Speciallärare med syv-mission

En av eleverna som har gått på de nya studie- och yrkeslivsförberedande kurserna på Lärcenter är 50-åriga Linda Holmström, som just nu praktiserar på en dagverksamhet för äldre i Floby utanför Falköping.

− Jag har inte varit ute i arbetslivet tidigare, förklarar hon. Mina enda erfarenheter av riktiga arbeten är från praoveckorna på högstadiet.

Linda Holmström har en lättare intellektuell funktionsnedsättning som gör att hon kan ha svårt att minnas eller lätt blir stressad om det händer mycket på en gång. I hela sitt vuxna liv har hon varit inskriven på olika typer av dagliga verksamheter, bland annat har hon skött sysslor på kaféer.

Entreprenörskap utvecklar ­kompetenser som är bra för alla.

Under hela förra terminen gick Linda Holmström på Lärcenter i Falköping.

− Jag upptäckte vilka mina styrkor var under kurserna. Jag är en social person som tycker om att hjälpa människor och göra deras vardag bättre. Jag skulle passa för att jobba i vården och med äldre personer.

Den här terminen kombinerar hon praktiken inom äldrevården med fortsatta studier inom social omsorg på Lärcenter en dag i veckan.

− Vi har anpassat kurser efter Lindas behov, säger specialläraren och yrkesläraren Josephine Karlsson. Hon behöver tid för att komma in i arbetsuppgifterna på praktikplatsen och får därför göra en längre praktik på 20 veckor. På skolan gör vi teoretiska kopplingar och fördjupar de kunskaper som hon behöver ute på sin praktik.

Under de senaste lektionerna har Jose­phine Karlsson gått igenom de basala hygienrutiner som används i vård och omsorg, och Linda Holmström har gjort ett kunskapstest som visar att hon uppfyller kraven.

− Vi vill att fler människor ska få möta sina möjligheter! säger Josephine Karlsson. Det är en förlust för samhället att männi­skor utesluts ur arbetslivet och det är tufft för de individer som känner att de står utanför och inte har hittat sin plats.

Tillsammans med sin lärarkollega Lotta Robinsson har Josephine Karlsson under många år funderat över hur de kan hjälpa fler elever att klara av sina vuxenstudier och närma sig arbetslivet. Så småningom har de utifrån sina erfarenheter som lärare och med hjälp av olika forskningsresultat identifierat områden som det är extra viktigt att eleverna har kunskaper inom för att klara sina studier. Detta gäller framför allt för de elever som söker till komvux som anpassad utbildning, det vill säga personer över 20 år som har en förvärvad hjärnskada eller intellektuell funktionsnedsättning. Men det kan även vara viktiga kunskaper att ha för elever som ska läsa kurser och yrkesprogram på komvux.

Inför två kursstarter på vård och omsorgs­programmet gjorde Josephine Karlsson tillsammans med specialpedagogen Anki Blennow kartläggningar av elevernas läsförståelse. Testerna, som var avsedda för årskurs nio, visade att majoriteten av eleverna hade svåra eller stora svårigheter beträffande läsförståelse, avkodning och ordförståelse. Endast 8 av 16 elever hade resultat som visade att läsningen inte var ett hinder för att ta till sig kunskap.

− Vi fick bekräftat det som vi under flera års tid hade sett – att många elever inom vuxen­utbildningen saknar fungerande lässtrategier, vilket påverkar deras möjligheter att tillgodogöra sig utbildning.

Genom att lära ut studieteknik och olika lässtrategier, till exempel att låta eleverna återberätta texter med egna meningar, använda ledord och tankekartor vid läsning eller att eleverna får kunskaper om hur de kan söka i böckers innehållsförteckningar och register kan de förbättra vuxna elevers möjligheter att klara sina studier.

Alla människor kan behöva vägledning kring sin kompetens och ta reda på vad de vill. Tyvärr har många personer med funktionsnedsättningar aldrig ens fått frågan.

Utöver studieteknik och lässtrategier ingår även kurserna digitalkompetens, arbetslivets villkor och entreprenöriella kompetenser i det nya studie- och yrkeslivsförberedande kurspaket som tagits fram av Josephine Karlsson och Lotta Robinsson.

− Det är inte meningen att eleverna ska bli egna företagare, men vi har upptäckt att entreprenörskap utvecklar olika kompetenser. Det kan handla om att lösa problem, pröva och omsätta idéer i verkligheten eller att reflektera kring sig själv och sina mål. Det är kompetenser som är bra för alla, men som kan vara svåra att utveckla på egen hand för personer med intellektuella funktionsnedsättningar, säger Josephine Karlsson.

Undervisningen är förlagd till två heldagar i veckan. Den första kursomgången startade förra hösten och vände sig enbart till sökande som hade en förvärvad hjärnskada eller intellektuell funktionsnedsättning. Men nytt inför nästa kursstart kommande höst är att paketet är öppet för alla att söka. Det kan finnas många orsaker till att någon först behöver vissa kunskaper för att klara av att börja studera eller närma sig arbetsmarknaden.

− Man kanske har varit hemmasittare under lång tid, haft tuffa hemförhållanden eller haft en anhörig som varit svårt sjuk som gjort att det inte har fungerat med skolarbete.

Frida Mellström arbetar som studie- och yrkesvägledare både på Lärcenter och på kommunens arbetsmarknadsenhet. Hon fångar upp personer som kan ha nytta av det nya kurspaketet och informerar om innehållet i utbildningen. I sitt arbete på kommunens arbetsmarknadsenhet möter hon människor som står utanför arbetsmarknaden och som blir nyfikna på kurspaketet. Men en del är rädda för att börja studera.

− Många har skolmisslyckanden bakom sig. Då fungerar jag som en brygga. Man kan först komma på vägledningssamtal hos mig på arbetsmarknadsenheten. Sedan bjuder jag in den intresserade till Lärcenter och om personen vill bokar jag in ett samtal med Josephine och Lotta i klassrummet. Jag kan även följa med dit om det känns lättare.

Frida Mellström berättar att hon ibland får negativa reaktioner från utomstående när de hör att hon arbetar som studie- och yrkesvägledare på komvux för personer med intellektuella funktionsnedsättningar.

− Det är oerhört sorgligt att höra. Alla människor kan behöva vägledning kring sin kompetens och ta reda på vad de vill. Tyvärr har många personer med funktionsnedsättningar aldrig ens fått frågan om vad de vill göra eller arbeta med, säger Frida Mellström.

Josephine Karlsson har liknande erfarenheter. I klassrummet brukar de därför fokusera på elevernas styrkor och förmågor. Hennes elever vet alldeles för väl vad de inte kan.

− Lektionerna är noga planerade för att eleverna ska lyckas, säger hon. Vi anpassar kursmaterial och lektionsinnehåll till ele­vernas förkunskaper. Alla elever ska ha med sig ny kunskap när de går härifrån.

På dagcentret för äldre i Floby dukar Linda Holmström fram eftermiddagsfika. Hon tar hänsyn till vem som ska ha en viss typ av mugg och vem som har specialkost. Både hon och hennes handledare Anette Arvidsson tycker att praktiken fungerar bra.

− Linda är social och bra på att ta hand om våra gäster. I vården är det värdefullt med en extra hand och någon som har tid att sitta ner och prata.

 Anette Arvidsson hoppas att Linda Holmström ska få möjlighet till någon form av arbete eller praktik inom äldreomsorgen framöver.

− Vi måste ta tillvara människor som är viktiga resurser. Och ge alla chansen att hitta sin plats!

LÄS ÄVEN

Mer hands-on som spec i resursskolan

Lärarnas slutreplik: ”Övertygade om att Linnea håller med oss”

Specialpedagoger om att tas bort från elevhälsan