Skolverket förtydligar npf-perspektivet

Skolverkets specialpedagogiklyft har kritiserats för att inte se tillräckligt till behoven hos elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, npf. Kritikerna, som föräldranätverket Barn i behov, menar att de utbildningsmoduler som hittills presenterats innehåller för få konkreta verktyg – och ägnar för mycket utrymme åt generella åtgärder som för vissa elever riskerar att stjälpa mer än de hjälper.

Helena Elwin.

Helena Elwin, enhetschef på Skolverket, säger att myndigheten nu har lyssnat på kritiken och tänker se över innehållet i befintliga och ännu inte färdiga utbildningsmoduler.

– Vi planerar för att både fördjupa och bredda innehållet. Det handlar bland annat om att ge lärare extra stöd i hur man kan anpassa undervisningen utifrån till exempel minnesfunktioner, exekutiva funktioner och kognitiva funktioner. Vi ser över hur vi kan beskriva stödet mer konkret för lärarna som tar del av satsningen, säger Helena Elwin.

Skolverket vill också göra information om npf tydligare paketerad i utbildningsmaterialet.

Att man haft en enskild elevgrupp för ögonen när man tagit del av materialet kan ha bidragit till att innehåll har tolkats felaktigt, tror Helena Elwin.

– Materialet är skrivet för att kunna omfatta alla elever. Därutöver har vi exempel som hjälper läraren att förstå vad det är för typ av funktionsnedsättning som avses.

Hur ser du på risken att generella förhållningssätt kan gå på tvärs med vad forskning säger om hur elever med vissa funktionsnedsättningar bör bemötas?

– Det är ett missförstånd att Skolverket skulle förespråka generella förhållningssätt; att alla elever ska ges samma stöd och stimulans. Tvärtom, i utbildningen ska hänsyn tas till elevers olika behov. Det vi vill göra med den här satsningen är att öka lärares förmåga att anpassa undervisningen utifrån varje elevs behov och förutsättningar.