Skolbiblioteket som det digitala navet

På Hammarkullsskolan i ­Göteborg är skolbibliotekarien Jonna Bruce en bärande del i undervisningen. Här ska det inte vara något ”extrajippo” att gå till ­biblioteket, som ”tar tid från lektionerna”.

– Man kan inte bara ”gå till biblioteket” och förvänta sig effekt. Det måste vara en del av vardagen i skolan och ingå i lektionsplaneringen, säger Jonna Bruce.

Hon har lektioner med alla klasser varje vecka. Här är de digitala verktygen självklara, och eftersom hon träffar ele­verna regelbundet har verktygen blivit en viktig pusselbit i att öka elevernas digitala kompetens.

– Vi jobbar med allt från källkritik till bokanalyser. Det är schemalagda lektioner som planeras i tätt samarbete med lärarna för att samspela med årsplaneringen i SO och svenska. Inför terminsstart sitter jag ner tillsammans med ämnesledarna för samtliga ämnen för att se var jag kan stötta upp. Att det är integrerat med undervisningen i varje ämnesområde är centralt. Tidigare var skolbibliotekariens roll mycket högläsning och bokutlåning men vi måste jobba smartare och dra nytta av de olika kompetenserna som finns på skolan.

Tidsfaktorn och förkunskapen är avgörande

För arbetet med källkritik i årskurs tre har Jonna Bruce lagt upp en bild på en vattenkälla på den digitala smartboarden, så att alla ser. Sedan får eleverna resonera och diskutera kring begreppet källa och vad ordet faktiskt betyder. Det blir ett bra samtal om vad vi ser personen göra på bilden, om vem som tagit bilden och om själva informationssäkringsprocessen.

Barnen får också lära sig vad som är viktigt när man granskar en källa, där tidsfaktorn och förkunskap är helt avgörande:

– Det är ju stor skillnad på om man har 30 sekunder, 30 minuter eller tre dagar på sig, och hur omsorgsfull man ska vara. Barnen behöver också ställa sig frågan om vad de redan vet om bilden och hur det påverkar tolkningen.

I de äldre åldrarna diskuteras informationssökning och sökkritik. Då kopplar Jonna upp sin dator mot den digitala skärmen i biblioteket och så formulerar de tillsammans en sökfråga. Sedan diskuterar de träfflistan, vad som kommer högst upp och varför.

– Att prata om algoritmer och att tidigare sökningar påverkar resultatet är de ofta helt med på, eftersom det är något de känner igen från exempelvis Tiktok.

Något Jonna tycker blivit tydligt i arbetet med lågstadiet är att det är svårt att hitta bra källor till yngre elever. Eleverna får en lista med källor och tillsammans med dem går Jonna igenom källornas trovärdighet och vad som ligger bakom dem.

– Många elever tycker att National­encyklopedin har låg trovärdighet eftersom den har kortfattad text till respektive uppslagsord jämfört med exempelvis Wikipedia. De gör en tydlig koppling mellan textmängd och trovärdighet och därför måste jag förklara vad ett uppslagsverk egentligen är. Och det är inte en så enkel fråga att svara på! Vi pratar också om experter – vem är expert? ”Är jag en expert?” frågar jag eleverna. Även om jag är expert i det här rummet betyder det inte att jag är expert på fotboll. Det blir ofta väldigt bra diskussioner och samtal.

"Hela skolan måste jobba i samma riktning"

I årskurs två jobbar de med ett koncept de kallar boktrailers. Eleverna får i grupper spela in en trailer för en film om boken de läst.

– I en trailer fångar man vad boken handlar om, vilken känsla boken har och allt sådant, så det är ett kreativt sätt att göra en bokanalys.

Lärarna delar in eleverna i grupper så att det blir en bra fördelning med starka läsare i varje grupp. Kriteriet för böckerna som används är att de ska vara lätta för att alla ska kunna lyckas. Dessutom måste de finnas både som tryckt bok och digitalt. Med hjälp av en digital läsdagbok sammanfattar eleverna vad boken egentligen handlar om.

– Förmågan att sammanfatta det man upplevt eller läst är central för hela skolgången! säger Jonna Bruce.

När sammanfattningarna är klara blir det workshop med kamera, greenscreen och programvaran iMovie. Då får eleverna spela in sina boktrailers och redigera dem innan alla tittar på dem tillsammans. Greenscreen är oerhört populärt eftersom eleverna i efterhand kan välja bakgrunderna själva.

– Egentligen finns nyckeln till allt arbete här i vår lokala skolbiblioteksplan, som utvärderas och uppdateras varje år tillsammans med lärarna under en studiedag. Hela skolan måste jobba i samma riktning och elevernas måluppfyllnad är det övergripande målet för oss alla.

LÄS ÄVEN

Lågaffektivt bemötande: ”En auktoritet sänker rösten och tar kontroll”

Specialpedagogik – den bredaste pedagogiken