
Redo för muggduell. Mikaela Johansson går snabbt igenom reglerna innan eleverna i årskurs 3 sätter i gång. Foto: Emelie Asplund
Ishardeep Kaur, Julia Semna, Zohra Alam och Narin Feyli testar ny mello-koreografi med läraren i fritidshem Mikaela Johansson. Foto: Emelie Asplund
Specialpedagogik
En trång och asfalterad skolgård har förvandlats till en inbjudande oas med ett myller av olika rastaktiviteter.
Nya möten uppstår och när eleverna har något meningsfullt att göra minskar konflikterna.
På Klarebergsskolans skolgård i Hisings Kärra utanför Göteborg har cirka 400 elever från förskoleklass till och med årskurs 3 sin förmiddagsrast.
– Är ni redo, gänget? frågar läraren i fritidshem Mikaela Johansson några elever från årskurs 3.
Det ska bli muggduell. Paula Samdzik och Josef Semna fingrar på muggarna i sju olika färger som är utplacerade på ett bord. Deras klasskompis Elias Rashid håller i en hög med bilder med baksidan utåt.
– Kommer ni ihåg? När Elias vänder fram bilden ska ni ställa muggarna i samma färgordning som på bilden, påminner Mikaela Johansson.
Elias Rashid räknar ner, innan han visar bilden.
– 3, 2, 1, kör!
Redo för muggduell. Mikaela Johansson går snabbt igenom reglerna innan eleverna i årskurs 3 sätter i gång. Foto: Emelie Asplund
På förmiddagsraster och lunchraster är leksaker och spel utplacerade på olika platser på skolgården. En stor whiteboard visar vilka rastaktiviteter som är aktuella för veckan och var de äger rum.
– Vår skolgård är ganska liten för så många elever och det finns nästan inga grönytor. I stället för asfalt erbjuder vi eleverna ett smörgåsbord av aktiviteter, säger Mikaela Johansson.
Tillsammans med några elever placerar hon ut styltor, rockringar, ett utekök, utomhusklubbor, boklådor och korgar med byggsatsen Plus-Plus.
– Det är viktigt att ha en variation i utbudet. Elever har olika intressen.
Dessutom håller lärarna i fritidshem i en styrd aktivitet under de flesta förmiddags- och lunchraster. Inför varje vecka gör de en gemensam planering. Oftast har de ett tema för veckan, exempelvis skapande, jaga-lekar, skolgårdsbingo, fotboll, dueller eller hinderbanor.
– Vi försöker också plocka upp aktuella händelser som intresserar barnen. Denna vecka har vi mello-tema. Vi använder en liten scen som byggs av EU-pallar, trämikrofoner och elgitarrer i plywood. Eleverna kan uppträda till mello-bidragen, som spelas upp från en telefon och ut i små högtalare.
På Klarebergsskolan arbetar fyra lärare i fritidshem. De turas om att vara ute två och två som ”utepedagoger” på rasterna. De syns med sina rosa västar och skiljer sig från rastvakterna, som har gula västar.
– Vårt fokus ligger på att skapa meningsfulla och roliga aktiviteter. Eleverna vet att de ska gå till oss när de vill ha tips på vad de kan göra.
Kollegan Ola Öqvist är också utepedagog under den här rasten. Han var med och startade upp rastaktiviteterna för tio år sedan. Ola Öqvist berättar att det började med fredagsdisco som sedan utökades till rastaktiviteter under två lunchraster i veckan.
– Vi lärare i fritidshem har legat på skolledningen för att få dem att förstå att det finns mycket att vinna på arbetssättet. Vi kunde ganska snart visa att konflikterna minskade när eleverna hade något att göra på rasterna. Lärarna upptäckte också att färre konflikter följde med in i klassrummen.
När både lärare och skolledning upplevde fördelarna utökades rastaktiviteterna ytterligare – till alla lunchraster och två förmiddagsraster i veckan.
I anslutning till skolgården finns en fotbollsplan, som lockar många elever.
– Fotbollsplanen är utan tvekan en hotspot för konflikter. Där är det viktigt att vi finns med och syns. Inte som domare, utan för att kolla av läget och hantera konflikter innan de bubblar upp och blir för stora, säger Ola Öqvist.
Mikaela Johansson håller med. Hon berättar att det tidigare ofta uppstått rivalitet mellan klasserna på fotbollsplanen.
– Vi försöker nu köra med blandade lag, och även yngre och äldre i samma lag. Det har minskat konflikterna jättemycket och dessutom skapat nya relationer.
Skolgårdsbingo
Tillverka inplastade bingobrickor. Eleverna måste ta kontakt med andra och ta reda på information för att kunna lösa uppgifterna i bingorutorna. Exempel på uppgifter: Hitta någon som fyller år i oktober, som har varit i Stockholm, som har ett husdjur eller som du kan rabbla alfabetet tillsammans med.
Skolgårdsbingon kan göras i grupp eller enskilt. Men en viktig regel är att eleverna inte får fråga sina egna klasskamrater utan måste prata med någon som de inte känner.
Rastaktiviteten är bra att använda i början på höstterminen, i synnerhet i förskoleklass, för att barnen ska lära känna fler personer ute på skolgården.
Läslådor
Ställ ut lådor med böcker och skapa en ombonad plats till exempel med hjälp av dynor, kuddar eller mjuka mattor. Boklådorna brukar samla elever från olika klasser som har ett gemensamt intresse för böcker. Ofta kan det uppstå diskussioner om olika böcker eller att äldre elever läser för yngre.
Möt, se och prata med eleverna
På det sättet byggs relationer oavsett vilken aktivitet det är. Det kan vara bra att tänka på att inte ha aktiviteter med alltför krångliga regler. Risken är att pedagogen fastnar i att förklara olika moment, i stället för att ha en dialog med eleverna.
LÄS ÄVEN
Vestman: Tack och lov för värstingeleven!
Ny bok: Stora argument för små barns stöd
Tema utbrändhet
Tema utbrändhet På Noblaskolan i Saltsjö-Boo lyser spec-utbrändheten med sin frånvaro, tack vare framgångsfaktorerna samverkan, gemenskap, struktur och arbetsfördelning.
Tema utbrändhet Sveriges Lärare larmar om specialpedagogers och speciallärares utsatthet på jobbet. Här är mekanismerna bakom missförhållandena, och kraven från Sveriges Lärare.
Tema utbrändhet Så förklarar specialläraren och specialpedagogen Emma, som äter ångestdämpande för att orka jobba, specars höga risk för utbrändhet Här är hennes berättelse.
Krönika ”Min dröm är att skolan får vara en plats där teori och praktik, forskning och konst, kognitionsvetenskap och relationellt lärande får mötas och berika varandra”, skriver specialläraren Niclas Fohlin.
Mitt jobb Planen var att arbeta på bank. Men efter ett tillfälligt jobb som elevassistent har Tord Söderqvist varit skolan trogen – som lärare, specialpedagog och nu rådgivare på SPSM.
Krönika ”Att utrusta elever med distraherande nöjesmaskiner och undra varför deras koncentrationsförmåga försämras är som att hälla bensin på en eld och undra varför det brinner”, skriver specialpedagogen och ämnesläraren Elin Zlatanovski.
Krönika Problemet att ens ha en ”angiverilag” på plats är större än lättnaden över undantagen, menar läraren och specialpedagogen Elin Zlatanovski.
Krönika Ska det tas krafttag med skolan eller inte? Elin Zlatanovski, gymnasielärare och specialpedagog i Växjö, listar fyra punkter som vi inte borde behöva kompromissa med.
Krönika ”Hur kan regeringen på fullt allvar mena att en SKOLAS elevhälsoteam bör sakna pedagogisk kompetens?” undrar Elin Zlatanovski, lärare och specialpedagog i Växjö, och bjuder in skolminister Lotta Edholm för samtal.
Vi lärare debatt Språkstörning/DLD är minst lika vanligt som adhd men skolans kunskap släpar efter, skriver debattörena Berit Robrandt Ahlberg och Kerstin Wiström på internationella DLD-dagen den 18 oktober.
Vi lärare debatt Specialläraren Niclas Fohlin listar tre nödvändiga krav på staten för att vända läs- och skrivutvecklingen.
Apl Ibland ger en utlandsresa inte bara minnen utan också lärdomar för livet. Vi följde med eleverna och elevhälsan från Praktiska gymnasiet i Uppsala.
Mattekrisen Tre lärare som länge verkat för att förbättra undervisningen berättar om sina metoder – åsikterna är vitt skilda men resultaten lika goda.
Krönika Det gick! Den här hösten också … Specialpedagogiks nya krönikör om konsten att få en helklass att dra åt samma håll.
Vi lärare debatt Har inkludering som skolbegrepp i Sverige blivit för abstrakt – vad menar vi egentligen med det?
Mattekrisen ”Tänka, resonera, räkna”-metoden sprider sig snabbt men anses kontroversiell. Vi pratar med forskare, lärare och elever.
Särskilt stöd Uteblivet särskilt stöd är den största faktorn bakom att niondeklassare saknar gymnasiebehörighet.
Debatt ”Om spec ska ingå i elevhälsan tas engagemanget från något annat”, skriver specialläraren Jessica Hansson, angående förslaget om att organisera om EHT.
Krönika Höstterminen är på väg att sätta sig. Har du grundat väl med elevrelationerna?
Mitt jobb För specialläraren Helen Nilsson i Halmstad har ett långvarigt fackligt engagemang lett till att hon blivit ledamot i Sveriges Lärares intresseförening för speciallärare och specialpedagoger.
Panelen Vi frågade specialpedagoger och speciallärare om digitala verktyg och risken med externa entreprenörer – och om deras drömföreläsare!
Arbetsmiljö Hur stor är egentligen utbrändheten bland speciallärare och specialpedagoger? Efter Specialpedagogiks stora enkätundersökning fortsätter berättelserna att strömma in.
Skolutveckling Tillgänglighetsarbetet i skolan kan aldrig ta paus. Det är budskapet från Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, när den lanserar ett nyutvecklat stödmaterial för att skapa större möjlighet för fler att nå trygghet, studiero och utbildningsmål.
Fackböcker Specialpedagogik i förskolan: Så får du ta blyga barn att våga delta i förskolans aktiviteter och få stöd i sin utveckling.
Fackböcker
Fackböcker Forskarna Gerth Hedov och Ann-Christin Sollerhed redaktörar en ny antologi om Downs syndrom och fysisk aktivitet.
Fackböcker Christian Hjortkjaer skriver om vad som skapar psykisk ohälsa hos unga i dag.
Fackböcker Ny bok om hur undervisningen kan organiseras i resursskolan.
Fackböcker Specialpedagogen och forskaren Annica Jäverbys nya bok ger många nya förslag på arbetssätt och verktyg att ta till för att nå fram till elever med oroande frånvaro.
Vuxenutbildning Lärcenter i Falköping är en spännande plats. Här arbetar man tvärdisciplinärt med specialpedagogik och ett studie- och yrkeslivsförberedande utbildningspaket, med fokus på entreprenörskap och studieteknik.
Vuxenutbildning 400 000 personer studerar på komvux varje år – fler än på gymnasiet. Ändå saknas lagkrav på elevhälsa och stödfunktionerna är inte lika utbyggda. Nu slår forskarna larm.
Vuxenutbildning Inom vuxenutbildningen är särskilt stöd och elevhälsa ett eftersatt område – men Komvux Malmö är ett ljus i mörkret som satsar på likvärdigheten via främjande specialpedagogik.
Krönika Anne-Marie Körling har precis haft sin sista lektion med elever. Specialläraren Niclas Fohlin hyllar här sin största förebild.
Vi lärare debatt ”Vi håller med Linnea Lindquist om att det är viktigt att lära barn att skilja på rätt och fel, men vi menar också att det spelar stor roll hur”, skriver lärarna Jennie Wilson och Niclas Fohlin i en slutreplik i ”skamdebatten”.
Vi lärare debatt Det handlar om ”pedagogiska knep och vår fingertoppskänsla”, svarar Linnea Lindquist, efter att lärarna Jennie Wilson och Niclas Fohlin reagerat på hennes ledartext om att skriva in skambestraffning i skollagen.
Vi lärare debatt ”Våra elever förtjänar att vara i en skola som präglas av lärande och utveckling, inte av rädsla och skam”, svarar lärarna Jennie Wilson och Niclas Fohlin Expressens Linnea Lindquist.
Krönika ”Vi får tänka att för just det här barnet betyder det allt om jag kan hjälpa, och det får vara gott nog”, skriver specialpedagogen Eva Augustsson i sin nya krönika.
Mitt jobb Som en byggnadsställning – så beskriver Ida Simberg sin roll som specialpedagog inom resursskolan.
Specialpedagogik Redaktören hälsar välkommen till ett nytt nummer av Specialpedagogik – huvudtemat denna gång är specialpedagogik inom vuxenutbildningen.
Panelen Vi frågade tre specialpedagoger vad de anser om detta senaste utspel från skolministern – och om EHT i stort.
Krönika När eleven knäcker läskoden öppnar sig skolans och livets alla möjligheter. Niclas Fohlin, speciallärare i läs- språk och skrivutveckling, berättar om en milstolpe i karriären.
Fackböcker Ungas och lokalt engagerades röster om skolan – framfiltrerade via kvalitativa forskningsmetoder.
Fackböcker En metod för integration – integration av interkulturella perspektiv i skolverksamheten.
Fackböcker Psykologen Jenny Nordin Hertzberg har skrivit en guide för alla som arbetar eller lever med traumatiskt utsatta barn och unga.
Fackböcker Metoder och hjälpmedel för elever i anpassade skolformer.
Krönika Vi kan inte förminska skolan och debatten till att enbart handla om att kunna rabbla utantill, skriver Niclas Fohlin, speciallärare i läs- språk och skrivutveckling.
Fackböcker Heltäckande handbok för transinkludering i skolan – främjande, förebyggande och åtgärdande, med många praktiska exempel.
Krönika Efter många år som VFU-handledare och mentor åt nyutexade frågar sig specialläraren Niclas Fohlin – hur kunde lärarutbildningen tappa så mycket, så snabbt?
Fackböcker Det talas alltmer om hur hjärnan fungerar, och hur undervisningen kan formas utifrån den vetskapen. Den här boken tar ett förskolegrepp på samma ämne.