger han.

Mats Ek menar att de gymnasiearbeten som hans elever gör förvisso håller hög kvalitet, men att skolan är beroende av att företagen kan ta emot eleverna på APL – och ge dem uppgifter som kan användas för ett väl genomfört gymnasiearbete. 

– Under högkonjunkturen och byggboomen var det inga problem. Då kunde vi ha elever på APL som fick göra allt som ingår i jobbet som elektriker. Vi har förstås fortfarande elever på APL, men platserna är färre och det fordras mer planering för att finna bra uppgifter. 

Certifierat yrkesprov bättre

Målet för ett gymnasiearbete på ett yrkesprogram är att få med så mycket som möjligt av det som ingår i ett framtida jobb. I fallet med elektriker kan det till exempel vara att lära sig en komplicerad installation av el i ett kök – som innefattar både belysning, värme och olika motorer. 

– När konjunkturen är sämre har vi svårare att hitta APL-platser som kan erbjuda den typen av kunskaper, därför tror jag att ett certifierat yrkesprov kan vara en bättre lösning än ett gymnasiearbete. 

Han ser yrkesprov som en bra idé oavsett konjunktur, det skulle bidra till ett mer yrkesinriktat fokus för hela utbildningen. 

– Dagens yrkesutbildningar på gymnasieskolan har alltför stort fokus på generella kunskaper och förmågor. 

Kan saknas resurser

Att införa yrkesprov i alla branscher och yrken väntas bli en utmaning, betonar flera av remissinstanserna. Skolverket till exempel tillstyrker införandet, men vill inte att yrkesprov ska ingå men att de får ingå. Skolverket påminner också om att det finns över hundra yrkesutgångar i gymnasieskolan och att många av dem vänder sig till små branscher – som många gånger saknar resurser för att bistå i arbetet med att ta fram yrkesprov.

Regeringen medger att det kan bli tidskrävande att få yrkesproven på plats och öppnar för att gymnasiearbeten i vissa fall kan få vara kvar. Men bara i speciella undantagsfall. 

Mats Ek ser framför sig att skolorna och el-branschen skulle kunna gå samman för en lösning för hela Gävleborgs län:

– Kanske kan man inrätta någon typ av skola dit vi skickar eleverna för att göra sitt yrkesprov, där de kan få ett slags certifiering som visar att alla uppnått samma mål. Men det kräver ju också att branschen är med och betalar. Eller så kan vi kanske inrymma yrkesproven i verksamheter som redan finns i länet idag.

Extern aktör involverad

I lagrådsremissen slår regeringen också fast att dessa föreslagna yrkesprov kan överlämnas på entreprenad, vilket betyder att en huvudman kan låta en annan kommunal eller enskild aktör hantera proven. Regeringen vill därtill införa ökade entreprenadmöjligheter vad gäller ”undervisning i karaktärsämnen som har en yrkesinriktad profil”, ett förslag som också får ett övervägande positivt bemötande från remissinstanserna. Många håller med regeringen om att detta kan leda till ett större utbud av yrkesutbildning och ökade möjligheter för elever att kunna bo kvar på hemorten under sin studietid. Därmed minskar också risken att elever väljer bort vissa yrkesinriktningar då de ligger för långt från hemkommunen.

Två års förberedelser

Dessa föreslagna ändringar i skollagen om undervisning på entreprenad vill man ska träda i kraft redan 1 juli i år, förslaget om yrkesprov kräver mer förberedelser och kan inte träda i kraft förrän hösten 2028. De två förslagen ingick i utredningen ”Fler vägar till arbetslivet” där utredaren också föreslog införandet av nya yrkesprogram med mindre teori – men igår meddelade regeringen att det förslaget slopas då det mött för starkt motstånd bland remissinstanserna. 

LÄS ÄVEN:

Regeringen backar om nya yrkesprogram – går vidare med yrkesprov