
Elvira Lindqvist, Beata Lantz och Julia Dahlqvist visar på styrka. Här i skolans gym tar de emot personer som behöver träna efter stillasittande arbeten. Foto: Oskar Omne.
Yrkesläraren Julia Dahlqvist undervisar bland annat i träningslära, kost och hälsa, pedagogiskt arbete och hälsopedagogik, här tillsammans med eleverna Elvira Lindqvist och Beata Lantz. Foto: Oskar Omne.
Reportage Kost och hälsa, mental träning och anatomi. Det är ämnen som ingår i yrkesutgången till personlig tränare. Här på Vallentuna gymnasium får eleverna ta emot klienter som har värk i axlar och rygg efter stillasittande kontorsjobb.
Vallentuna gymnasium har sedan drygt tre år satsat på en yrkesutgång till personlig tränare (PT) på barn- och fritidsprogrammet. På skolans gym finns alla möjligheter till träning med kettlebells i olika vikter och färger, skivstänger, pilatesbollar och boxningssäck. I rummet bredvid hålls teoretiska lektioner inom hälsa och träning.
– Det som är unikt med den här utbildningen är att eleverna får en PT-licens när de tar examen. Den licensen krävs ofta för att få jobba på olika gym. Många andra skolor har liknande utbildningar på inriktningen fritid och hälsa men de ger ingen licens, säger yrkesläraren Julia Dahlqvist.
Yrkesutgången till personlig tränare togs fram i samband med att skolan planerade att erbjuda inriktningen fritid och hälsa på barn- och fritidsprogrammet.
– Vi blev kontaktade av en extern utbildare, Ida Hedstad, som föreslog att vi skulle starta utbildningen till personlig tränare. Hon utbildar våra elever i anatomi, fysiologi och biomekanik. Det känns roligt att vi kan nischa oss med den här yrkesinriktningen, säger Julia Dahlqvist.
Hon undervisar i träningslära, kost och hälsa, mental träning, pedagogiskt arbete, hälsopedagogik och specialpedagogik.
– Jag är utbildad speciallärare, specialpedagog och yrkeslärare. Jag håller även på att utbilda mig till idrottslärare. Det känns förstås relevant för PT-utbildningen. Och jag är utbildad personlig tränare.
Elvira Lindqvist, Beata Lantz och Julia Dahlqvist visar på styrka. Här i skolans gym tar de emot personer som behöver träna efter stillasittande arbeten. Foto: Oskar Omne.
Eleverna som går inriktningen till personlig tränare tar emot klienter på skolans gym. Det är bland annat lärare och andra anställda i Vallentuna kommun. Det kan till exempel vara personer som har värk i axlar och rygg efter mycket stillasittande arbete vid datorn.
– Våra elever läser skadelära och klienterna kan komma till oss och träna. Jag och min kollega är med som handledare och stöttar när eleverna har klienter.
Beata Lantz och Elvira Lindqvist går sista året på programmet. De ser ett stort värde i att få ta emot klienter på skolan.
– Efter ett tag lär man känna dem och deras behov. Vissa kan vara väldigt stela och andra kan ha någon skada som man måste ha i åtanke, säger Beata Lantz, som sitter på en pilatesboll nere på gymmet.
– En del kommer också för att få in träning i vardagen, säger Elvira Lindqvist.
De båda klasskompisarna sökte den här utbildningen i första hand.
– Vi är träningsintresserade och man får lära sig jättemycket om träning. Både praktiskt och om hälsa och alla muskler och leder i kroppen, säger Elvira Lindqvist.
– Vi får även lära oss om mental träning. Det är värdefullt. Jag har spelat fotboll och nu är jag tränare för flickor 14. Då kan jag ta med mig mycket från PT-delen när jag kör fys, säger Beata Lantz, som nyligen har skadat ena foten och
får ta det lugnt med egen träning.
– Jag tappade en viktplatta på foten när jag tränade på fritiden. Men det kommer att lösa sig, säger hon övertygande.
Vi tar även upp frågor om träningshets, utmaningar med kosten och dopning.
Nu ser de fram mot att göra den sista APL-perioden på ett gym i grannkommunen Upplands Väsby.
– Det ska bli kul att komma ut och se hur det fungerar där, säger Elvira Lindqvist.
Innan examen ska de också lämna in sina gymnasiearbeten. De har följt varsin klient under ett år och ska dokumentera vilka träningsprogram de har föreslagit och hur personen har utvecklats. Exempelvis när det gäller ökad styrka och minskad stelhet och värk.
Vad de ska göra efter skolan har de inte riktigt bestämt.
– Jag gillar lagidrott och skulle vilja jobba med något inom det området, säger Beata Lantz.
Elvira Lindqvist har vissa planer på att studera vidare men först vill hon jobba något år.
– Jag har funderat lite på att läsa till dietist framöver.
Hälsobegreppet är centralt inom utbildningen. Eleverna blir certifierade i samband med examen och när de har klarat ett teoretiskt och praktiskt prov. När det gäller delen om PT handlar det om vad som händer i kroppen vid högintensiv träning.
– Hälsa är olika för olika personer. Vi tar även upp frågor om träningshets, utmaningar med kosten och dopning. Det är sådant som man kan stöta på om man jobbar i gymverksamhet. Vi har också med delar om att motverka psykisk ohälsa, något som man kan komma i kontakt med i möten med klienter, säger läraren Julia Dahlqvist.
Hon har jobbat på Vallentuna gymnasium i tio år och undervisar även i entreprenörskap på försäljnings- och serviceprogrammet.
– Det är jättekul att få vara på olika yrkesprogram. När jag började här på skolan så undervisade jag främst på handels- och administrationsprogrammet, som det hette då.
Julia Dahlqvist och Elvira Lindqvist i full träning medan Beata Lantz, som har skadat foten, följer passet från en pilatesboll. Foto: Oskar Omne.
Julia Dahlqvist tror på en god arbetsmarknad för yrken inom träning och hälsofrämjande.
– Det finns en efterfrågan av de här tjänsterna. I och med att våra elever har APL på olika gym och tar emot klienter här på skolan så tror jag att de har goda möjligheter att få jobb.
Utbildningen är inom lärlingsspåret. En del APL genomförs på skolans gym när eleverna tar emot klienter och en del genomförs ute på olika gymkedjor.
– Jag och min kollega har goda kontakter i branschen så det är relativt lätt att få APL-platser. Jag är själv ledare på Sats med gruppträning på fritiden, säger Julia Dahlqvist som även har tränat thaiboxning i flera år.
Nu är det fjärde året som yrkesutgången till PT har erbjudits. Den har inte lockat så många hittills. Totalt finns det tolv platser per årskurs men de är inte fyllda.
– Till nästa läsår har vi högt söktryck, så jag tror att vi är på väg mot något större. Men det är klart att det är en viss resväg hit för ungdomar som söker från hela Stockholmsområdet.
I höst ska hon och de andra lärarna på skolan undervisa inom Gy25. Hon känner sig förberedd.
– Den nya reformen kommer inte att ändra yrkesutgången till personlig tränare. Övergången till ämnesbetyg och olika nivåer tror jag på. En utmaning blir att både undervisa inom Gy25. och i det nuvarande systemet under en övergångsperiod.
Nu börjar det bli dags för lunch och skolan väntar på besök av utbildningsminister Johan Pehrson. Han ska bland annat prata om utredningsförslaget om en ny treårig yrkesutbildning med betydligt mindre av matte, svenska och andra teoretiska ämnen för elever som inte är behöriga till ett nationellt program.
– Jag är lite skeptisk då jag tycker att eleverna behöver få med sig en hel del gymnasiegemensamma ämnen, säger Julia Dahlqvist.
Hon ska tillsammans med rektorerna guida ministern i skolan och behöver förbereda sig inför besöket.
– Jag trivs utmärkt med att kunna jobba i träningskläder hela dagarna men i dag behöver jag nog byta om inför guidningen.
Källa: Yrkesläraren Julia Dahlqvist som undervisar i träningslära, kost och hälsa, mental träning, pedagogiskt arbete, hälsopedagogik och specialpedagogik.
LÄS ÄVEN:
Prestigelösa snickare utses till Årets arbetslag
Lektionstipset Eleverna tar gymnasiearbetet på största allvar. De vet att branschen kommer till skolan och besiktigar det de har gjort, säger yrkesläraren Jan Stenström.
Reportage Färg, form och försäljning är viktigt att behärska för florister. På S:t Eriks gymnasium har eleverna en butik att öva i.I artikeln kan du se vår film från utbildningen.
Lärmiljö Kvalitet i apl är att alla pratar om vad som ska hända och att det finns en plan. Sedan får lärarna använda vilken metod de vill. Det säger Kristoffer Nilsson på Skolverket.Han berättar även att över 170 000 personer har registrerat sig för Skolverkets handledarutbildning.
Skolpolitik Utbudet av yrkesutbildning för vuxna behöver breddas. En del av lösningen kan bli en ny yrkesskola.
Arbetsmiljö Andelen som söker yrkesprogram behöver öka avsevärt. Behoven är extra stora i vården och industrin.– Ett sätt att öka intresset är att synliggör fördelarna med yrkena, säger Katarina Storm Åsell på Sveriges Kommuner och Regioner.
Skolval För första gången på tio år har andelen elever som går ett yrkesprogram ökat. Men ökningen täcker långt ifrån behovet av yrkesutbildade inom flera branscher.
Pedagogik Ha tydliga genomgångar och skapa turordning. Men det är svårt att hinna med alla när det är praktiska moment och eleverna är 30 stycken. Det är några synpunkter på när alla elever vill ha hjälp samtidigt.
Reportage Sju av tio företag har svårt att rekrytera personal. Det vanligaste hindret är att det saknas sökande med gymnasial yrkesutbildning, visar en undersökning av Svenskt Näringsliv.
Reportage Loggbok, uppföljning och frågor. Så kan man sammanfatta samarbetet under den apl som genomförs vid Agnefrids gymnasium i Malmö. De tre parter som möts ute på arbetsplatsen är yrkesläraren Lars Svensson, handledaren Ali Ibrahim samt deras elever.
Krönika Avgörande för att få ett arbete är många gånger att ha klarat gymnasiet. I skolorna jobbar lärare febrilt med att stötta alla elever att klara målen, skriver Björn Andersson, redaktör fr Yrkesläraren.
Krönika Det är av yttersta vikt att yrkeslärare, oavsett om de har legitimation eller inte, får möjlighet att själva läsa in sig i sina kurser. Det skriver yrkesläraren Fabricio Gatica.
Pedagogik Det är svårt att införa idrottsinriktning på yrkesprogram – de återkommande träningspassen krockar med apl-veckorna. Men det går. Rekarnegymnasiet i Eskilstuna har lyckats få fler elever att kombinera idrottskarriär och yrkeskarriär.
Lektionstipset Kortare tid för varje kurs och man kan komma in direkt på djupare diskussioner om yrket. Det säger yrkesläraren Ammi Vestlund är förändringar nu när hon har börjat undervisa vuxna elever.
Lärmiljö Skolorna märker av det kärva läget för många företag i arbetet med att få ut elever på apl.– Vi förstår att det kan vara svårt att ta emot en elev om man inte vet om man kan erbjuda någon anställning. Men man måste tänka långsiktigt, säger Elin Kebert, expert inom kompetensförsörjning på Byggföretagen.
Debatt Skolan ska enligt läroplanen bidra till att alla elever utvecklar kunskaper och förhållningssätt som främjar entreprenörskap, företagande och innovationstänkande. Denna text är inte förändrad i Gy25. Det skriver Jonas Vig, enhetschef på Skolverket i en replik.
Debatt Yrkesläraren: Vissa elever skulle behöva 10–11 år i grundskolan.
Betyg På ett par yrkesprogram är det nära var tredje elev som inte når examen inom tre år. På andra program är det två av fem, visar siffror från Skolverket. En förklaring kan vara att en del börjar jobba innan examen, kommenterar Katarina Storm Åsell som är utredare på SKR.
Debatt Mer entreprenörskap i grund- och gymnasieskolan kan minska ungas utanförskap och öka deras självledarskap. Men Regeringen och Skolverket ser nu ut att missa ett gyllene läge att öka ungas livsmöjligheter, skriver Tove Jarl, vd på Ung Företagsamhet.
Reportage Fler gymnasieelever än någonsin tidigare driver UF-företag. Och företagandet ökar betydligt på flera yrkesprogram.– Jag hade inte startat eget så snabbt utan UF-året, säger Ida Nordström.
Debatt Det nationella provet som eleverna skriver är inte på något sätt färgat av den yrkesutbildning de läser - det är strikt teoretiskt och tar flera timmar att göra. Det skriver matematikläraren Otto Blomqvist.
Annat För få utbildar sig till yrkeslärare och en stor andel lämnar yrket.– Synen på yrkesutbildning måste förändras och lärosätena behöver bli bättre på att visa betydelsen av att yrkesmänniskor utbildar sig till yrkeslärare, säger forskaren Maria C Johansson.
Yrkesutbildning Centerpartiet: ”Gymnasiet är avgörande för unga.”
Arbetsbelastning Stöttning av ledningen, lagom stora klasser och öronmärkt tid för fortbildning. Det är några faktorer som kan få fler yrkeslärare att stanna kvar i yrket enligt vår panel. Yrkeslärare är den lärargrupp där störst andel lämnar skolan.
Lektionstipset Handledare som ger eleverna trygghet, rimlig resväg och att ta tag i problem tidigt. Det är några faktorer för lyckad apl, menar yrkesläraren Madeleine Forsberg, som gör tio arbetsplatsbesök i veckan.
Skolpolitik Man kommer inte att lyckas om man tvingar in unga i branscher som de inte vill vara i. Det säger Embla Persson, ordförande i Sveriges Elevkårer, om lagändringen kring dimensioneringen av olika gymnasieprogram. Ett sätt att få fler att söka yrkesprogram menar hon är att stärka studie- och yrkesvägledningen.
Krönika Tänk vad med pengar kommunerna öser in i kompetensutveckling som lärarna inte vill ha och som till och med får dem att uppleva "förnedring". Det skriver yrkesläraren Malin Nyberg.
Reportage Antalet nya UF-företag är fler än någonsin på yrkesprogrammen. Genom att lära sig om företagande får eleverna kunskaper som de kan ha nytta av hela livet, säger Ulf Lindh, yrkeslärare på byggprogrammet på Nyköpings gymnasium.
Yrkesutbildning El- och energi samt vård- och omsorgsprogrammet behöver fler platser för att möta behoven på arbetsmarknaden. Tre yrkesprogram behöver däremot minskas i flertalet län, visar en ny rapport från Skolverket.
Pedagogik Hästnäringen har tagit initiativ för att kvalitetssäkra hästgymnasier. En del är legitimerade lärare, som får regelbunden fortbildning.Och det finns gott om jobb i branschen, säger Maria Karlsson, kanslichef på Hästnäringens yrkesnämnd.
Gymnasieskola Andelen sökande till yrkesprogrammen har ökat något det här läsåret. Störst är el – och energiprogrammet medan vård- och omsorgsprogrammet har flest sökande som saknar behörighet, visar nya siffror från Skolverket.
Pedagogik Hon skapar förtroendefulla relationer med sina elever - och bidrar till att eleverna får bättre självförtroende. Därför har Carina Karlsson Flink utsetts till årets yrkeslärare.
Annat Eleverna på Realgymnasiet är garanterade jobb inom hotellbranschen och fordonsbranschen.– Vi har fått dubbelt så många förstahandssökande, berättar Kajsa Englund yrkeslärare på Realgymnasiet i Stockholm.
Yrkesutbildning För svårt att komma in på utbildningar, brist på apl-platser och svårt att få elever till tekniska inriktningar. Det var några hinder som togs upp under ett samtal om yrkesutbildning.
Arbetsmiljöansvar Skolornas yrkesprogram behöver se över risker som elever kan drabbas av och som kan ge livslånga sjukdomar. Det kan vara exponering av kemiska eller att andas in cementdamm.
Lärarbrist Academedia har lanserat en kampanj för att få fler yrkesverksamma att utbilda sig till yrkeslärare. Bland annat medverkar lärare och elever från Praktiska Gymnasiet.
Reportage Elever på Realgymnasiet är garanterade jobb på hotell och i fordonsbranschen. Det är superviktigt för vår kompetensförsörjning att få in människor tidigt, säger Ann Mårder på hotellkedjan Strawberry.
Krönika Att få genuina tack från föräldrar som ser jobbet jag gjort för deras barn är något som ger mig välbehövd energi. Det skriver yrkesläraren Fabricio Gatica.
Arbetsmiljö Tid för kärnuppdraget undervisning. Tre lektioner per dag och det ska finnas tid för reflektion, förberedelser och lunch. Det är yrkeslärares åsikter om hur ett bra schema bör se ut.
Lektionstipset Uppgifter utan slut, quiz och variation mellan att eleverna får jobba själv och i grupp. Det använder den prisbelönade yrkesläraren Martin Harari Thuresson i sin klass.
Annat Frustrationen över att känna sig tvungen att prioritera administrativa ärenden i stället för förberedelser för undervisningen tär sannerligen på en lärares etiska kompass. Det skriver yrkesläraren Therese Blomqvist.
Arbetsbelastning Drygt var fjärde utbildad yrkeslärare jobbar inte längre som lärare. Andelen är högre än för någon annan lärargrupp. Men det är inte lönen som får dem att lämna skolan. – Nej, det är brister i arbetsmiljön, säger yrkesläraren och huvudskyddsombudet Peter Olsson. Många går rentav ner i lön på nya jobbet.
Fortbildning Alla lärare på Djurgymnasiet i Stockholm får 5 000 kronor per år öronmärkta till fortbildning. Ledningen är tydlig med att det är lärarna själva som vet vilken kompetensutveckling de behöver.
Reportage Det sprutar grus när eleverna Lukas Berglind och Linnea Johansson kör varv efter varv på Solvallas anrika travbana. Centralt i deras utbildning på travgymnasiet är att både kunna sköta en häst och att lära sig att träna hästar för travtävlingar.
Budgetpropositionen Satsningar på yrkesvux och yrkeshögskola och ett försök med en ny form av yrkesutbildning på gymnasienivå. Det föreslår regeringen i budgeten för nästa år. Johan Pehrson (L), betonar behovet av yrkesutbildade inom industrin, vården, tågtrafiken och restaurangbranschen.
Sveriges lärare Sveriges Lärares ordförande Åsa Fahlén välkomnar att arbetsmarknaden nu får ett större inflytande över utbudet av gymnasieprogram. Men det behövs satsning på vägledning och andra förändringar.
Annat Yrkesprogram är ingen slutstation. Och det är tråkigt att många unga missar möjligheten som en yrkesutbildning ger. Det betonar Elias Larsson, som tillsammans med andra yrkesutbildningsambassadörer har besökt över hundra skolor i år.
Skollagen Skollagen har ändrats så att arbetsmarknadens behov ska vägas in i utbudet av gymnasial utbildning. Nu behöver eleverna vägledas tidigt så att de vet vilka förutsättningar det finns till arbete efter olika program, kommenterar Therese Guovelin på LO.
Elevhälsa Fler gymnasieelever än någonsin tidigare har fått sitt studiebidrag indraget på grund av ogiltig frånvaro. Indraget bidrag är vanligast på fristående skolor.
Lektionstipset Yrkesläraren Sanne Malm-Mark har jobbskuggat lärare och tagit del av hur vården fungerar på Irland. Erfarenheterna kan hon använda i undervisningen. Inte minst när det gäller förståelse för olika kulturer.
Pedagogik Bra med förändringen och statusen på yrkesprogram kanske ökar. Det är några synpunkter på att högskolebehörighet snart ingår som grund på yrkesprogram.