Anpassad skola: Tydliggörande pedagogik lyfter klassrummet
Specialpedagogen och författaren Anneli Karlsson.
Tema För elever som har svårt att tolka muntlig information, förstå sammanhang eller hantera övergångar i vardagen kan visuellt stöd, rutiner och struktur tillgängliggöra undervisningen.
Läs alla artiklar i temat
Specialpedagogen Anneli Karlsson utbildar personal i hur tydliggörande pedagogik kan användas i praktiken i anpassad skola men även i andra skolformer. Hon ser hur arbetssättet påverkar elevernas förutsättningar att ta till sig undervisningen. När informationen är konkret, återkommande och lätt att orientera sig i minskar osäkerheten, och det blir lättare för eleven att fokusera på innehållet.
– Många elever blir lugnare, mer självständiga, och lärarna slipper vara lika tjatiga, säger hon.
I klassrummet innebär det ofta att eleven får en bättre chans att förstå vad som ska göras, i vilken ordning och hur länge. Att kunna följa strukturen på egen hand minskar behovet av att fråga, och gör att eleven kan använda sin energi till själva uppgiften.
Under pandemin blev visuellt stöd en naturlig del av samhället i stort. Skyltar med instruktioner om handtvätt och klistermärken på golvet för att markera avstånd gjorde det tydligt hur effektiva tydliga instruktioner kan vara – även för vuxna.
– Det blev legitimt att behöva stöd för att förstå vad som gäller. Jag tror att det gjorde det lättare att se nyttan också i skolans vardag.
Samtidigt lever vissa föreställningar kvar. Bildstöd har historiskt förknippats med elever som har omfattande behov, vilket ibland skapar ett motstånd hos personal. Det kan finnas en oro för att signalera att eleven är mer beroende av stöd än vad som är fallet. Men enligt Anneli Karlsson innebär det också att man går miste om verktyg som kan underlätta för fler än man tror.
Att införa tydliggörande pedagogik innebär mer än att sätta upp bilder på väggen. Materialet behöver användas aktivt för att fungera. Det handlar om att hänvisa till scheman och symboler i stunden, visa hur de används och låta dem bli en naturlig del av det dagliga arbetet.
– Det är inte dekoration. Vi måste peka, modellera och använda stödet själva. Det ska vara ett fungerande redskap, inte något som bara finns i bakgrunden.
Det är inte dekoration. Vi måste peka, modellera och använda stödet själva. Det ska vara ett fungerande redskap, inte något som bara finns i bakgrunden.
Specialpedagogen har en viktig roll i arbetet. Inte bara som stöd till enskilda elever, utan också som handledare och pådrivare i det kollegiala lärandet. Att införa nya arbetssätt kräver struktur, uppföljning och stöd över tid.
– Det behövs någon som håller i det. Någon som ser till att det inte rinner ut i sanden, utan blir en del av verksamheten.
Förutom att skapa struktur och minska stress frigör tydliggörande pedagogik också tid. När instruktioner finns tillgängliga visuellt minskar behovet av att upprepa, och klassrumsklimatet blir lugnare. Det ger mer utrymme för undervisning och för att möta eleverna.
Men själva förändringen kan ta tid, menar Annelie Karlsson. Att införa nya förhållningssätt kräver uthållighet, särskilt i miljöer där gamla vanor sitter djupt:
– Jag säger ofta att man inte har provat förrän man har provat hundra gånger. För vissa elever tar det tid att börja använda stödet aktivt. Men det betyder inte att det inte fungerar.
LÄS ÄVEN
