Elvira Lindqvist, Beata Lantz och Julia Dahlqvist visar på styrka. Här i skolans gym tar de emot personer som behöver träna efter stillasittande arbeten. Foto: Oskar Omne.
Till startsidan
Yrkesläraren Julia Dahlqvist undervisar bland annat i träningslära, kost och hälsa, pedagogiskt arbete och hälsopedagogik, här tillsammans med eleverna Elvira Lindqvist och Beata Lantz. Foto: Oskar Omne.
Reportage Kost och hälsa, mental träning och anatomi. Det är ämnen som ingår i yrkesutgången till personlig tränare. Här på Vallentuna gymnasium får eleverna ta emot klienter som har värk i axlar och rygg efter stillasittande kontorsjobb.
Vallentuna gymnasium har sedan drygt tre år satsat på en yrkesutgång till personlig tränare (PT) på barn- och fritidsprogrammet. På skolans gym finns alla möjligheter till träning med kettlebells i olika vikter och färger, skivstänger, pilatesbollar och boxningssäck. I rummet bredvid hålls teoretiska lektioner inom hälsa och träning.
– Det som är unikt med den här utbildningen är att eleverna får en PT-licens när de tar examen. Den licensen krävs ofta för att få jobba på olika gym. Många andra skolor har liknande utbildningar på inriktningen fritid och hälsa men de ger ingen licens, säger yrkesläraren Julia Dahlqvist.
Yrkesutgången till personlig tränare togs fram i samband med att skolan planerade att erbjuda inriktningen fritid och hälsa på barn- och fritidsprogrammet.
– Vi blev kontaktade av en extern utbildare, Ida Hedstad, som föreslog att vi skulle starta utbildningen till personlig tränare. Hon utbildar våra elever i anatomi, fysiologi och biomekanik. Det känns roligt att vi kan nischa oss med den här yrkesinriktningen, säger Julia Dahlqvist.
Hon undervisar i träningslära, kost och hälsa, mental träning, pedagogiskt arbete, hälsopedagogik och specialpedagogik.
– Jag är utbildad speciallärare, specialpedagog och yrkeslärare. Jag håller även på att utbilda mig till idrottslärare. Det känns förstås relevant för PT-utbildningen. Och jag är utbildad personlig tränare.
Elvira Lindqvist, Beata Lantz och Julia Dahlqvist visar på styrka. Här i skolans gym tar de emot personer som behöver träna efter stillasittande arbeten. Foto: Oskar Omne.
Eleverna som går inriktningen till personlig tränare tar emot klienter på skolans gym. Det är bland annat lärare och andra anställda i Vallentuna kommun. Det kan till exempel vara personer som har värk i axlar och rygg efter mycket stillasittande arbete vid datorn.
– Våra elever läser skadelära och klienterna kan komma till oss och träna. Jag och min kollega är med som handledare och stöttar när eleverna har klienter.
Beata Lantz och Elvira Lindqvist går sista året på programmet. De ser ett stort värde i att få ta emot klienter på skolan.
– Efter ett tag lär man känna dem och deras behov. Vissa kan vara väldigt stela och andra kan ha någon skada som man måste ha i åtanke, säger Beata Lantz, som sitter på en pilatesboll nere på gymmet.
– En del kommer också för att få in träning i vardagen, säger Elvira Lindqvist.
De båda klasskompisarna sökte den här utbildningen i första hand.
– Vi är träningsintresserade och man får lära sig jättemycket om träning. Både praktiskt och om hälsa och alla muskler och leder i kroppen, säger Elvira Lindqvist.
– Vi får även lära oss om mental träning. Det är värdefullt. Jag har spelat fotboll och nu är jag tränare för flickor 14. Då kan jag ta med mig mycket från PT-delen när jag kör fys, säger Beata Lantz, som nyligen har skadat ena foten och
får ta det lugnt med egen träning.
– Jag tappade en viktplatta på foten när jag tränade på fritiden. Men det kommer att lösa sig, säger hon övertygande.
Vi tar även upp frågor om träningshets, utmaningar med kosten och dopning.
Nu ser de fram mot att göra den sista APL-perioden på ett gym i grannkommunen Upplands Väsby.
– Det ska bli kul att komma ut och se hur det fungerar där, säger Elvira Lindqvist.
Innan examen ska de också lämna in sina gymnasiearbeten. De har följt varsin klient under ett år och ska dokumentera vilka träningsprogram de har föreslagit och hur personen har utvecklats. Exempelvis när det gäller ökad styrka och minskad stelhet och värk.
Vad de ska göra efter skolan har de inte riktigt bestämt.
– Jag gillar lagidrott och skulle vilja jobba med något inom det området, säger Beata Lantz.
Elvira Lindqvist har vissa planer på att studera vidare men först vill hon jobba något år.
– Jag har funderat lite på att läsa till dietist framöver.
Hälsobegreppet är centralt inom utbildningen. Eleverna blir certifierade i samband med examen och när de har klarat ett teoretiskt och praktiskt prov. När det gäller delen om PT handlar det om vad som händer i kroppen vid högintensiv träning.
– Hälsa är olika för olika personer. Vi tar även upp frågor om träningshets, utmaningar med kosten och dopning. Det är sådant som man kan stöta på om man jobbar i gymverksamhet. Vi har också med delar om att motverka psykisk ohälsa, något som man kan komma i kontakt med i möten med klienter, säger läraren Julia Dahlqvist.
Hon har jobbat på Vallentuna gymnasium i tio år och undervisar även i entreprenörskap på försäljnings- och serviceprogrammet.
– Det är jättekul att få vara på olika yrkesprogram. När jag började här på skolan så undervisade jag främst på handels- och administrationsprogrammet, som det hette då.
Julia Dahlqvist och Elvira Lindqvist i full träning medan Beata Lantz, som har skadat foten, följer passet från en pilatesboll. Foto: Oskar Omne.
Julia Dahlqvist tror på en god arbetsmarknad för yrken inom träning och hälsofrämjande.
– Det finns en efterfrågan av de här tjänsterna. I och med att våra elever har APL på olika gym och tar emot klienter här på skolan så tror jag att de har goda möjligheter att få jobb.
Utbildningen är inom lärlingsspåret. En del APL genomförs på skolans gym när eleverna tar emot klienter och en del genomförs ute på olika gymkedjor.
– Jag och min kollega har goda kontakter i branschen så det är relativt lätt att få APL-platser. Jag är själv ledare på Sats med gruppträning på fritiden, säger Julia Dahlqvist som även har tränat thaiboxning i flera år.
Nu är det fjärde året som yrkesutgången till PT har erbjudits. Den har inte lockat så många hittills. Totalt finns det tolv platser per årskurs men de är inte fyllda.
– Till nästa läsår har vi högt söktryck, så jag tror att vi är på väg mot något större. Men det är klart att det är en viss resväg hit för ungdomar som söker från hela Stockholmsområdet.
I höst ska hon och de andra lärarna på skolan undervisa inom Gy25. Hon känner sig förberedd.
– Den nya reformen kommer inte att ändra yrkesutgången till personlig tränare. Övergången till ämnesbetyg och olika nivåer tror jag på. En utmaning blir att både undervisa inom Gy25. och i det nuvarande systemet under en övergångsperiod.
Nu börjar det bli dags för lunch och skolan väntar på besök av utbildningsminister Johan Pehrson. Han ska bland annat prata om utredningsförslaget om en ny treårig yrkesutbildning med betydligt mindre av matte, svenska och andra teoretiska ämnen för elever som inte är behöriga till ett nationellt program.
– Jag är lite skeptisk då jag tycker att eleverna behöver få med sig en hel del gymnasiegemensamma ämnen, säger Julia Dahlqvist.
Hon ska tillsammans med rektorerna guida ministern i skolan och behöver förbereda sig inför besöket.
– Jag trivs utmärkt med att kunna jobba i träningskläder hela dagarna men i dag behöver jag nog byta om inför guidningen.
Källa: Yrkesläraren Julia Dahlqvist som undervisar i träningslära, kost och hälsa, mental träning, pedagogiskt arbete, hälsopedagogik och specialpedagogik.
LÄS ÄVEN:
Prestigelösa snickare utses till Årets arbetslag
Debatt Maria Kristoffersson på enheten för samordning på Universitets- och högskolerådet är kritisk till Yrkeslärarens artikel om hur blivande yrkeslärare valideras.
Nyheter Tiktok och byggkollo ska väcka ungas intresse för yrkesprogram. Samtidigt ökar behovet av smalare utbildningar. Men bristen på praktikplatser utmanar utvecklingen.
Nyhet Tolv anställda yrkeslärare får nu gå yrkeslärarutbildningen utan löneavdrag. Lika många ska täcka upp på deras skolor med förhoppningen att lockas till att bli lärare.
Nyhet Yrkeslärarutbildningen har fått mycket kritik. Men yrkeslärare Linda Nygren har framför allt positiva erfarenheter.
Debatt Yrkesprogram är ingen andrahandslösning, skriver Diana Vasiliou på Företagarna.
Forskning Forskaren: Längden på en lektion har stor betydelse för elevernas utveckling av yrkeskunnande. Men tiden har minskat.
Debatt Sjuksköterskor utan lärarutbildning får ofta undervisa blivande undersköterskor medan erfarna yrkeslärare med bakgrund som undersköterska väljs bort, berättar menar Stefani Storm Aspenbrant.
Debatt Upplärning blir betydligt svårare om individen inte har de teoretiska grunderna som krävs, skriver Jesper Hedin Hirasawa på arbetsgivarorganisationen Industriarbetsgivarna.
Nyhet Skillnaderna är stora mellan olika yrkesprogram när det gäller hur många som välja att studera vidare på högskola. På ett par program är det endast två procent som väljer högre studier, visar nya siffror från SCB.
Krönika Riskerar ungas utbildningsval och drömmar att trängas undan? skriver Anna-Karin Hallonsten, redaktör.
Nyhet Antalet ansökningar om att starta yrkesprogram ökar, radikalt.
Nytt program Snart drar frisör- och stylistprogrammet igång. En av inriktningarna är barberare, vars utövare har exploderat de senaste åren.
Reportage På Vallentuna gymnasium kombineras teori och praktik med riktiga klientmöten och PT-licens vid examen.
Forskning Mobiltelefoner är viktiga verktyg för yrkeslärare när de vill koppla ihop arbetsliv och undervisning, visar Sandra Carlsson i en ny avhandling.
Nyhet Forskaren Ruhi Tyson tycker kvaliteten på yrkeslärarutbildningen är ett underdebatterat område, liksom yrkesläraren Tony Eriksson.
Reportage Stress är oundvikligt i bageri- och konditorbranschen. Att göra saker inom en viss tid vägs in i bedömningen i både examensarbete och yrkesprov.
Panelen Vilken kollega har underlättat din vardag, och vilka kunskaper har du delat med dig av? Vi bad tre lärare att svara.
Nyhet Ännu en gång får Praktiska gymnasiet kritik för att inte kunna erbjuda APL-platser till sina elever. Nu ger Skolinspektionen skolan i Täby ett vitesföreläggande på 8,5 miljoner kronor.
Reportage En fjärdedel av eleverna i årskurs ett på bygg- och anläggningsprogrammet på Bråvallagymnasiet är tjejer. Mycket tack vare yrkesmässan.
Krönika Kan en hög grad av elevinflytande bli särskilt problematisk i yrkeslärarens undervisning?skriver Anna-Karin Hallonsten, redaktör på Yrkesläraren.
Gy25 Fler elever behöver välja yrkesprogram men även olika yrkesutgångar i och med Gy25, betonar Byggföretagen. Men farhågor finns för att lågkonjunkturen kan ge motsatt effekt.
Reportage Det är en del att sätta sig in i men vinsten är att bedömningshysterin minskar. Det är tankar från yrkeslärare och programrektor på Westerlundska gymnasiet, som gör sig redo för Gy25.
Panelen Vad tycker eleverna är svårast? Och hur gör man för att komma framåt? Vi bad tre lärare svara.
Krönika Med en bra relation kan vi hjälpa eleverna att nå längre än vad de själva tror. Det skriver yrkesläraren Emil Karlsson.
Debatt Yrkeslärarna: Stärk yrkeslärarlegitimationens värde genom att införa två sorters yrkeslärartjänster. Lägg sedan till en rejäl löneskillnad, allt för att skapa ett incitament till utbildning.
Yrkesprogrammen Fler elever lockas till gymnasieskolans yrkesprogram – men för många vill bli säljare och för få siktar mot jobb inom vården, enligt Skolverket.
Lektionstips Ämnesintegrerat arbete gör skolan roligare, tycker eleverna på Malmenskolan i Ludvika. Där är verklighetsnära lärande i fokus.
Fokus Yrkesläraren Fredrik Bergström tycker att man borde lägga mer energi på att få högre måluppfyllelse än att vara ängslig för att elevinflytandet inte är tillräckligt högt.
Fokus I yrkesämnen syftar repetition till att jobba upp ett arbetsflöde. Annars är det omöjligt att lära sig att utföra uppgifter instinktivt, enligt yrkeslärarna Eva Bida och Tommy Larsson.
Forskning Yrkeslärare får inte det specialpedagogiska handlingsstöd som de skulle behöva, visar ny forskning. Men ändå har de blivit skickliga på att utveckla metoder för att stötta elever med särskilda behov.
Betyg De nationella slutproven ska bli frivilliga på yrkesprogram utan högskolebehörighet. Det föreslår betygsutredningen, som vill införa de nya betygen från hösten 2027.
Legitimation Frågan om yrkeslärarlegitimation är högaktuell. Sveriges Lärare vill att det ska bli obligatoriskt, vilket yrkesläraren Peter Muskos håller med om.
Krönika Intentionerna är fantastiska men mina kollegor och jag har redan fått syn på flera svårigheter, skriver krönikören Malin Nyberg om Gy25.
Panelen Vad har du lärt dig under dina år som lärare? Och vad är fortfarande svårt? Vi bad tre lärare svara.
Så gjorde vi Under APL i andra länder är samarbetsförmåga A och O, inte språket, berättar yrkesläraren Eva-Karin Fryklund.
Krönika Från ointresse till att ta egna initiativ. Det är en process som jag tror att många yrkeslärare får uppleva i arbetet med elever.
Yrkesprogrammen Industritekniska programmet kräver målmedvetenhet. Eleverna ska träna sin förmåga att vara kreativ och jobba med av olika typer av utrustning. Dessutom bidrar lärarna med social kompetens, och självförtroende.
Reportage Ett tryggt arbetslag skapar trygghet hos eleverna. Det smittar av sig. Föga förvånande men lättare sagt än gjort. På Finsnickeriet på S:t Eriks gymnasium i Stockholm har man lyckats, och prisats med titeln Årets arbetslag 2024.
Yrkesprogrammen 38 procent av dagens elever vet inte om de kan få högskolebehörighet på yrkesprogrammen eller inte, enligt undersökningen ”Gymnasierapportsval 2024”
Apl Enskilda lärare ska inte behöva vara ansvariga för att ordna APL till yrkeselever, enligt Erik Ehn Blomgren på Sydsvenska Handelskammaren.
Arbetsmarknad Svenskt näringsliv ser ett stort behov av ökad kontakt mellan yrkesprogram, arbetsgivare och de olika branscherna.
Reportage Utan Per stannar Sverige! Så lyder en del i motiveringen för Årets yrkeslärare Per Heed. Han tränar eleverna vid simulatorn för personbilar och tunga lastbilar.
Reportage Forskaren och hantverkaren Ruhi Tyson anser att samhället underskattar värdet av yrkesutbildningar.
Lagarbete På torget i Olofström står nu renen Rudolf och hans släde, skapade av yrkeselever. Projektet har stärkt både yrkesstoltheten och samarbetet bland eleverna.– De har utvecklats enormt, både som individer och i grupp," säger yrkesläraren Jimmy Bengtsson.
Så gör vi Elevernas svårigheter under APL kan motverkas med goda förberedelser. En lösning kan vara att skolans specialpedagog besöker arbetsplatsen, enligt My Olofsson.
Debatt Den statliga utredningen ”Fler vägar till arbetslivet” har inte kommit en dag för tidigt. Men utredningen dras samtidigt med en del återkommande problem, skriver professorn Alexandru Panican.
Examen Anna Olskog, ordförande för Sveriges Lärare, ser ett stort behov av en reglering av planerings- och undervisningstiden för lärare.
Yrkesprogrammen Andelen som söker yrkesprogram har ökat något inför det här läsåret. Men en utmaning är att få fler unga att välja program där det finns gott om jobb.
Nya yrkesprogrammen Det viktigaste är inte att elever kommer in på gymnasiet. Det viktiga är att de kommer ut som anställningsbara och aktiva samhällsmedborgare, säger Kent Andersson.
Debatt Att ersätta yrkesintroduktion med nya yrkesprogram riskerar att få negativa konsekvenser för elever med svåra skolerfarenheter, skriver yrkesläraren Emil Karlsson.