Vägen till vuxenlivet – via gymnasiesärskolan

Det är måndag förmiddag när vi ses på Fyrishov, Uppsalas stora arena, sport­center och äventyrsbad.

I restaurangen förbereds dagens lunch. Hampus Westergren har just skurit purjolök och innan han börjar ösa upp köttfärs sätter han på sig handskar.

– Här är det renlighet som gäller, säger han.

Hampus, som har autism och en lättare intellektuell funktionsnedsättning, går tredje året på programmet för hotell, restaurang och bageri i gymnasie­särskolan på Uppsala GS Fyris. Nu gör han sin fjärde apl-period.

– Jag får hacka mycket grönsaker. Det är kul.

"Våra elever älskar att gå i skolan"

Yrkesläraren Bernth Nyström är här på apl-besök. Efter tolv år på restaurangprogrammet i den ordinarie gymnasieskolan började han arbeta på gymnasiesärskolan för fyra år sedan.

– Jag ville jobba mer med elever än med matlagning, säger han. Våra elever älskar att gå i skolan. Och de vill lära sig för att laga mat, inte för att få bra betyg!

Bernth Nyström har även egen bakgrund och många kontakter i restaurangvärlden, vilket är guld värt när han letar apl-platser till sina elever.

Att hitta apl-platser är ofta en utmaning för gymnasiesärskolan. I en rapport från Skolverket 2016 angav sex av tio rektorer att det var svårt att ordna relevanta apl-platser. Svårast var det på programmet för estetiska verksamheter, medan programmet för hotell, restaurang och bageri lyckades bäst. 

– Restaurangbranschen är tacksam, där finns det konkreta arbetsuppgifter och många är öppna för personer med olika typer av funktionshinder, säger Bernth Nyström.

"Mitt sätt att bidra till yrkesutbildningen"

Köksmästaren Mauricio Hidalgo tar ofta emot yrkeselever på apl och har även haft flera elever från gymnasie­särskolan under sina 15 år på Fyrishov.

– Det är trevligt, det är mitt sätt att bidra till yrkesutbildningen och få dela med mig, säger han.

Bernth Nyström har inga problem att hitta apl-platser till sina restaurang­elever, men det är svårare på bagerier och hotell. Hotellen har ofta fler kvalificerade uppgifter och bagerierna har knepiga arbetstider.

Med en hög personalomsättning i branschen är nya handledare inget ovanligt. Då börjar läraren med ett samtal och gör även ett eget besök innan eleven kommer med. De går igenom vilka moment eleven förväntas utföra utifrån kurserna i skolan och vilka behov eleven har. Både i skolan och på arbetsplatsen kan undervisningen behöva individanpassas.

– Vi ger redskap för att öka elevernas självständighet. En del elever behöver ett schema som tydliggör de moment de ska utföra, säger Anneli Wennberg Lövmar, specialpedagog på Uppsala GS.

Bernth Nyström fyller i:

– Vissa elever behöver bildstöd. De som har motoriska svårigheter lär sig olika hjälpmedel, som att använda en stavmixer i stället för att finhacka med kniv.

"Viktigt att ta del av den sociala jargongen"

Men allt handlar inte om hantverket. Apl är också ett lärande för vuxenlivet, som handlar om att passa tider och att göra jobbet klart. Därtill allt det sociala.

– Det är viktigt att de här eleverna känner att de är en del av arbetsgemen­skapen och tar del av den sociala jargongen också, menar köksmästaren Mauricio Hidalgo. 

Det händer att elever får avbryta sin apl för att det är för svårt. De får göra apl-­liknande uppgifter på skolan i stället, men går då miste om mycket.

– Det är så viktigt för våra elever att få känna uppskattning för det de gör. Att få hacka löken som behövs i kött­bullarna som sedan går ut till gästen, säger Bernth Nyström.

Vissa elever behöver mer stöd för att klara av arbetsuppgifterna. Eftersom Uppsala GS har förlagt apl-veckorna samtidigt för alla elever i årskurs 2–4 kan de erbjuda elevassistenter även på apl-platsen.

– Det gör skillnad även för våra yrkeslärare, som förut hade skolförlagd undervisning och apl parallellt, säger programrektorn Marie Laitamaa.

"Kockar får möjlighet att ­utveckla sina ledarskapsförmågor"

Bernth Nyströms elever får nu täta apl-besök. Ibland räcker det att han tittar förbi, ibland har han samtal med eleven och handledaren.

– Kontakten med yrkeslärarna är viktig, så att man vet vem man ska vända sig till om man har frågor eller om det händer något, säger Mauricio Hidalgo.

Apl-perioden betyder mycket för ele­verna, men vad ger det arbetsplatsen?

– Våra kockar får möjlighet att ­utveckla sina ledarskapsförmågor och kan på ett mjukt sätt visa hur man utför olika ­moment, berättar Mauricio Hidalgo.

Den stora frågan handlar trots allt om elevernas framtidsutsikter. Refor­meringen av gymnasiesärskolan 2013 var tänkt att förändra synen på hur ungdomarna ska kunna bidra i arbetslivet. Även om det finns arbetsuppgifter som de allra flesta kan klara av, med eller utan stöd, är det få som får jobb.

Maruricio Hidalgo har trots sin positiva inställning inte  kunnat anställa någon från gymnasiesärskolan.

– Det handlar om brist på tid och att man inte har bemanning för att förklara varje moment, säger han.

"Tröskeln till arbetsmarknaden är hög"

Under 2018–2021 hade Skolverket i uppdrag att se över elevernas etablering på arbetsmarknaden och öka kunskapen om IF. Men statistiken från hösten 2020, som nyligen publicerats, är dyster. Endast hälften av eleverna som gått ut gymnasiesärskolan hade daglig verksamhet, en av tio hade arbete och en tredjedel saknade sysselsättning.

– Tröskeln till arbetsmarknaden är hög och många faktorer påverkar. Det kan handla om arbetsmarknadens krav men också om vilket stöd som finns för individen och hur detta stöd samordnas, säger Cecilia Hågemark, undervisningsråd på Skolverket.

Skolverket ser över hur utbildningarna kan göras mer relevanta för arbetsmarknaden, vilket special­pedagogen Anneli Wennberg Lövmar välkomnar.

– En samordningsfunktion behövs också, som kan hjälpa till att utforma stödstrukturer och följer med över tid.

I rapporten från 2016 uttryckte många lärare önskemål om att fler offent­liga arbetsgivare ska ta större ansvar. Ofta mindre, som är bättre på att anställa.

– Jag skulle välkomna en offentlig sektor som möter upp våra elever. Kommunen borde kunna erbjuda både apl-platser och jobb, inte bara daglig verksamhet, säger Marie Laitamaa.

Vill införa yrkestitlar

För Bernth Nyström är målet att eleverna ska få en anställning, även om det inte alltid blir så.

– Eftersom restaurangbranschen skriker efter folk borde det finnas fler anställningar med lönebidrag, och mer stöd i övergången.

Han vill också införa yrkestitlar.

– Våra elever utbildas ju till restaurangbiträden och skulle vinna på att få den titeln på papper. Att bara ha ett betyg från ett program i gymnasiesärskolan slår inte lika högt, menar han.

Framtiden är alltså oviss för Hampus Westergren. Hampus själv är positiv.

– Matlagning är roligt, säger han. Jag har hittat rätt program för mig. Jag skulle vilja jobba inom restaurang, men vi får se vad det blir.

LÄS ÄVEN

Vestman: ”Vill ni prata anpassningar? Bra! Börja med att ta alla elever på allvar”

Specialpedagoger nöjda med lönen men ser orosmoln

Fullt fokus på engagemang och närvaro