Angelice Alm Lennartsson och Enya Bengtsson ska svetsa beslag till en hängmatta och instrueras av yrkesläraren Stefan Sjöstrand. Foto: Fredrik Jalhed
Hoppet – att fler tjejer gör YP-val
Angelice Alm Lennartsson, Hannah Kristiansson och Enya Bengtsson på industritekniska programmet med inriktning svetsteknik och underhåll. Foto: Fredrik Jalhed
Studie- och yrkesvägledare Beslutet om grundläggande behörighet på alla yrkesprogram var oväntat men välkommet. ”Det kan locka fler till yrkesprogram – och till att göra otraditionella val”, säger studie- och yrkesvägledaren Elisabeth Andersson. Vi hälsar på i gymnasievardagen i Stenungsund, där oron samtidigt växer för eleverna med särskilda stödbehov.
Elisabeth Andersson, SYV på Nönsnäsgymnasiet.
Elisabeth Anderssons område på Nösnäsgymnasiet i Stenungsund är de utbildningar som går under Teknikcollege, det vill säga det tekniska programmet och de båda inriktningarna av det industritekniska programmet. Alltså både program som i dag är högskoleförberedande och ett rent yrkesprogram (inriktningen driftsäkerhet och underhåll/svetsteknik på det industritekniska programmet). I Stenungsund är den processtekniska delen av industriprogrammet redan högskoleförberedande sedan många år, på grund av det starka samarbetet med processindustrin och de krav den ställer.
Mest bekymrad är Elisabeth över de elever som går på yrkesprogram och behöver extra stödundervisning för att klara av de obligatoriska ämnena. I dag har de 2 500 poäng i sin utbildning och har möjlighet att träffa en stödpedagog en viss tid i veckan på sin lektionsfria tid.
– Det blir svårt att få ihop den ekvationen med 2 800 poäng och den ökade studiebörda det innebär för de här eleverna, och att dessutom få tid till stödundervisning, säger Elisabeth Andersson.
I den bästa av världar kan det bli positivt, hoppas Elisabeth. Om det till exempel finns elever som i dag väljer bort yrkesprogram för att de har lägre status. Eller om elever som i normala fall skulle valt studieförberedande program, men egentligen skulle passa bättre på ett yrkesprogram, nu i stället kan välja det de vill utan att välja bort något.
– Det kan ju bli helt andra elever som kommer att söka sig till yrkesprogrammen nu och kanske kan det locka fler tjejer till de mansdominerade yrkesprogrammen? Men det vet vi ju inte!
Det var länge sedan en tjej ville byta på grund av grabbig miljö.
Hon tror ändå att många av eleverna på yrkesprogrammen kommer att välja bort den grundläggande behörigheten och ser framför sig att det blir många diskussioner mellan elever och föräldrar hemma runt köksbordet.
– Ja, det blir säkert också något extra föräldramöte för att förklara hur det går till att välja bort kurser.
Stefan Sjöstrand, yrkeslärare på det industritekniska programmet (svetsteknik och underhåll), är också orolig för att hans elever kommer att reagera mer negativt om de behöver välja bort kurser, i stället för att som nu att ha möjlighet att välja till.
– Jag vill hellre peppa eleverna än säga till dem som har bekymmer i de teoretiska ämnena att de ska välja bort något. Det blir ett ansvar för både oss lärare och elevhälsan att se till att detta framförs på ett bra sätt.
När Vi Vägledare besöker Nösnäsgymnasiet träffas vi i svetsverkstaden där eleverna, en etta, för första gången ska prova på att löda. Den här dagen får klassen tillfälligt besök av Hannah Kristiansson, som går i trean och gör sin APL på Swedish Match i Kungälv. Hon är en av de tre tjejer som är viktiga pusselbitar i det arbete som görs på skolan för att locka fler tjejer till tekniska utbildningar. I höstas fick Nösnäsgymnasiet utmärkelsen Årets gymnasieskola 2022 för detta arbete och för det nära samarbetet med arbetslivet.
Jag vill hellre peppa eleverna än säga att de ska välja bort något.
– Jag kände aldrig någon tvekan att söka hit för att jag var tjej, säger Hanna Kristiansson. Om jag kan vara med och påverka andras yrkesval så gör jag gärna det. Jag har varit med ute i högstadieklasser och pratat om vårt program och tycker också det är roligt att ha en handledande roll.
En av insatserna som skolan gör för att få fler tjejer är de så kallade årskurs åtta-dagarna, när enbart tjejer från omgivande högstadieskolor bjuds in för att de ska få se att teknik är roligt. Då är det eleverna själva som är värdar och både berättar om utbildningarna och visar vad de gör i verkstäderna. Elisabeth tycker det är en jättebra insats, men tror samtidigt att det är för sent att börja med den typen av kampanjer när eleverna går i högstadiet.
– De är mitt i tonåren och har redan formats av normer i samhället, samtidigt som kompisar betyder mycket, säger Elisabeth Andersson. Man måste börja när barnen är små, innan de hunnit få så många föreställningar om manligt och kvinnligt.
Det betyder inte att Elisabeth tycker att man ska ge upp, för attityder har förändrats de senaste åren, inte minst från företagen som genom samarbetet med Teknikcollege gör allt de kan för att visa att de står upp för jämlikhet, mångfald och inkludering. Under en branschdag alldeles nyligen kom flera av samarbetsföretagen till Nösnäsgymnasiet och föreläste för eleverna om just dessa ämnen. En annan viktig ingrediens i jämlikhetsarbetet är kommunikationen.
– När vi gör vår katalog är vi väldigt noga med vilka bilder vi väljer. Att vi till exempel visar en tjej vid en svarv eller en kille som går vård- och omsorgsprogrammet.
Elisabeth och hennes SYV-kolleger följer också upp hur både tjejer och killar som gjort otraditionella val trivs.
– De känner sig väl omhändertagna och trivs bra. Alla tycker också det är bra när klasserna blir mer blandade. Det var länge sedan jag fick besök av någon tjej som ville byta program på grund av den grabbiga miljön.
Fotnot: Störst ökning av antalet tjejer till de tekniska utbildningarna syns på teknikprogrammet, där cirka 30 procent är tjejer i dag. I industriprogrammets båda inriktningar går det i dag två eller tre tjejer i varje klass (av 18 elever), från ettan till trean.
LÄS ÄVEN
Viktigt med inkluderande APL: ”Trepartssamtal måste prioriteras”
Industrin är okänd i gymnasievalet
