![](/contentassets/62900aab45834262ae0ac87aadd89d44/klarebergsskolan_j1639.jpg?width=782&rmode=crop&rsampler=bicubic&compand=true)
Redo för muggduell. Mikaela Johansson går snabbt igenom reglerna innan eleverna i årskurs 3 sätter i gång. Foto: Emelie Asplund
Ishardeep Kaur, Julia Semna, Zohra Alam och Narin Feyli testar ny mello-koreografi med läraren i fritidshem Mikaela Johansson. Foto: Emelie Asplund
Specialpedagogik
En trång och asfalterad skolgård har förvandlats till en inbjudande oas med ett myller av olika rastaktiviteter.
Nya möten uppstår och när eleverna har något meningsfullt att göra minskar konflikterna.
På Klarebergsskolans skolgård i Hisings Kärra utanför Göteborg har cirka 400 elever från förskoleklass till och med årskurs 3 sin förmiddagsrast.
– Är ni redo, gänget? frågar läraren i fritidshem Mikaela Johansson några elever från årskurs 3.
Det ska bli muggduell. Paula Samdzik och Josef Semna fingrar på muggarna i sju olika färger som är utplacerade på ett bord. Deras klasskompis Elias Rashid håller i en hög med bilder med baksidan utåt.
– Kommer ni ihåg? När Elias vänder fram bilden ska ni ställa muggarna i samma färgordning som på bilden, påminner Mikaela Johansson.
Elias Rashid räknar ner, innan han visar bilden.
– 3, 2, 1, kör!
Redo för muggduell. Mikaela Johansson går snabbt igenom reglerna innan eleverna i årskurs 3 sätter i gång. Foto: Emelie Asplund
På förmiddagsraster och lunchraster är leksaker och spel utplacerade på olika platser på skolgården. En stor whiteboard visar vilka rastaktiviteter som är aktuella för veckan och var de äger rum.
– Vår skolgård är ganska liten för så många elever och det finns nästan inga grönytor. I stället för asfalt erbjuder vi eleverna ett smörgåsbord av aktiviteter, säger Mikaela Johansson.
Tillsammans med några elever placerar hon ut styltor, rockringar, ett utekök, utomhusklubbor, boklådor och korgar med byggsatsen Plus-Plus.
– Det är viktigt att ha en variation i utbudet. Elever har olika intressen.
Dessutom håller lärarna i fritidshem i en styrd aktivitet under de flesta förmiddags- och lunchraster. Inför varje vecka gör de en gemensam planering. Oftast har de ett tema för veckan, exempelvis skapande, jaga-lekar, skolgårdsbingo, fotboll, dueller eller hinderbanor.
– Vi försöker också plocka upp aktuella händelser som intresserar barnen. Denna vecka har vi mello-tema. Vi använder en liten scen som byggs av EU-pallar, trämikrofoner och elgitarrer i plywood. Eleverna kan uppträda till mello-bidragen, som spelas upp från en telefon och ut i små högtalare.
På Klarebergsskolan arbetar fyra lärare i fritidshem. De turas om att vara ute två och två som ”utepedagoger” på rasterna. De syns med sina rosa västar och skiljer sig från rastvakterna, som har gula västar.
– Vårt fokus ligger på att skapa meningsfulla och roliga aktiviteter. Eleverna vet att de ska gå till oss när de vill ha tips på vad de kan göra.
Kollegan Ola Öqvist är också utepedagog under den här rasten. Han var med och startade upp rastaktiviteterna för tio år sedan. Ola Öqvist berättar att det började med fredagsdisco som sedan utökades till rastaktiviteter under två lunchraster i veckan.
– Vi lärare i fritidshem har legat på skolledningen för att få dem att förstå att det finns mycket att vinna på arbetssättet. Vi kunde ganska snart visa att konflikterna minskade när eleverna hade något att göra på rasterna. Lärarna upptäckte också att färre konflikter följde med in i klassrummen.
När både lärare och skolledning upplevde fördelarna utökades rastaktiviteterna ytterligare – till alla lunchraster och två förmiddagsraster i veckan.
I anslutning till skolgården finns en fotbollsplan, som lockar många elever.
– Fotbollsplanen är utan tvekan en hotspot för konflikter. Där är det viktigt att vi finns med och syns. Inte som domare, utan för att kolla av läget och hantera konflikter innan de bubblar upp och blir för stora, säger Ola Öqvist.
Mikaela Johansson håller med. Hon berättar att det tidigare ofta uppstått rivalitet mellan klasserna på fotbollsplanen.
– Vi försöker nu köra med blandade lag, och även yngre och äldre i samma lag. Det har minskat konflikterna jättemycket och dessutom skapat nya relationer.
Skolgårdsbingo
Tillverka inplastade bingobrickor. Eleverna måste ta kontakt med andra och ta reda på information för att kunna lösa uppgifterna i bingorutorna. Exempel på uppgifter: Hitta någon som fyller år i oktober, som har varit i Stockholm, som har ett husdjur eller som du kan rabbla alfabetet tillsammans med.
Skolgårdsbingon kan göras i grupp eller enskilt. Men en viktig regel är att eleverna inte får fråga sina egna klasskamrater utan måste prata med någon som de inte känner.
Rastaktiviteten är bra att använda i början på höstterminen, i synnerhet i förskoleklass, för att barnen ska lära känna fler personer ute på skolgården.
Läslådor
Ställ ut lådor med böcker och skapa en ombonad plats till exempel med hjälp av dynor, kuddar eller mjuka mattor. Boklådorna brukar samla elever från olika klasser som har ett gemensamt intresse för böcker. Ofta kan det uppstå diskussioner om olika böcker eller att äldre elever läser för yngre.
Möt, se och prata med eleverna
På det sättet byggs relationer oavsett vilken aktivitet det är. Det kan vara bra att tänka på att inte ha aktiviteter med alltför krångliga regler. Risken är att pedagogen fastnar i att förklara olika moment, i stället för att ha en dialog med eleverna.
LÄS ÄVEN
Vestman: Tack och lov för värstingeleven!
Ny bok: Stora argument för små barns stöd
Fackböcker Specialpedagogik i förskolan: Så får du ta blyga barn att våga delta i förskolans aktiviteter och få stöd i sin utveckling.
Fackböcker
Fackböcker Forskarna Gerth Hedov och Ann-Christin Sollerhed redaktörar en ny antologi om Downs syndrom och fysisk aktivitet.
Fackböcker Christian Hjortkjaer skriver om vad som skapar psykisk ohälsa hos unga i dag.
Fackböcker Ny bok om hur undervisningen kan organiseras i resursskolan.
Fackböcker Specialpedagogen och forskaren Annica Jäverbys nya bok ger många nya förslag på arbetssätt och verktyg att ta till för att nå fram till elever med oroande frånvaro.
Vuxenutbildning Lärcenter i Falköping är en spännande plats. Här arbetar man tvärdisciplinärt med specialpedagogik och ett studie- och yrkeslivsförberedande utbildningspaket, med fokus på entreprenörskap och studieteknik.
Vuxenutbildning 400 000 personer studerar på komvux varje år – fler än på gymnasiet. Ändå saknas lagkrav på elevhälsa och stödfunktionerna är inte lika utbyggda. Nu slår forskarna larm.
Vuxenutbildning Inom vuxenutbildningen är särskilt stöd och elevhälsa ett eftersatt område – men Komvux Malmö är ett ljus i mörkret som satsar på likvärdigheten via främjande specialpedagogik.
Krönika När eleven knäcker läskoden öppnar sig skolans och livets alla möjligheter. Niclas Fohlin, speciallärare i läs- språk och skrivutveckling, berättar om en milstolpe i karriären.
Fackböcker Ungas och lokalt engagerades röster om skolan – framfiltrerade via kvalitativa forskningsmetoder.
Fackböcker En metod för integration – integration av interkulturella perspektiv i skolverksamheten.
Krönika Efter många år som VFU-handledare och mentor åt nyutexade frågar sig specialläraren Niclas Fohlin – hur kunde lärarutbildningen tappa så mycket, så snabbt?
Krönika Sveriges Lärare har kommit ett steg närmare en ny förbundsordförande. Nu måste skolan våga ta ett steg bort från tyckonomin. Specialläraren Niclas Fohlin vill vara med och bygga upp en tillit till professionen och en skola i världsklass.
Inlärning Individuellt lärande kan lösa problem i vissa situationer, men skapa större problem i andra, skriver specialläraren Niclas Fohlin.
Specialpedagogik Redaktören hälsar välkommen till ett nytt nummer av Specialpedagogik, som redovisar en stor enkät där speciallärare och specialpedagoger berättar om sin arbetssituation – och om hur elevernas intressen alltid måste sättas främst.
Fackböcker Elevhälsan kan behöva denna djupa kunskapsöversikt om missbruksproblematik.
Fackböcker Ny, uppdaterad utgåva av ett referensverk om skolsocialt arbete.
Fackböcker Om barns motoriska utveckling i förskolans vardag och omsorgsmoment.
Fackböcker Autism och emapti – hur ligger det till, egentligen? Hur kan den tränas? Här är en ny bok med verktyg och strategier.
Inlärning För 20 år sedan fanns det tid för biologilärande i skogen. I dag tittar man på film. Mål- och resultatstyrningen är skolans största problem, skriver specialläraren Niclas Fohlin.
Fackböcker Evidensbaserad läsundervisning, progressionsmonitorering och kollaborativa möten tas upp i en bok för speciallärare och F–6-lärare.
Fackböcker Arbetar man i skolan måste man förhålla sig till AI. Här är tre böcker som ger en grundlig introduktion.
Specialpedagogik Höjdpunkterna på årets Specialpedagogikens dag, som arrangeras den 6 mars – kostnadsfritt och digitalt.
Specialpedagogik På Malmaskolan jobbar både specialpedagoger och speciallärare direkt med elever som behöver extra stöd.
Studiero Positivt beteendestöd bygger på evidensbaserad pedagogisk psykologi på både teori- och metodnivå. Peter Karlsson har skrivit flera böcker om PBS och implementerat förhållningssättet i skolor.
Studiero IBIS-modellen bygger på kartläggning och dokumentation som inte slukar resurser utan i stället frigör dem. Vi pratar med forskningsledaren Martin Karlberg.
Studiero Att snabbt kunna identifiera och hantera händelser direkt i klassrummet, i trygg förvissning om hur och varför, är en av många vinster Väringaskolan upplever med arbetet enligt IBIS-principerna.
Läsinlärning Specialläraren Niclas Fohlin besöker skolor som satsar på lästräning, och får en orolig känsla – håller vi på och ersätter läsfrämjande insatser med billiga läslistor?
Fortbildning Tre specialpedagoger berättar om hur de håller sig uppdaterade om forskningsläget.
Krönika När det tar stopp – ta reda på vad eleven kan. Där har du din utgångspunkt att jobba vidare från, skriver specialpedagogen Eva Augustsson.
Skolpolitik Redaktören inleder nya numret med att rapportera vart speciallärare och specialpedagoger tror förändringens vindar blåser i skolan.
Fackböcker Innebörden i de uppdaterade riktlinjerna för elevhälsan går inte längre att väja för, oavsett om man är rektor, elevhälsopersonal eller lärare.
Porträtt Niclas Fohlin har jobbat som lärare, speciallärare, specialpedagog. I dag är han pedagogisk utvecklingsledare och visar andra vägen till ett lärande där elever inte bara är åhörare utan även medskapare i undervisningen.
Studiero Allt fler skolor anställer beteendeanalytiker för att skapa trygghet ihop med specialpedagoger och lärare.
Vi lärare debatt Skolministerns skolvision är en omöjlig ekvation, både i pengar och personal. Det skriver specialläraren Mikael Vestman, som försöker skaka av sig misstanken att Lotta Edholms utspel var populistiskt påverkat av en polariserad debatt.
Elevhälsa ”Domen möjliggör för socialtjänsten att ta i med hårdhandskarna snabbare”, säger professor Titti Mattsson.
Fackböcker Svensk skola är dokumenterat usel på övergångar. Därför är Anna Borgs och Linda Hallbergs nya bok ovärderlig.
Krönika Specialläraren Niclas Fohlin var själv inte den lättaste eleven. Här berättar han om vändningen för honom själv – och om sin djupa oro över auktoritära strömningar i skolan.
Fackböcker Specialdidaktik handlar om undervisning som tar hänsyn till alla elever. Emma Leifler har skrivit den kompletta guiden.
Npf En ny snabbmetod för att identifiera adhd fungerar riktigt bra, enligt en studie från Lunds universitet.
Fackböcker Ominlärning och nyinlärning är bärande begrepp inom Wittingmetoden, som sammanfattas i en ny bok.
Särskilt stöd Högsta domstolen har beviljat prövningstillstånd i ett mål gällande en elev med autism som under nästan ett helt läsår nekats särskilt stöd.
Särskilt stöd För att garantin för tidiga stödinsatser ska fungera måste samrådsarbetet mellan lärare och specialpedagoger förbättras, enligt en ny rapport från Skolinspektionen.
Fackböcker Idérikt om kommunikation med vårdnadshavare som har npf-diagnoser.
Krönika Polariseringen mellan elevhälsa och lärarkår är mest ett sociala medier-fenomen. Men för att den inte ska slå rot i verksamheten krävs starkare samarbete och öppnare samtal, skriver specialläraren Niclas Fohlin.
Fackböcker Allt om visuellt stöd – för alla tänkbara interaktiva situationer i skolan.
Fackböcker Kan en ny bok om positivt beteendestöd i förskolan göra mer skada än nytta? I teoridelen börjar det skava rejält.
Krönika
Mitt jobb För 20 år sedan visste Lena Fernlund knappt vad en specialpedagog var. Men efter många karriär-kringelikrokar blev det hennes slutmål. ”Jag har äntligen hittat rätt!”