Gitarrhjälten rockar loss i klassrummet

Där står en man med långt svart hår. Jeansen och t-shirten är också svarta och basketskorna svartvita. Bakom honom på skärmen syns en stillbild på honom själv från Skogsröjetfestivalen i somras. Här i klassrummet är han som fyller 60 år i februari lika koncentrerad som under spelningen med W.A.S.P. då. Douglas Blair är gitarristen som lika gärna pratar musik, kommer med tips och visar sina egendesignade gitarrer och sitt gitarrspel för elever i årskurs nio på Bergvretenskolan i Enköping, som han turnerar med det W.A.S.P. han blev medlem i 1992. 

Vi backar kassettbandet till 1982 då det nyss nämnda hårdrocksbandet bildades som en del av heavy metal-scenen i Los Angeles. Två år senare slog de igenom, styrda av sångaren och gitarristen Blackie Lawless. Med låtar som ”Animal (Fuck like a beast)” och ”I wanna be somebody” och en mer eller mindre uttalad vilja att chocka publiken, men kanske allra mest vuxenvärlden, lyckades W.A.S.P. nå ut långt utanför hårdrockssfären. Bland annat fick programledaren Siewert Öholm i gång en moralpanikdebatt i Sverige efter ett inslag i Barnjournalen där bandet kallades för ”Världens äckligaste rockgrupp”.

Ger också enskilda lektioner

Douglas Blair, uppvuxen i Connecticut, blev medlem i bandet efter att ha spelat mycket live med sitt eget band Run 21 (och efter att ha sett massor med bra konserter, både på skolan och runt om i delstaten).

– Att få komma till den här och andra skolor, det tar mig tillbaka till hur det började för mig och jag vill berätta om min väg hit. Även om eleverna inte är så intresserade av musik egentligen kanske de i alla fall kan bli inspirerade av mina tankar kring att om du bara arbetar tillräckligt hårt så kan du lyckas med det du drömmer om, säger Douglas Blair som under eftermiddagen också ska ha enskilda lektioner med ett antal elever. 

Han har varit gitarrlärare, gitarrinstruktör och gitarrinspiratör i snart 40 år och påpekar att lektionerna, både inför stora grupper och med en elev i taget, alltid har varit stunder då även han själv har lärt sig mycket.

– Det är fortfarande så härligt när man ser det glimma till i ögonen på dem, när något hos dem väcks. Dessutom är det så att min genre och vi som håller på med den bara blir äldre och äldre, jag träffar mest folk i min egen ålder annars så det här är också ett sätt att få inspiration och energi av de unga, förklarar Douglas Blair som samtidigt ser sig som en hårdrockens missionär.

Frida Johansson är rektor på Bergvretenskolan och menar att möjligheten att ha en musiker som Douglas Blair på besök på skolan innebär att de kan ge eleverna ett fördjupat lärande och att det också ger en ökad förståelse, samt är ett sätt att berika skolans verksamhet.

– Det ger eleverna en upplevelse och ett lärande i ett sammanhang. De får möta känslor och stämningar genom musicerande och även möjlighet att ta till sig kunskap i en annan form än den mer traditionella undervisningen erbjuder, säger Frida Johansson som erkänner att W.A.S.P. inte är hennes typ av musik.

– Men jag ser värdet av att vi i skolan, oavsett våra egna värderingar, organiserar för att ge våra elever upplevelser av olika slag.

Musikläraren Patrik Ohlsson, som också är musikjournalist, har träffat på Douglas Blair i olika sammanhang de senaste åren och kunde till slut bjuda gitarristen till skolan i början av juni och sedan en gång till i början av september.

– Vad han verkligen ger är inspiration. Det syns på att eleverna dröjer sig kvar efter lektionen, de vill lära sig saker och både Douglas och jag vill att de ska få med sig en känsla av att ”kan han så kanske jag kan”. Jag är jätteglad om det blir en elev som vill starta band eller vill spela på allvar, säger Patrik Ohlsson som lägger till att han vill att musiksalen med alla dess instrument ska vara inbjudande. Eleverna är välkomna när som helst. 

– Grejen är att det händer något i musicerandet, de ser sammanhang, eleverna ser och hör att när de spelar si, så låter det så. Det hör ihop med att låta Douglas inspirera dem. Han brinner för det här. Det pratar han om hela tiden, att han vill ut och träffa kids när han inte spelar in eller turnerar. Och ledningen nappade direkt när jag sa att här får vi chansen att bjuda in en världsstjärna som spelar i ett band som turnerar världen runt. Han är både duktig och pedagogisk. Visst kan jag visa hur man spelar gitarr men nu kommer det någon som gör det här jämt, som lever på att spela musik, förklarar Patrik Ohlsson.

Kärleken till gitarrer fascinerar

Killarna på främre raden flamsar, skämtar och skojbrottas men de är också fascinerade av den pratglade amerikanen som pratar in i en mikrofon som ger lite ”larger than life”-eko. De blir mer och mer på riktigt intresserade när de förstår att Douglas Blair verkligen älskar sina gitarrer och att spela gitarr. Det ger effekt att han liksom försvinner in i den låt han spelar i ett mörkt klassrum i Enköping när det låter lika maffigt som på en arena i Tyskland. Han pratar om riff och ger exempel, han snackar om vad musiken betydde för honom som ung och han hyllar andra hårdrocksgitarrister och deras sätt att spela.

När han får applåder i slutet av lektionen tackar han på tyska, finska och svenska:

– Tusen tack, tack så mycket. Alright, it’s time for lunch you guys. Does anyone have any questions on all that mess you just listened to? 

En av främre raden-killarna undrar:

– Hur kommer du ihåg allt i låtarna du spelar? 

– Det bästa sättet är nog att börja med att lära sig enkla låtar för att sedan gå över till mer och mer komplicerade låtar med mer och mer att komma ihåg. Mycket kaffe är ett bra hjälpmedel för mig. 

Patrik Ohlsson rundar av:

– 9B, ni var en grym publik. Mycket bra frågor. Häng kvar en stund om ni vill, ta kort, få autografer och kolla på gitarrer.

LÄS ÄVEN

Musikämnet ska återerövras med nya kursplanerna

DiMaria: Bristen på musiklärare är inte problemet

Körprojektet med gränslösa möjligheter

Musiklärare vågar inte ge sina studenter kritik