Arbetslaget samlat för handledning: Fredrik Ardfeldt, Sven Melander, Patricia Odbom och i dörren Erika Hentschel.
Till startsidan
Handledning Specialläraren Anna Lillieroth handleder lärarna i ”sitt” arbetslag var tredje vecka, men tar också del i samarbetet kring elevernas lärande varje dag. Det gör att ingen elev faller mellan stolarna.
Var tredje tisdagseftermiddag samlas arbetslag 6 på Kullaviksskolan i Kungsbacka för handledningsmöte tillsammans med Anna Lillieroth, som är den speciallärare som är knuten till arbetslaget.
– Vi träffas förvisso varje dag i korridorer och andra utrymmen eftersom vi alla jobbar i en och samma enplansbyggnad, men den här öronmärkta tiden tillsammans är viktig, säger Erika Hentschel, som är ämneslärare i svenska och matematik och en av tre mentorer i arbetslaget.
Hon berättar att de har 1,5 timme på sig för handledningen med Anna enligt schemat, men att de ofta hamnar i så viktiga och spännande samtal att de drar över mötestiden.
På Kullaviksskolan, som är en kommunal F-9-skola, är organisationen lite annorlunda uppbyggd. Här har inte varje klass en mentor var, i stället delar ett antal lärare på samtliga klasser i den årskurs de är knutna till. Årskurs sex består detta läsår av tre parallellklasser och 68 elever. Erika Hentschel är en av tre mentorer som ansvarar för sexorna. Hon har därmed mentorselever i samtliga tre parallellklasser och undervisar i alla, precis som hennes kollegor.
– Jag tycker att det fungerar bra. Man blir mindre ensam och samarbetet blir mer naturligt. Här hos oss är verkligen alla elever allas elever. Det blir heller aldrig konflikt om resurser eller att någon vill få mest stöd till ”sin” klass.
Arbetslaget samlat för handledning: Fredrik Ardfeldt, Sven Melander, Patricia Odbom och i dörren Erika Hentschel.
Vid handledningstillfället med arbetslaget deltar även resurspersonal, om de har möjlighet.
Anna Lillieroth berättar att hon alltid inleder på samma sätt, med att gå laget runt och lyssna in lärarna:
– De får berätta kort om var de befinner sig i sina respektive ämnen och med sina elever och om det är något särskilt de vill lyfta. Vi knyter också tillbaka till vad som sades vid senaste mötet, hur det har gått och även om något som berör arbetslaget har tagits upp i de möten jag har med hela skolans elevhälsoteam.
Skolledningen har valt att bygga upp de handledande arbetsplatsträffarna på kollegialt lärande. Anna Lillieroth leder och för samtalet framåt, men övriga kollegor kan sitta inne med lösningen lika mycket som hon själv.
– I mångt och mycket handlar det om att lärarna ska känna sig mindre ensamma, säger hon. Att ingen axlar en utmaning själv, utan att vi alla hjälps åt och är engagerade. Jag upplever att det gör att saker och ting sällan faller mellan stolarna hos oss. Vi är många vuxna ögon här, när det uppstår något så reagerar vi snabbt. Saker och ting hinner sällan växa sig stora.
Specialläraren Anna Lillieroth
En annan del som hon ser som viktig vid handledningsträffarna var tredje vecka är att också påminna om att arbetet faktiskt går framåt.
– Det kan ju kännas hopplöst ibland och som om man bara står och stampar. Men då kan jag visa på vad vi faktiskt har gjort hittills och vad som hänt sedan dess. Min roll är att påminna om att hålla i och hålla ut i en ny strategi, att kunna visa att det faktiskt ger resultat och är på rätt väg – även om det tar tid.
Det uppskattar Erika Hentschel och hennes kollegor.
– Annas handledningsträffar är väldigt stressreducerande. Och mår vi lärare bra i vårt jobb så gagnar det eleverna och deras lärande.
Både Anna och Erika delar erfarenheten av att elevhälsoarbetet på Kullaviksskolan är mycket mer integrerat i övrig organisation än vad de tidigare har varit med om. Erika Hentschel nämner lärarkollegor på skolor i andra kommuner som berättar att de blir ombedda att skicka in en skriftlig anmälan till elevhälsoteamet när de behöver stöd från dem.
– Sedan ska de gå och vänta på att elevhälsoteamet hinner ta upp ärendet och besluta om de har tid att prioritera det eller inte. Det är så oerhört långt ifrån hur vi jobbar här.
Anna Lillieroth har liknande minnen från innan hon gjorde sin påbyggnadsutbildning, när hon arbetade som mellanstadielärare.
– Elevhälsan var som ett stuprör för sig. Ofta kom det något slags expertutlåtande från dem, typ: så här tycker vi att du ska göra. Här är alla vi inom elevhälsan mycket tydliga med att vi inte är externa experter. Tillsammans med alla professioner på skolan jobbar vi för elevernas bästa och det är ett ständigt och pågående arbete hela tiden, varje dag.
Varje vecka
Arbetslagsmöte, enbart mentorerna och resurspersonal: en gång i veckan formellt, men arbetslag 6 ser ofta till att ha ytterligare ett möte på eget initiativ.
Varannan vecka
Elevhälsomöte under 1,5 timme. Då samlas samtliga speciallärare/specialpedagoger som hör till stadiet (två till varje), skolpsykolog, skolkurator och skolsköterska. Vid några tillfällen per termin träffas hela teamet med alla speciallärare/ specialpedagoger från F–9 plus övrigt team.
Var tredje vecka
Speciallärare har handledningsmöte med vardera arbetslaget (kallas internt för ”arbetslaget möter elevhälsan”), enligt rullande schema för hela läsåret. Vid vissa tillfällen är även skolpsykolog och skolkurator med. Det som kommer upp tas sedan vidare till elevhälsomötet vid behov. Förutom handledning i grupp planeras handledningssamtal med enskilda lärare in efter behov enskilt. Kan även vara med praktiskt estetiskt undervisande lärare och övriga undervisande pedagoger.
LÄS ÄVEN
Debatt ”Det är rent parodiskt att tro att elever i svårigheter och med olikartad problematik skulle bli hjälpta av att enbart träna ABC”, skriver specialpedagogen och gymnasieläraren Elin Zlatanovski.
Debatt ”Liberalerna som en gång kämpade för individens frihet mot statens förmynderi vill nu tvinga våra barn att lyda och följa utan att bli lyssnade på, det är så ironiskt att det gör ont”, skriver specialläraren Niclas Fohlin.
Debatt ”Utan en vision om en bättre skola blir varje reform bara en reaktion. Rör vi oss framåt? Eller begår vi samma misstag igen?” Här är specialläraren Niclas Fohlins egen skolvision, i tio punkter.
Mitt jobb Ny på anpassad skola – då måste läraren lära om på nytt. Nu ska Kajsa Ottosson vidareutbilda sig till specialpedagog.
Krönika När lobbykampanjen om No Excuses drivs av Svenskt Näringsliv och skolkoncerner, vilket incitament är troligast – barnen eller pengarna? Det undrar specialpedagogen och gymnasieläraren Elin Zlatanovski.
Fackböcker Från skrivande och matematik till fysisk lärmiljö och relationsbyggande – här finns de praktiska exemplen som inspirerar till nytänk.
Krönika ”Något har gått snett när vi i skolan börjar se på varandra som motståndare i stället för samarbetspartners.” Specialläraren Niclas Fohlin varnar för en valrörelse som kommer att föra skolan allt längre ifrån verkliga lösningar.
Panelen ”Våra vägar korsas i klassrummet.” Så ser två speciallärare och en specialpedagog på deras inbördes rollfördelning – nu och i framtiden.
Krönika ”När vi romantiserar det förflutna riskerar vi att upprepa det som inte fungerade.” Dagens skoldebatt låter som South Parks små lila ”nostalgibär”, tycker specialläraren Niclas Fohlin.
Krönika ”Vi lärare förväntas klara oss själva, som om utbildning bara handlade om att förmedla fakta och inte om att möta hela människor i deras mest formbara år”, skriver Niclas Fohlin, och visar en annan väg.
Krönika ”I verkligheten fungerar kombinationen skärm och pärm ypperligt, det finns ingen motsättning mellan ett rofyllt klassrum och trygga relationer, och det fungerar utmärkt att både anpassa i och utanför klassrummet”, skriver Elin Zlatanovski.
Relationsbyggande Forskningen är entydig – lärande, motivation och skolframgång hänger ihop med relationer, tillit och förtroende, skriver specialläraren Davor Delic.
Npf Efter nya skolrapporten – Attention kräver kraftfulla reformer, fler vuxna i skolan och en Lex-lagstiftning som gör brister synliga och anmälningspliktiga.
Särskilt stöd Plötsligt blev det omöjliga möjligt och skolor fick fart på anpassningarna. En ny studie visar att många föräldrar till barn med funktionsnedsättningar upplevde en ljusning under pandemin.
Distansundervisning Stockholm startar distansundervisning för hemmasittare. I ett första steg kommer 50 platser att erbjudas men det kommer att trappas upp successivt till 200 elever.
Krönika Det blir allt vanligare att elever avstår från slutfirandet på grund av ekonomi. Hur ska skolan tackla det? frågar sig specialpedagogen och gymnasieläraren Elin Zlatanovski.
Mitt jobb Specialpedagogen John Oskarsson har hittat sitt kall – att stötta både lärare och elever i det läsutvecklande arbetet.
Krönika Skolan är mycket … men utan alla människorna i skolan är den ingenting. Specialpedagogen och ämnesläraren Elin Zlatanovski skriver en kärleksförklaring till skolfolket.
Tema Emma Åkrok och Olle Cleve har själva upplevt hur förväntningarna kan vara låga och dörrarna stängda för elever i anpassad skola. Nu reser de runt i Sverige för att förändra bilden.
Tema Murray Gadd, Nya Zeelands främsta expert på skrivutveckling, gästforskar vid Stockholms universitet och berättar om sitt arbete.
Tema För elever som har svårt att tolka muntlig information, förstå sammanhang eller hantera övergångar i vardagen kan visuellt stöd, rutiner och struktur tillgängliggöra undervisningen.
Tema Det unika med undervisningen i anpassad skola är att den hela tiden måste balanseras med exakt rätt nivå av omsorg.
Tema I anpassade skolformer är skolans kärnvärden extra viktiga. Här rustas eleverna för resten av sina liv som samhällsmedborgare. Häng med på studiebesök på Freja i Mölndal!
Specialpedagogik Anpassade skolformer ägnas extra fokus i det nya numret av Specialpedagogik.
Npf Att dyslexiutredningar remitteras till annan region innebär inte att vårdgarantin bryts, anser Region Norrbotten i ett genmäle till specialläraren Niclas Folhlin, som svarar direkt.
Panelen Vi bad specialpedagoger kommentera regeringens syn på elevhälsan, rollfördelningen speciallärare/specialpedagoger och en framtid med AI.
Mitt jobb På Östersunds kommuns nya resursskola erbjuds 18 elever flexibla lösningar för att klara av skolarbetet. Här har specialpedagogen Christer Jakobsson varit med och byggt upp verksamheten från grunden.
Slutreplik Alla professioner i elevhälsan ska samverka, men premissen måste vara att skolan bedriver undervisning, inte vård. Det skriver specialpedagogerna Helena Wallberg och Maja Lindqvist i en slutreplik i debatten med skolläkaren Josef Milerad.
Vi lärare debatt Det finns ingen anledning att vara rädd för ett ökat vårdfokus i skolan, anser skolläkaren Josef Milerad.
Krönika Lärare måste våga trotsa kontrollkraven och besjäla undervisningen, argumenterar specialläraren Niclas Fohlin.
Krönika ”Ska vi på allvar knäcka gängkriminaliteten måste politikerna inse att skolan inte bara är en kostnad, utan kanske den mest lönsamma investeringen för ett tryggare samhälle”, skriver Elin Zlatanovski, ämneslärare och specialpedagog.
Debatt ”Den stora förvirringen i svensk skola handlar om att den saknar fundamentalt stöd för vad som står i skollagen”, skriver Kristina Dahlström, en av många specialpedagoger och lärare som gett upp och lämnat skolan på grund av den omöjliga behov- och resurs-ekvationen.
Vi lärare debatt Gymnasielärarna och specialpedagogerna Maja Lindqvist och Helena Wallberg sällar sig till kritikerna av regeringens vilja att ge elevhälsan ett rent vårduppdrag.
Npf AI-analys av EEG-data är en metod för att diagnostisera adhd som i en tidig svensk studie träffar rätt nio gånger av tio.
Debatt Trygga elever lär sig mer. Men nu vill regeringen ta bort en av skolans viktigaste skyddsfaktorer. Specialläraren Davor Delic kritiserar utredningen som vill demontera sexualundervisningen.
Krönika ”Jag vill inte ha några kuvade, utantill-lärande tonåringar. Jag vill att de ska vara fria, tänkande, ifrågsättande.” Ämnesläraren och specialpedagogen Elin Zlatanovski om vikten av elevinflytande.
Särskilt stöd ”Vad som föreslås är att byta en byråkrati mot en annan.”
Anpassad grundskola Barnrättsorganisationen Treskablinoll har lanserat skolmaterialet Grundskolebrevet, ett omfattande stöd för att förebygga sexuella övergrepp mot barn.
Vi lärare debatt Specialläraren Niclas Fohlin ber alla parter att sätta sig in i ämnet.
Debatt Speciallärarna Denice Sverla och Davor Delic reagerar starkt på skolministerns utspel om elevinflytande.
Tema elevhälsa Riksföreningen för Skolsköterskor ger regeringens elevhälsoutredning tummen ner. Ordförande Mia Göransdotter Hammar förklarar varför.
Tema elevhälsa Sveriges Skolledare ger regerings elevhälsoutredning tummen ner. Lena Linnerborg, utbildningspolitisk chef, förklarar varför.
Tema elevhälsa Svenska Skolläkarföreningen ger regeringens elevhälsoutredning tummen ner. Ordförande Pernilla Gudmundsson förklarar varför.
Tema elevhälsa Psykologer i Förskola och Skola ger regeringens elevhälsoutredning tummen ner. Ordförande Lena Svedjehed förklarar varför.
Tema elevhälsa Sveriges Skolkuratorers Förening ger regeringens elevhälsoutredning tummen ner. Ordförande Caroline Bergh förklarar varför.
Tema elevhälsa Skolministern vill att pedagogiken ska brytas ut så att elevhälsoteamen får ett rent vårduppdrag. Skarpa varningar om konsekvenserna har framförts till utredaren.
Krönika Mobilförbudet i skolan borde vara självklart, skriver specialpedagogen Elin Zlatanovski, ”men var det inte någon annan utredare som lovade färre arbetsuppgifter på våra redan överfulla skrivbord?”
Elevhälsa I det nya numret av Specialpedagogik pratar vi med alla professioner i elevhälsan – och alla säger skarpt nej till det regeringen vill att utredningen ska leda till: en elevhälsa helt utan pedagoger.
Npf Det är orimligt att Sverige skulle ha tre gånger så många elever med adhd som andra länder. Nu ger regeringen Ivo i uppdrag att granska privata aktörer som säljer adhd-utredningar.
Krönika Utredningarna är fulla av fraser alla kan skriva under på, men det är något som saknas, menar specialläraren Niclas Fohlin: klassrummets och elevernas verklighet.