Arvid Ingermaa i nian har gjort en parafras av Eugène Delacroixs världskända målning från franska revolutionen.
Här blir kriget i Ukraina bildundervisning
Den här artikeln publicerades ursprungligen på en tidigare version av Ämnesläraren | Lärare i praktisk-estetiska ämnen
Lektionstipset Bildläraren Åza Löfstedt Carlsson har undervisat om bilder och bilders påverkan i många år. I dessa dagar arbetar hennes elever med bilder från Ukraina.
När hon nyligen jobbade med parafraser – härmningar eller bearbetningar av kända konstverk – dök ett exempel upp i hennes internetflöde från krigets Ukraina.
– Då kunde jag visa för eleverna att det här med parafraser inte bara är något som bildfröken hittar på!
Parafrasen som väckte hennes intresse var en 1800-talsmålning av den kända ryska konstnären Ilja Repin. Målningen föreställer ett gäng tuffa kosacker som sitter runt ett bord och besvarar ett brev till den turkiska sultanen som kräver deras underkastelse – intill konstverket har man lagt in ett foto av välbeväpnade ukrainska soldater som sitter på ett liknande sätt och uppges skriva ett brev till Rysslands president Vladimir Putin.
– Bilden satte igång elevernas fantasi. Kriget i Ukraina är ju något de funderar mycket kring, säger Åza Löfstedt Carlsson som arbetar på Innovitaskolan i Visby.
Visar hur bilder används i propagandan
Nu är flera av niondeklassarnas kompositioner i det närmaste färdiga. Någon använder sig av den ikoniska bilden från Iwo Jima där amerikanska soldater reser en amerikansk flagga – och har bytt ut den mot en ukrainsk. En annan har satt ryska flaggor på stridsvagnarna som stoppas av en ensam kinesisk student på den omtalade bilden från Himmelska fridens torg 1989.
En tredje har valt Eugène Delacroixs världskända målning från franska revolutionen och placerat Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i mitten och Vladimir Putin utslagen intill.
– Utifrån elevernas kompositioner talar vi nu om bilders kraft och hur de används i propagandan.
I hennes undervisning om bilder och bildspråk försöker hon hela tiden utgå från elevernas egna intressen och tankevärld. När hon hösten 2020 började jobba med den amerikanska konceptkonstnären Barbara Krugers bilder och beskrev sina metoder i en Facebookgrupp för bildlärare möttes hon av stor entusiasm.
– Jag fick över 300 lajks och gjorde sedan en film på Youtube för att beskriva projektet.
Eleverna får använda Krugers stil
Bakgrunden är Krugers konflikt med det globala varumärket Supreme som tillverkar kläder och skateboards med ungdomar som målgrupp. Supreme hade redan på 1990-talet använt sig av Krugers formspråk i sin marknadsföring och själva logotypen anser många är att plagiat av Krugers verk.
– Supreme är ett varumärke som många elever kände till. Nu ville jag att eleverna skulle prova att använda sig av Krugers stil för att sälja sina egna valfria budskap.
För att hjälpa eleverna på traven föreläste hon om gester och uttryck som använts i bilder och i propaganda genom historien: en knuten näve, ett pekande finger, en muskulös arm, ett handslag och en fot som trampar på någon eller något.
Sedan fick de välja bilder eller ta fotografier, inte sällan med varandra som modeller, och lägga in textremsor i Barbara Krugers stil med olika budskap i sina bilder. Det färdiga resultatet trycktes därefter ut på A3-ark.
– Resultaten blev fantastiska. Först var jag lite förskräckt av en bild på en fot som trampar på den svenska lagboken. Men jag blev lugnad av elevens budskap om att lagen borde ändras så att EPA-traktorer tillåts köra fortare än idag!
Elevernas verk kom sedan att ställas ut i en affärsgalleria i Visby, en elev fick rentav sitt verk sålt. I år har hon genomfört övningen igen.
– Eleverna har varit väldigt engagerade, just för att övningarna utgått från deras egen värld. Sedan känns det ju också bra att vårt arbete ligger helt i linje med vad läroplanen säger att de ska lära sig om propaganda och bilders makt.
LÄS ÄVEN
Hon synar bilder med skeva ideal
Bildläraren: Här ser ni varför vårt ämne gör nytta
