
Redo för muggduell. Mikaela Johansson går snabbt igenom reglerna innan eleverna i årskurs 3 sätter i gång. Foto: Emelie Asplund
Ishardeep Kaur, Julia Semna, Zohra Alam och Narin Feyli testar ny mello-koreografi med läraren i fritidshem Mikaela Johansson. Foto: Emelie Asplund
Specialpedagogik
En trång och asfalterad skolgård har förvandlats till en inbjudande oas med ett myller av olika rastaktiviteter.
Nya möten uppstår och när eleverna har något meningsfullt att göra minskar konflikterna.
På Klarebergsskolans skolgård i Hisings Kärra utanför Göteborg har cirka 400 elever från förskoleklass till och med årskurs 3 sin förmiddagsrast.
– Är ni redo, gänget? frågar läraren i fritidshem Mikaela Johansson några elever från årskurs 3.
Det ska bli muggduell. Paula Samdzik och Josef Semna fingrar på muggarna i sju olika färger som är utplacerade på ett bord. Deras klasskompis Elias Rashid håller i en hög med bilder med baksidan utåt.
– Kommer ni ihåg? När Elias vänder fram bilden ska ni ställa muggarna i samma färgordning som på bilden, påminner Mikaela Johansson.
Elias Rashid räknar ner, innan han visar bilden.
– 3, 2, 1, kör!
Redo för muggduell. Mikaela Johansson går snabbt igenom reglerna innan eleverna i årskurs 3 sätter i gång. Foto: Emelie Asplund
På förmiddagsraster och lunchraster är leksaker och spel utplacerade på olika platser på skolgården. En stor whiteboard visar vilka rastaktiviteter som är aktuella för veckan och var de äger rum.
– Vår skolgård är ganska liten för så många elever och det finns nästan inga grönytor. I stället för asfalt erbjuder vi eleverna ett smörgåsbord av aktiviteter, säger Mikaela Johansson.
Tillsammans med några elever placerar hon ut styltor, rockringar, ett utekök, utomhusklubbor, boklådor och korgar med byggsatsen Plus-Plus.
– Det är viktigt att ha en variation i utbudet. Elever har olika intressen.
Dessutom håller lärarna i fritidshem i en styrd aktivitet under de flesta förmiddags- och lunchraster. Inför varje vecka gör de en gemensam planering. Oftast har de ett tema för veckan, exempelvis skapande, jaga-lekar, skolgårdsbingo, fotboll, dueller eller hinderbanor.
– Vi försöker också plocka upp aktuella händelser som intresserar barnen. Denna vecka har vi mello-tema. Vi använder en liten scen som byggs av EU-pallar, trämikrofoner och elgitarrer i plywood. Eleverna kan uppträda till mello-bidragen, som spelas upp från en telefon och ut i små högtalare.
På Klarebergsskolan arbetar fyra lärare i fritidshem. De turas om att vara ute två och två som ”utepedagoger” på rasterna. De syns med sina rosa västar och skiljer sig från rastvakterna, som har gula västar.
– Vårt fokus ligger på att skapa meningsfulla och roliga aktiviteter. Eleverna vet att de ska gå till oss när de vill ha tips på vad de kan göra.
Kollegan Ola Öqvist är också utepedagog under den här rasten. Han var med och startade upp rastaktiviteterna för tio år sedan. Ola Öqvist berättar att det började med fredagsdisco som sedan utökades till rastaktiviteter under två lunchraster i veckan.
– Vi lärare i fritidshem har legat på skolledningen för att få dem att förstå att det finns mycket att vinna på arbetssättet. Vi kunde ganska snart visa att konflikterna minskade när eleverna hade något att göra på rasterna. Lärarna upptäckte också att färre konflikter följde med in i klassrummen.
När både lärare och skolledning upplevde fördelarna utökades rastaktiviteterna ytterligare – till alla lunchraster och två förmiddagsraster i veckan.
I anslutning till skolgården finns en fotbollsplan, som lockar många elever.
– Fotbollsplanen är utan tvekan en hotspot för konflikter. Där är det viktigt att vi finns med och syns. Inte som domare, utan för att kolla av läget och hantera konflikter innan de bubblar upp och blir för stora, säger Ola Öqvist.
Mikaela Johansson håller med. Hon berättar att det tidigare ofta uppstått rivalitet mellan klasserna på fotbollsplanen.
– Vi försöker nu köra med blandade lag, och även yngre och äldre i samma lag. Det har minskat konflikterna jättemycket och dessutom skapat nya relationer.
Skolgårdsbingo
Tillverka inplastade bingobrickor. Eleverna måste ta kontakt med andra och ta reda på information för att kunna lösa uppgifterna i bingorutorna. Exempel på uppgifter: Hitta någon som fyller år i oktober, som har varit i Stockholm, som har ett husdjur eller som du kan rabbla alfabetet tillsammans med.
Skolgårdsbingon kan göras i grupp eller enskilt. Men en viktig regel är att eleverna inte får fråga sina egna klasskamrater utan måste prata med någon som de inte känner.
Rastaktiviteten är bra att använda i början på höstterminen, i synnerhet i förskoleklass, för att barnen ska lära känna fler personer ute på skolgården.
Läslådor
Ställ ut lådor med böcker och skapa en ombonad plats till exempel med hjälp av dynor, kuddar eller mjuka mattor. Boklådorna brukar samla elever från olika klasser som har ett gemensamt intresse för böcker. Ofta kan det uppstå diskussioner om olika böcker eller att äldre elever läser för yngre.
Möt, se och prata med eleverna
På det sättet byggs relationer oavsett vilken aktivitet det är. Det kan vara bra att tänka på att inte ha aktiviteter med alltför krångliga regler. Risken är att pedagogen fastnar i att förklara olika moment, i stället för att ha en dialog med eleverna.
LÄS ÄVEN
Vestman: Tack och lov för värstingeleven!
Ny bok: Stora argument för små barns stöd
Krönika Skolan är mycket … men utan alla människorna i skolan är den ingenting. Specialpedagogen och ämnesläraren Elin Zlatanovski skriver en kärleksförklaring till skolfolket.
Tema Emma Åkrok och Olle Cleve har själva upplevt hur förväntningarna kan vara låga och dörrarna stängda för elever i anpassad skola. Nu reser de runt i Sverige för att förändra bilden.
Tema Murray Gadd, Nya Zeelands främsta expert på skrivutveckling, gästforskar vid Stockholms universitet och berättar om sitt arbete.
Tema För elever som har svårt att tolka muntlig information, förstå sammanhang eller hantera övergångar i vardagen kan visuellt stöd, rutiner och struktur tillgängliggöra undervisningen.
Tema I anpassade skolformer är skolans kärnvärden extra viktiga. Här rustas eleverna för resten av sina liv som samhällsmedborgare. Häng med på studiebesök på Freja i Mölndal!
Krönika Lärare måste våga trotsa kontrollkraven och besjäla undervisningen, argumenterar specialläraren Niclas Fohlin.
Elevhälsa I det nya numret av Specialpedagogik pratar vi med alla professioner i elevhälsan – och alla säger skarpt nej till det regeringen vill att utredningen ska leda till: en elevhälsa helt utan pedagoger.
Krönika För att förstå ett ”stökigt” barn behöver skolan lyssna på den som kommit barnet närmast och strössla med resurser. Elin Zlatanovski berättar en sedelärande sannsaga om att bunta ihop stökiga barn bara för att de är stökiga.
Debatt Dyslexi har fått en oväntat framträdande roll i den nya läroplansutredningen. Men inte på något positivt sätt, konstaterar Susanna Cederquist, lärare, författare och vinnare av Dyslexipriset.
Krönika ”Klassrummen var en plats där sociala skillnader kunde utjämnas och där klassresor möjliggjordes”, skriver ämnesläraren och specialpedagogen Elin Zlatanovski om en 1990-talsskola som var bättre än många vill minnas.
Arbetsmiljö Chockerande hög risk för utbrändhet bland specar – Specialpedagogiks redaktör om arbetet bakom larmrapporten.
Anpassad grundskola ”Alla skulle reagera om våra politiker minskade undervisningstiden i grundskolan, men när det gäller den anpassade skolans läroplan är det tyst”, skriver specialläraren Denice Sverla.
Krönika ”Min dröm är att skolan får vara en plats där teori och praktik, forskning och konst, kognitionsvetenskap och relationellt lärande får mötas och berika varandra”, skriver specialläraren Niclas Fohlin.
Lärarbrist 2038 kommer skolväsendet att sakna 10 600 behöriga lärare, enligt en ny prognos – och speciallärare kommer att vara ett av de största underskotten.
Krönika ”Vem tjänar på att ropa varg hela tiden? Jo, de som vill driva igenom stora systemförändringar på kort tid, innan man hinner analysera följderna för elever, lärare och samhället i stort”, skriver specialläraren Niclas Fohlin.
Krönika ”I pedagogiska forum kastar skolfolk i olika trådar absurda anklagelser mot varandra och skyller skolans problem på fotfolket och eleverna i stället för på politikerna och resursbristen”, skriver läraren och specialpedagogen Elin Zlatanovski.
Neuropedagogik Specialläraren Niclas Fohlin svarar Agneta Gulz och Magnus Haake: ”I ert svar approprierar ni allt som är bra och beprövat i skolan som kognitionsvetenskap, som om läraryrket och pedagogiken inte redan inrymmer dessa insikter.”
Neuropedagogik ”Det Fohlin tar upp är effekterna av att svensk skola är utsatt för en inre marknad av charlataner, som säljer neuromyter och påstådd kognitionsvetenskap”, skriver Agneta Gulz ocg Magnus Haake i en replik till Niclas Fohlins krönika.
Mitt jobb Planen var att arbeta på bank. Men efter ett tillfälligt jobb som elevassistent har Tord Söderqvist varit skolan trogen – som lärare, specialpedagog och nu rådgivare på SPSM.
Krönika ”Att utrusta elever med distraherande nöjesmaskiner och undra varför deras koncentrationsförmåga försämras är som att hälla bensin på en eld och undra varför det brinner”, skriver specialpedagogen och ämnesläraren Elin Zlatanovski.
Krönika Kognitionsvetenskap ska absolut tas in för att bidra till insikter. Men inte konkurrera med pedagogiken, som är skolans vetenskapliga fundament. Det skriver specialläraren Niclas Fohlin i en ny krönika.
Panelen Vi frågade tre specialpedagoger hur de tycker skolan hanterar sitt demokratifrämjande uppdrag – och om demokratins utsatthet i dag.
Krönika Avslöjandena om regeringens satsning på akutskolor kommer inte som någon överraskning, anser specialläraren Niclas Fohlin, utan är en typisk konsekvens av populistisk skolpolitik.
Krönika Problemet att ens ha en ”angiverilag” på plats är större än lättnaden över undantagen, menar läraren och specialpedagogen Elin Zlatanovski.
Inkludering Temat för årets sista nummer av Specialpedagogik är inkludering ur ett globalt perspektiv – något som saknas i den svenska skoldebatten.
Inkludering Uppgiften är tung. En kvarts miljard barn går över huvud taget inte i skolan i dag. Men över hela världen organiserar skolfolk en handlingsplan, och årets stora Pariskonferens byggde självförtroende.
Inkludering Specialpedagoger över hela världen – vad förenar, vad skiljer? Det gemensamma är fokus på elever, utmaningar, förhoppningar och möjligheter oavsett hemvist. Det som skiljer är förutsättningar i fråga om lagar, kultur och traditioner.
Inkludering När den EU-finansierade projektgruppen för inkludering träffas blir de nationella skillnaderna tydliga – liksom de utmaningarna. Men via samtal och fallbeskrivningar stärks den gemensamma grunden.
Hjälpmedel På ett seminarium i riksdagen under onsdagen presenterades en teknisk metod för att hjälpa elever som har problem med ”samsynen” mellan ögonen. Den redovisade effekten verkar kunna höja läsförmågan.
Inkludering Internationellt är trenden tydlig: skolor strävar mot ökad inkludering, fokus ligger på specialpedagogiska insatser i klassrummen. Varför går Sverige i motsatt riktning?
Fackböcker Äntligen en ny, omfattande logopedisk grundbok.
Fackböcker Vi tipsar om tre nya böcker om språkutvecklande arbete.
Fackböcker Experter från flera fält samverkar i en både teoretisk och konkret antologi om problematisk skolfrånvaro.
Krönika Ska det tas krafttag med skolan eller inte? Elin Zlatanovski, gymnasielärare och specialpedagog i Växjö, listar fyra punkter som vi inte borde behöva kompromissa med.
Särskilt stöd Över 70 procent av granskade skolor får kritik av Skolinspektionen i en ny rapport.
Krönika ”Hur kan regeringen på fullt allvar mena att en SKOLAS elevhälsoteam bör sakna pedagogisk kompetens?” undrar Elin Zlatanovski, lärare och specialpedagog i Växjö, och bjuder in skolminister Lotta Edholm för samtal.
Debatt Språkstörning/DLD är minst lika vanligt som adhd men skolans kunskap släpar efter, skriver debattörena Berit Robrandt Ahlberg och Kerstin Wiström på internationella DLD-dagen den 18 oktober.
Vi lärare debatt Specialläraren Niclas Fohlin listar tre nödvändiga krav på staten för att vända läs- och skrivutvecklingen.
Apl Ibland ger en utlandsresa inte bara minnen utan också lärdomar för livet. Vi följde med eleverna och elevhälsan från Praktiska gymnasiet i Uppsala.
Mattekrisen Tre lärare som länge verkat för att förbättra undervisningen berättar om sina metoder – åsikterna är vitt skilda men resultaten lika goda.
Mattekrisen Förr var nyttan av matematik uppenbar, i dag är den mer abstrakt. Samtidigt brister likvärdigheten. Det är hinder som forskaren Anette Bagger och hennes nät av lärare hittar nya vägar för att komma runt.
Krönika Det gick! Den här hösten också … Specialpedagogiks nya krönikör om konsten att få en helklass att dra åt samma håll.
Debatt Har inkludering som skolbegrepp i Sverige blivit för abstrakt – vad menar vi egentligen med det?
Mattekrisen ”Tänka, resonera, räkna”-metoden sprider sig snabbt men anses kontroversiell. Vi pratar med forskare, lärare och elever.
Särskilt stöd Uteblivet särskilt stöd är den största faktorn bakom att niondeklassare saknar gymnasiebehörighet.
Debatt ”Om spec ska ingå i elevhälsan tas engagemanget från något annat”, skriver specialläraren Jessica Hansson, angående förslaget om att organisera om EHT.
Krönika Höstterminen är på väg att sätta sig. Har du grundat väl med elevrelationerna?
Mitt jobb För specialläraren Helen Nilsson i Halmstad har ett långvarigt fackligt engagemang lett till att hon blivit ledamot i Sveriges Lärares intresseförening för speciallärare och specialpedagoger.
Panelen Vi frågade specialpedagoger och speciallärare om digitala verktyg och risken med externa entreprenörer – och om deras drömföreläsare!
Arbetsmiljö Hur stor är egentligen utbrändheten bland speciallärare och specialpedagoger? Efter Specialpedagogiks stora enkätundersökning fortsätter berättelserna att strömma in.