![](/contentassets/04c3ea441f3147e6af6f4f9ec5f3206a/230613helenasjunnesson_4.jpg?width=782&rmode=crop&rsampler=bicubic&compand=true)
Helena Sjunesson på Högskolan Kristianstad, där hon är adjunkt i specialpedagogik.
Helena Sjunnesson framhåller att bedömningar ska främja elevens lärande och utveckling. Foto: André de Loisted
Screening Helena Sjunnesson har i sin nya specialpedagogiska forskning funnit brister i den dokumenterande bedömningen, och vet hur dessa kan förebyggas.
Många av de externa bedömningar som görs inom skolan är svåra att omsätta till undervisning. När kommunen eller huvudmannen går in och bestämmer att man i en viss årskurs ska genomföra en bedömning blir det svårt för pedagogen att ta med sig användbara redskap från resultatet.
Det menar Helena Sjunnesson, adjunkt i specialpedagogik vid Högskolan Kristianstad, som nyligen doktorerat med avhandlingen ”Från mäta till möta” – en kartläggning av elevers och lärares uppfattningar och erfarenheter av klassrumsbedömning ur ett specialpedagogiskt perspektiv.
– Bedömningar i utbildning är komplexa, säger hon. Det är så många aktörer involverade – lärare, elever, skoladministration och externa parter, alla med olika mål och syften. Men huvudsyftet bör alltid vara att främja elevens lärande och utveckling, inte nödvändigtvis att knyta bedömning till betyg. Jag ställer alltid frågan om vilket redskap bedömningen blir.
Enligt Helena Sjunnesson kan bedömningar delas in i tre kategorier. Den första är den dokumenterade bedömningen. Den inkluderar både interna och externa bedömningar, där ett skriftligt resultat produceras.
Mina studier har visat att lärare förändrar det de fått kritik på även om de inte tror på det själva.
Den andra typen av bedömning är den som eleverna beskriver som läxläsning.
– Att läsa upp sin läxa blir ett tillfälle att visa vad man kan. Det blir en informell bedömningssituation som ger läraren insikt om elevens förståelse och framsteg. Hur lärare använder denna typ av information och hur de ”ringar in” elevens prestationer och förståelse blir centralt.
Slutligen introducerar Helena en tredje kategori som hon kallar ”informell bedömning”. Denna kan vara mer subtil, inte så uttalad. Ett exempel är när en elev arbetar med en uppgift och läraren kommer fram, nickar och ler. Även om detta kan tyckas trivialt utgör det en form av bedömning. Genom att granska elevens arbete och ge positiv respons indikerar läraren att eleven är på rätt väg, och stöder på så sätt fortsatt lärande.
Genom att lyfta fram dessa olika typer av bedömningar menar Helena Sjunnesson att man inte ska lägga alltför stor vikt vid enbart den dokumenterade bedömningen. En mer balanserad syn mellan dessa olika bedömningstyper kan bidra till en rikare förståelse av elevers lärande och utveckling.
De externa bedömningar Helena har studerat är särskilt svåra att omsätta till praktisk undervisning.
– Det är en utmaning att omvandla resultaten till meningsfulla insatser som riktar sig till det enskilda barnets behov. Till exempel fann jag i en av mina studier att bedömningar oftast ledde till att identifiera elever i behov av stöd, men sällan till diskussioner om hur man kunde förbättra undervisningen i klassrummet. Detta visar att det behövs mer stöd och klargörande för lärare om hur man kan använda bedömningar för att främja undervisning och lärande.
Det finns också en risk att pedagoger känner sig misstrodda.
– Många lärare upplever att huvudmannen inte riktigt litar på att de som lärare faktiskt har koll på sina elever, säger Helena Sjunnesson. Om det bara mäts men inte kopplas till någon form av resursfördelning eller insatser blir det meningslöst. Det gäller att tydliggöra syftet, att använda bedömningen som ett redskap för elevernas fortsatta lärande, för utveckling av undervisningen och för att möta elevers olika behov.
Helena Sjunesson på Högskolan Kristianstad, där hon är adjunkt i specialpedagogik.
En annan risk är att bedömningen också blir en bedömning av lärarens egen förmåga.
– Mina studier har visat att lärarna kände förväntningar på sig att skapa förändring. Vi förändrar det vi har fått kritik på, även om vi kanske inte riktigt tror på det själva. Många lärare jag träffat känner sig bedömda utan att riktigt veta vad de blir bedömda på. När resultaten kommer uttrycker lärarna det som att ”utifrån elevernas resultat får vi som lärare skämmas”. Då måste man verkligen ställa sig frågan vad syftet är med de här bedömningarna. Det måste finnas en gemensam syn i hela systemet på vad de ska leda till. Man kan inte bara lägga i lärarnas knä att genomföra åtgärder, det behövs något slags gemensam ledstjärna genom organisationen.
Helena Sjunnesson menar också att det i hennes studier blivit tydligt att elevernas oro och ängslan i samband med dokumenterade bedömningar är en viktig fråga, som kan kopplas till hur skolor och lärare förbereder elever inför bedömningar.
– Eleverna är generellt positiva, men vissa bedömningar upplevs som stressande, särskilt de som utförs på tid eller innefattar svåra uppgifter. Om stort fokus läggs på förberedelser kan det signalera för eleverna att en bedömning är viktig och att det är avgörande att prestera bra. Men detta kan samtidigt ge upphov till osäkerhet bland elever om bedömningens egentliga syfte, särskilt om förberedelserna antyder att det är avgörande att prestera väl även i bedömningar som i sig inte skulle ha några allvarliga konsekvenser. Detta kan leda till att eleven gör sin egen tolkning av vad ett lågt resultat i en bedömning egentligen kan innebära.
Elevers oro och ängslan kommer inte minst fram när de utför uppgifter som ska bedömas.
– Det kan vara att de inte förstår en uppgift och inte vet vad som förväntas av dem, och tidspressen är en källa till stress och ångest. Tidsfaktorn kan ha ett potentiellt negativt inflytande på resultatet av bedömningen, leda till lägre poäng och negativt påverka elevernas fortsatta skolgång.
Dessa insikter visar att det är nödvändigt att omvärdera och kanske omformulera hur vi närmar oss dokumenterade bedömningar. Det är viktigt att skolor skapar en miljö där bedömningar ses som en del av lärandeprocessen snarare än som en stressfaktor som kan framkalla ängslan och oro. Med fokus på detta kan förhoppningsvis en mer balanserad och stöttande pedagogisk miljö skapas för eleverna.
LÄS ÄVEN
Håll koll på Attentions skolkampanj-månad!
Möt SPSM:s nya generaldirektör – här är Aurora Lindbergs fokusfrågor
Eva Augustsson: Det finns inga pedagogiska loppisfynd
Fackböcker Specialpedagogik i förskolan: Så får du ta blyga barn att våga delta i förskolans aktiviteter och få stöd i sin utveckling.
Fackböcker
Fackböcker Forskarna Gerth Hedov och Ann-Christin Sollerhed redaktörar en ny antologi om Downs syndrom och fysisk aktivitet.
Fackböcker Christian Hjortkjaer skriver om vad som skapar psykisk ohälsa hos unga i dag.
Fackböcker Ny bok om hur undervisningen kan organiseras i resursskolan.
Fackböcker Specialpedagogen och forskaren Annica Jäverbys nya bok ger många nya förslag på arbetssätt och verktyg att ta till för att nå fram till elever med oroande frånvaro.
Vuxenutbildning Lärcenter i Falköping är en spännande plats. Här arbetar man tvärdisciplinärt med specialpedagogik och ett studie- och yrkeslivsförberedande utbildningspaket, med fokus på entreprenörskap och studieteknik.
Vuxenutbildning 400 000 personer studerar på komvux varje år – fler än på gymnasiet. Ändå saknas lagkrav på elevhälsa och stödfunktionerna är inte lika utbyggda. Nu slår forskarna larm.
Vuxenutbildning Inom vuxenutbildningen är särskilt stöd och elevhälsa ett eftersatt område – men Komvux Malmö är ett ljus i mörkret som satsar på likvärdigheten via främjande specialpedagogik.
Krönika När eleven knäcker läskoden öppnar sig skolans och livets alla möjligheter. Niclas Fohlin, speciallärare i läs- språk och skrivutveckling, berättar om en milstolpe i karriären.
Fackböcker Ungas och lokalt engagerades röster om skolan – framfiltrerade via kvalitativa forskningsmetoder.
Fackböcker En metod för integration – integration av interkulturella perspektiv i skolverksamheten.
Krönika Efter många år som VFU-handledare och mentor åt nyutexade frågar sig specialläraren Niclas Fohlin – hur kunde lärarutbildningen tappa så mycket, så snabbt?
Krönika Sveriges Lärare har kommit ett steg närmare en ny förbundsordförande. Nu måste skolan våga ta ett steg bort från tyckonomin. Specialläraren Niclas Fohlin vill vara med och bygga upp en tillit till professionen och en skola i världsklass.
Inlärning Individuellt lärande kan lösa problem i vissa situationer, men skapa större problem i andra, skriver specialläraren Niclas Fohlin.
Specialpedagogik Redaktören hälsar välkommen till ett nytt nummer av Specialpedagogik, som redovisar en stor enkät där speciallärare och specialpedagoger berättar om sin arbetssituation – och om hur elevernas intressen alltid måste sättas främst.
Fackböcker Elevhälsan kan behöva denna djupa kunskapsöversikt om missbruksproblematik.
Fackböcker Ny, uppdaterad utgåva av ett referensverk om skolsocialt arbete.
Fackböcker Om barns motoriska utveckling i förskolans vardag och omsorgsmoment.
Fackböcker Autism och emapti – hur ligger det till, egentligen? Hur kan den tränas? Här är en ny bok med verktyg och strategier.
Inlärning För 20 år sedan fanns det tid för biologilärande i skogen. I dag tittar man på film. Mål- och resultatstyrningen är skolans största problem, skriver specialläraren Niclas Fohlin.
Fackböcker Evidensbaserad läsundervisning, progressionsmonitorering och kollaborativa möten tas upp i en bok för speciallärare och F–6-lärare.
Fackböcker Arbetar man i skolan måste man förhålla sig till AI. Här är tre böcker som ger en grundlig introduktion.
Specialpedagogik Höjdpunkterna på årets Specialpedagogikens dag, som arrangeras den 6 mars – kostnadsfritt och digitalt.
Specialpedagogik På Malmaskolan jobbar både specialpedagoger och speciallärare direkt med elever som behöver extra stöd.
Studiero Positivt beteendestöd bygger på evidensbaserad pedagogisk psykologi på både teori- och metodnivå. Peter Karlsson har skrivit flera böcker om PBS och implementerat förhållningssättet i skolor.
Studiero IBIS-modellen bygger på kartläggning och dokumentation som inte slukar resurser utan i stället frigör dem. Vi pratar med forskningsledaren Martin Karlberg.
Studiero Att snabbt kunna identifiera och hantera händelser direkt i klassrummet, i trygg förvissning om hur och varför, är en av många vinster Väringaskolan upplever med arbetet enligt IBIS-principerna.
Läsinlärning Specialläraren Niclas Fohlin besöker skolor som satsar på lästräning, och får en orolig känsla – håller vi på och ersätter läsfrämjande insatser med billiga läslistor?
Fortbildning Tre specialpedagoger berättar om hur de håller sig uppdaterade om forskningsläget.
Krönika När det tar stopp – ta reda på vad eleven kan. Där har du din utgångspunkt att jobba vidare från, skriver specialpedagogen Eva Augustsson.
Skolpolitik Redaktören inleder nya numret med att rapportera vart speciallärare och specialpedagoger tror förändringens vindar blåser i skolan.
Fackböcker Innebörden i de uppdaterade riktlinjerna för elevhälsan går inte längre att väja för, oavsett om man är rektor, elevhälsopersonal eller lärare.
Porträtt Niclas Fohlin har jobbat som lärare, speciallärare, specialpedagog. I dag är han pedagogisk utvecklingsledare och visar andra vägen till ett lärande där elever inte bara är åhörare utan även medskapare i undervisningen.
Studiero Allt fler skolor anställer beteendeanalytiker för att skapa trygghet ihop med specialpedagoger och lärare.
Vi lärare debatt Skolministerns skolvision är en omöjlig ekvation, både i pengar och personal. Det skriver specialläraren Mikael Vestman, som försöker skaka av sig misstanken att Lotta Edholms utspel var populistiskt påverkat av en polariserad debatt.
Elevhälsa ”Domen möjliggör för socialtjänsten att ta i med hårdhandskarna snabbare”, säger professor Titti Mattsson.
Fackböcker Svensk skola är dokumenterat usel på övergångar. Därför är Anna Borgs och Linda Hallbergs nya bok ovärderlig.
Krönika Specialläraren Niclas Fohlin var själv inte den lättaste eleven. Här berättar han om vändningen för honom själv – och om sin djupa oro över auktoritära strömningar i skolan.
Fackböcker Specialdidaktik handlar om undervisning som tar hänsyn till alla elever. Emma Leifler har skrivit den kompletta guiden.
Npf En ny snabbmetod för att identifiera adhd fungerar riktigt bra, enligt en studie från Lunds universitet.
Fackböcker Ominlärning och nyinlärning är bärande begrepp inom Wittingmetoden, som sammanfattas i en ny bok.
Särskilt stöd Högsta domstolen har beviljat prövningstillstånd i ett mål gällande en elev med autism som under nästan ett helt läsår nekats särskilt stöd.
Särskilt stöd För att garantin för tidiga stödinsatser ska fungera måste samrådsarbetet mellan lärare och specialpedagoger förbättras, enligt en ny rapport från Skolinspektionen.
Fackböcker Idérikt om kommunikation med vårdnadshavare som har npf-diagnoser.
Krönika Polariseringen mellan elevhälsa och lärarkår är mest ett sociala medier-fenomen. Men för att den inte ska slå rot i verksamheten krävs starkare samarbete och öppnare samtal, skriver specialläraren Niclas Fohlin.
Fackböcker Allt om visuellt stöd – för alla tänkbara interaktiva situationer i skolan.
Fackböcker Kan en ny bok om positivt beteendestöd i förskolan göra mer skada än nytta? I teoridelen börjar det skava rejält.
Krönika
Mitt jobb För 20 år sedan visste Lena Fernlund knappt vad en specialpedagog var. Men efter många karriär-kringelikrokar blev det hennes slutmål. ”Jag har äntligen hittat rätt!”