Granskning: Kris på syv-programmet

LÄS MER Genvägar och falska leg – syv-utbildning till salu

Hösten 2015 hade de tre studie- och yrkesvägledarprogrammen i Stockholm, Malmö och Umeå sammanlagt 6 200 sökande. Tio år senare har siffran dalat till 3 700. 

Nedgången hänger delvis samman med en generell nedgång inom de pedagogiska utbildningarna, menar Ron Mahieu, program­ansvarig för syv-programmet i Umeå. Men han säger också att en viktig förklaring är att syv-rollen fortfarande är otydlig för många yngre.

Bilden av den gamla ­syo-konsulenten lever tyvärr kvar.

– Många tänker nog att studie- och yrkesvägledarens arbete inte är så viktigt. De har en bild av att man får lite information från syv om framtida studier och jobb, men att det är uppgifter man lika gärna kan googla sig till på egen hand. Den bilden tror jag tyvärr finns hos många yngre. 

– Det är oerhört viktigt att studie- och yrkesvägledarna syns mer på skolor och arbetsplatser. Ofta är de lite undanskuffade och tvingas fara mellan olika skolor. För många blir det en diffus person som man inte riktigt har koll på, säger Ron Mahieu. 

Umeå är den ort som klarat sig lindrigast undan med ett studenttapp på 28 procent. Störst procentuell nedgång har Malmö, som också bedriver utbildningen i Varberg. På de båda orterna har antalet sökande syv-studenter minskat med 49 procent sedan 2015.

Peter Gladoic Håkansson som är programansvarig på Malmö universitet menar att en förklaring är att många unga har en föråldrad och felaktig bild av yrket. 

– Bilden av den gamla syo-konsulenten lever tyvärr kvar, den där ­personen som guidade dig när du sökte till gymnasiet. Yrket upplevs inte som attraktivt eller förknippat med någon högre status. Men rollen har ju förändrats oerhört mycket, det är något helt annat i dag. Det är ett otroligt viktigt yrke.

Utbildningarna gör vad de kan för att vända trenden – i sin marknadsföring och på andra sätt – men för att åstadkomma en mer genomgripande förändring krävs att fler aktörer hjälper till, säger Ron Mahieu. Och så behöver lagstiftningen förtydligas. Han är en av många som beklagar att den statliga utredningen från 2019 (Framtidsval – karriärvägledning för individ och samhälle) fortfarande efter sex år inte har lett till några större förändringar.

– Utredningen beskriver mycket av det som faktiskt behöver göras, men tyvärr blev det inte så mycket av den. Delvis beroende på covid, som innebar att man fick prioritera andra saker i skolans värld. Men säkert också eftersom alla reformer kostar pengar, säger Ron Mahieu. 

– Men idéerna finns kvar och jag hör fler och fler som talar om grundtankarna därifrån: att bredda rollen för vägledaren, att göra syv till hela skolans angelägenhet, till en del av undervisningen. Det är något jag alltid har tyckt. Det behövs ett bättre samarbete mellan syv och lärare. 

Även Peter Gladoic Håkansson är kritisk mot att den statliga utredningen har lagts i malpåse. Han säger att statsmakterna är ”ganska ointresserade av studie- och yrkesvägledning och karriärvägledning generellt” och pekar på den bortglömda statliga utredningen som ett bra exempel.

Han lyfter även fram dimensioneringsreformen, som kort uttryckt innebär att gymnasiet i högre utsträckning ska anpassas efter arbetsmarknadens behov. 

– Problemet är bara att eleverna inte automatiskt söker vissa utbildningar bara för att kommunerna ökar antalet platser. Det som behövs är utökad vägledning och på det sättet tycker jag att politikerna har skjutit sig själva i foten när man lade SOU:n från 2019 i byrålådan, säger han.

Åsa Sundelin, som är program­ansvarig för programmet på Stockholms universitet, menar att det minskade intresset för syv-programmet delvis hänger samman med en generell trend. Samtidigt påpekar hon att antalet förstahandssökande har ökat. 2015 och 2016 var det 20 procent i Stockholm, förra året landade andelen på 25 procent.

– Förstahandssökande kan ha fattat ett tydligare beslut om vilken utbildning de vill gå och kan därmed ha en hög grad av motivation till studierna och derass inriktning redan från början. Och motivation har stor betydelse för engagemang i studier och för att genomföra en utbildning, säger Åsa Sundelin. 

Hon har en bild som delvis skiljer sig från kollegorna i Malmö och Umeå, då hon menar att det ökade antalet förstahandssökande kan hänga samman med att yrkesrollen blivit mer uppmärksammad under de senaste åren. 

– Förhoppningsvis kan det avspegla att yrkesrollen blivit tydligare och mer känd. Många av våra studenter hänvisar till att de mött studie- och yrkesvägledare som inspirerat dem till yrket.

Förhoppningsvis avspeglar detta att yrkesrollen har blivit tydligare och mer känd.

Andelen sökande män till studie- och yrkesvägledarutbildningarna är fortsatt låg. Hösten 2024 var färre än var femte sökande man. Från 2015 till 2024 har andelen pendlat mellan 15 och 26 procent. I Stockholm är avhoppen dessutom betydligt fler bland männen.

–  Vi har inget riktigt bra svar på varför. Männen kanske hittar andra sysselsättningar eller utbildningar i högre utsträckning. Det kan också handla om svårigheter att slutföra utbildningen. Vi vet inte, men det är en fråga vi är nyfikna på, säger Åsa Sundelin.

På samtliga utbildningsorter försöker man locka fler män, bland annat genom att lyfta fram män i marknadsföringen. Men effekterna har uteblivit.

– Det är svårt för oss att hitta några effektiva sätt att åstadkomma en förändring, säger Åsa Sundelin. Studie- och yrkesvägledare är ett samtalsyrke och normerna som styr vad män och kvinnor väljer sitter hårt.

LÄS ÄVEN

Granskning i nya Vi Vägledare: Kris på syv-programmet

Universitetets pussel: Så får man ­elever att känna sig hemma

SYV-panelen: ”Det här förväntar vi oss av facket”