Specialpedagoger nöjda med lönen men ser orosmoln
Lön & jobb Det är lättare för yngre och nyexade lärare och specialpedagoger att höja lönen än för mer erfarna kollegor. För många är ökad yrkeserfarenhet i dag detsamma som sämre löneutveckling.
Under våren genomförs tiotusentals lönesamtal på kommunala skolor runt om i Sverige. Enligt det nu gällande kollektivavtalet (Hök 21) mellan Sveriges Lärares föregångare och Sveriges kommuner och regioner (SKR) ska bland annat erfarenhet och kontinuitet premieras i lönesättningen.
Verkligheten talar ofta ett helt annat språk.
– På min kommunala grundskola är det flera yngre, och kolleger som återkommande bytt skola, som har högre lön än vad jag och många andra lärare med lång erfarenhet och som har arbetat länge på skolan har, säger en lärare med mer än 30 års erfarenhet av yrket varav merparten på samma skola.
– Framför allt har vi som är lojala en betydligt sämre löneutveckling. Det verkar som om våra löner mer eller mindre står stilla. Erfarenhet och lojalitet premieras inte.
Vad säger dina kollegor?
– Många vill inte prata om sin egen och andras löner. En del tycker säkert att den som klagar är avundsjuk men det handlar inte om det, utan om rättvisa.
Specialpedagoger har haft en jämförelsevis god löneutveckling men ser samma problem med att de arbetsplatslojala halkar efter.
– Det är bedrövligt att trotjänare, som ofta är skolans ryggrad och kulturbärare, förlorar på att vara lojala, säger Anette Karlsson, specialpedagog på ESS-Gymnasiet i Stockholm.
– Och bor man i en mindre stad är det svårt att byta jobb, utbudet kanske inte finns. Och om det är svårt att få tag i behöriga lärare så tvingas skolledningen använda de pengar de har för att attrahera nya lärare.
Eva Svensson Savilahti är specialpedagog på Dibber Rullen särskola i Solna, håller med:
– Arbetsgivarna har ett stort ansvar för att motivera lärarna att utvecklas och för att betala för att behålla kompetenta medarbetare. Tyvärr blir eleverna förlorare om vi lärare behöver byta arbetsplats för att få en rimlig löneutveckling.
– Det skulle behövas någon form av ”farfarstillägg” utöver den ordinarie löneökningen, funderar Maria Trygger, specialpedagog på Samskolan i Saltsjöbaden.
– Eftersom vi har haft en bra löneutveckling i kåren de senaste åren måste skolledningar kunna säkerställa hela lönestrukturen, inte minst för dem som upplever att de inte ligger på rätt lönenivå på grund av lojalitet.
Britt-Marie Selin, förhandlingsombud för Sveriges Lärare i Stockholm, säger att det är tydligt hur många erfarna lärare förlorat lönemässigt på att vara lojala mot sin arbetsgivare.
– Trots att arbetsgivaren värdesätter det arbete som dessa lärare gör, inte minst den trygghet och stabilitet som de bidrar till, syns det inte i lönekuvertet, säger hon.
Varför inte?
– Arbetsgivaren räknar kallt med att det är få av dessa lärare som kommer att byta jobb och anser sig därför inte riskera så mycket genom att inte satsa på dem lönemässigt.
– Yngre är mer benägna att röra på sig. I exempelvis Stockholmsområdet kan en lärare få upp sin lön med mellan 5 000 och 6 000 kronor i månaden genom att byta arbetsgivare och sedan komma tillbaka efter en termin eller några månader. Detta sker samtidigt som vi vet att hög omsättning på lärare leder till sämre elevresultat.
Sveriges Lärare har i vinter genomfört en löneenkätundersökning bland förbundets medlemmar i kommunal sektor. Sammanställning och analys pågår fortfarande.
– När man jämför den procentuella utvecklingen kan man få intryck av att det handlar om ganska så små skillnader. Men med tanke på att detta är något som pågår under många år får det stor betydelse för enskilda människors reallöneutveckling.
– Våra medlemmar når en sorts genomsnittlig slutlönenivå redan innan de fyllt 50. Dessutom står det i avtalet att erfarenhet ska premieras, säger Pontus Bäckström som är Sveriges Lärares samhällspolitiske chef.
I fjol visade Konjunkturinstitutet i en rapport bland annat hur företag med arbetskraftsbrist höjer lönerna mer – i reala termer – än andra. De som framför allt gynnas lönemässigt av arbetskraftsbristen är anställda som är högskoleutbildade och som tjänar över medianen.
– Att tjäna över medianen är i allmänhet ett tecken på att personen har lång erfarenhet. Det som andra arbetsgivare gör när de upplever kompetensbrist är bland annat att premiera erfarenhet lönemässigt. Det verkar dock inte ske på skolans område, säger Pontus Bäckström.
Hur ser det ut i privat skolsektor?
– Våra tidigare analyser visar att sambandet mellan lön och erfarenhet är ännu svagare för medlemmar i privat sektor än i kommunal.
En viktig del i det nu gällande kollektivavtalet på det kommunala området är att erfarenhet och kontinuitet ska premieras.
– Min bild är att det lokalt i Sveriges 290 kommuner finns en ambition att uppfylla avtalet. Alla vill ha en stabilitet när det gäller lärarna och kunna premiera de lärare som är duktiga och som arbetat länge i kommunen, säger Ulf Olsson (S), vice ordförande i SKR:s förhandlingsdelegation.
Han menar att statliga lönesatsningar i kombination med kompetensbrist har gjort lärarnas lönebildningsprocess extra komplicerad.
Det är väl bara att prioritera erfarna och lojala lärares löneutveckling om man verkligen vill det?
– Kombinationen att man i kommunerna inte har haft full rådighet över lönebildningen, med tanke på en del statliga insatser i kombination med bristsituationen, har kanske gjort att man inte fullt ut kunnat hantera helheten som man har önskat.
Mikael Forsberg, specialpedagog och förbundsledamot i Sveriges Lärare, ser två stora problem i löneutvecklingen just nu. Dels hur man värderar kompetens och utbildning i kommunerna, dels svårigheten ur ett kompetensförsörjningsperspektiv att behålla erfarna lärare i yrket när man höjer pensionsgränser.
– Det vi många gånger ser är att man fördelar budget i procent och pratar i kronor vilket i förlängningen ger en lägre lönekurva för erfarna lärare som kan ha en högre lön, säger Mikael Forsberg.
Hur kan man komma till rätta med det?
– För att vi inte ska få en hängmatteefftekt, där de erfarna hamnar efter, behöver man i löneprocessen även prata procentpåslag. Vi behöver prata om lärares löneutveckling i ett arbetslivsperspektiv. Arbetsgivare behöver även värdera utbildning inom kommunerna bättre. Ett exempel är att om en lärare väljer att utbilda sig till speciallärare eller specialpedagog handlar det om en fortbildning på 1,5 år, men ofta genererar det inte någon högre löneförhöjning.
Vad tycker du om löneutvecklingen generellt för specialpedagoger och speciallärare?
– Det är stor spridning i lönespannet i landet, det handlar till stor del om hur arbetsgivaren värderar dessa yrken. Eftersom de inte har en skyddad yrkestitel, inget legitimationskrav, anställer arbetsgivare ibland lärare i dessa roller, utan examen från speciallärar- eller specialpedagogutbildningarna, Det tycker jag är oroande inför framtiden.
Liselotte Rolfsdotter Lindström, specialpedagog med ledningsansvar i Karlstads kommun, tycker också att det finns skäl att oroa sig för utvecklingen.
– Generellt har löneutvecklingen varit dålig för specialpedagoger, trots lång vidareutbildning och hård arbetsmiljö. Många specialpedagoger är dessutom rektorns högra hand vilket gör att de har en väldigt utsatt position på skolorna. Man behöver belöna lång utbildning och yrkeserfarenhet mer. Men inte utan att bedöma skicklighet.
– Vi kan inte vara förstelärare längre, vilket troligtvis påverkar, säger specialpedagog Maria Trygger. Det kan vara så att man tidigare varit förstelärare och och har vidareutbildat sig, och då gått miste om tillägget.
Maria Trygger understryker vikten av att specialpedagoger och speciallärare kan kommunicera sin egen kompetens, visa vad de arbetar med rent konkret och hur det påverkar elevernas och skolans resultat.
– Är man inte skicklig på att lyfta fram dessa aspekter kanske man inte kan förhandla sin lön på samma sätt.
Specialpedagog Anette Karlsson tillägger att organisatoriskt inflytande är särskilt viktigt för hennes yrkeskår, både för lönen och för skolan som helhet.
– En specialpedagog ska inte hamna i en liten grupp och endast organisera den gruppens upplägg samt undervisa, det är att inte utnyttja kompetensen, säger hon. Jag sitter med i skolutvecklingsgruppen tillsammans med skolledning och förste lärare. Jag är även med på arbetslagsledarmöten tillsammans med rektor och arbetslagledare. Tyvärr kan det bli så att förstelärare får ansvar för skolutveckling utan att specialpedagog involveras. Jag tror också att många rektorer inte har koll på specialpedagogens kompetens.
LÄS ÄVEN
Fullt fokus på engagemang och närvaro
Eva Augustsson: Det duger inte att bara bolla tillbaka
