
Eva Söderberg använder digitala hjälpmedel när det är relevant. Till exempel ska eleverna ta bilder på sina alster efter varje lektion för att både de själva och deras slöjdlärare ska kunna följa framstegen.
Kursplaner
Allt fokus på kreativitet i slöjden riskerar att leda till att eleverna inte lär sig hantverket. Det menar slöjdläraren Eva Söderberg som nu vill ta tillbaka ämnet.
– Om det kommer en elev i sjuan och vill designa en egen klänning, men inte kan trä en symaskin, då blir det inte ens roligt för den eleven att försöka vara kreativ.
Vi ska snart prata om varför det har blivit så svårt för dagens elever att använda sina händer, om varför det är svårt att hitta fram till kreativiteten i slöjdämnet och varför Eva Söderberg anser att den nya kursplanen i slöjd försvårar arbetet för slöjdlärarna. Men vi ska också prata om lust, glädje och hantverkslugn. Den där känslan av ”flow” som Eva Söderberg själv upplever nästan varje kväll hemma i stickfåtöljen eller arbetsrummet. Den känslan som hon så gärna vill att eleverna ska nå, inte bara för att det är gott att hitta dit utan lika mycket för att det faktiskt är en grund i livet att ha brukbara händer.
Vi börjar i klassrummet, hos 7D på Glöstorpsskolan i Göteborg. Eleverna broderar nålbrev och har kommit till de sista momenten. Eva Söderberg har själv skapat avsnittet om nålbrev i det digitala läromedlet Slöjdlexikon och visar några filmklipp för eleverna som handlar om hur de ska sy i tråden mellan två tygbitar för att dölja knuten, hur de gör för att mäta upp mitten och hur de sedan ska göra tre rader med förstygn. Efter det får eleverna jobba själva. Om de glömt något moment har de tillgång till fler instruktionsfilmer i sina datorer.
Ämne: 57 år.
Jobbar: Slöjdlärare i mjuka material i år 7–9 på Glöstorpsskolan i Tuve, Göteborg.
Övrigt slöjdengagemang: Håller kurser, representerar intresseföreningen för praktisk-estetiska ämnen hos Lärarnas riksförbund, är aktiv i Facebookgrupper för slöjdlärare, bloggar.
Därför är jag slöjdlärare: ”Det är roligt att undervisa både blivande vuxna och vuxna i slöjd. Att få följa hantverket från den jobbiga perioden tills det blir roligt. Också för att jag vill att eleverna ska bli medvetna om hantverket i sina kläder, kunna laga och vårda, köpa kvalitet som håller.”
Gör just nu: ”I går rensade jag ull, som jag ska spinna i vinter. Har fyra tröjor på gång och några tillklippta tights och klänningar som ska sys.”
Att jobba digitalt med instruktionsfilmer och dokumentation har varit en självklarhet för Eva sedan 20 år tillbaka. Hon har också jobbat med digitala tekniker i själva hantverket – som att låta eleverna sy med konduktiv tråd i ett broderi tillsammans med små lampor, eller att designa ett tryck till en tröja i ett datorprogram. Eller till och med göra om en virkbeskrivning till programmeringsspråk. Hon har varit nominerad till Guldäpplet (2017) för skapande med it som material, hon har en magisterexamen i ”Lärande, kommunikation och it” och hon har hållit otaliga föreläsningar om digital slöjd.
Men på senare år har hennes fokus skiftat. För hon har sett att det har hänt något i hela samhället – en drastisk försämring av hur vi använder våra händer i takt med att skärmarna tagit över. På högstadiet möter hon numera ofta händer som inte kan hålla i en penna, klippa med en sax eller trä i en nål.
– Här har slöjden en viktig uppgift. Handen och hjärnan trivs bra ihop, men den kopplingen håller vi på att förlora. Det är grundläggande kunskaper vi lär ut, som eleverna sedan har med sig.
Eva Söderberg använder digitala hjälpmedel när det är relevant. Till exempel ska eleverna ta bilder på sina alster efter varje lektion för att både de själva och deras slöjdlärare ska kunna följa framstegen.
För när händerna lärt sig sy, sticka eller svarva och möta olika material händer något. Då kommer arbetsglädjen, tilltron till den egna förmågan men också ett värdesättande av hantverket i sig. En kunskap som till exempel gör att eleverna lär sig att laga en stickad tröja, för att de vet hur en stickning är uppbyggd. Eller aha-upplevelsen att de föremål som finns runt oss inte är något annat än just hantverk, om än av skiftande kvalitet.
– Det ingår ju också i slöjdämnet, att bli en medveten konsument och att bli kvalitetsmedveten, säger Eva Söderberg.
Det är ingen slump att hennes sjuor börjar med broderi när de kommer till högstadiet. I broderiprocessen kan Eva Söderberg se vilka grunder eleverna har med sig sedan mellanstadiet. Om de kan trä en nål, slå knut på en tråd och om de kan några stygn. Under den här fasen lär hon också känna eleverna så att hon vet var hon har dem när de ska börja med maskinsömnad, där säkerhetstänket är viktigt. Sedan får eleverna under högstadiet beta av moment för moment av grundläggande kunskaper, även om de inte står uttryckligen i kursplanen längre.
– Vi är många slöjdlärare i landet som är överens om att vi måste se till att eleverna lär sig grunderna och att detta är viktigare än kreativiteten, säger Eva Söderberg.
När det i kursplanen står att eleverna ska ”ta sig an uppgifter på ett kreativt sätt”, blir Eva Söderberg provocerad.
– Alltså, det är ju fantastiskt om man kan nå dit. Men om det kommer en elev i sjuan och vill designa en egen klänning, men inte kan trä en symaskin, då blir det inte ens roligt för den eleven att försöka vara kreativ. Och om vi lärare ruschar förbi och går direkt på det kreativa, får eleverna heller aldrig känna sig duktiga.
Den nya kursplanen sviker landets slöjdlärare och elever, menar hon. En snälltolkning är att säga att det är en kursplan alla kan jobba efter, men å andra sidan säger den inte vad lärarna ska undervisa i för moment. De tidigare kursplanerna var inte så mycket bättre, enligt Eva Söderberg, men där fanns åtminstone exempel.
– Om det inte står att eleverna ska lära sig svarva, kanske man kan tolka det som att svarvar inte behöver köpas in. Eller att tycka att slöjdlärarna kan undervisa i vanliga klassrum utan utrustning. Vi som jobbar med slöjd får också lägga ner otroligt mycket merarbete på att tolka vad vi ska göra.
Efter mycket övervägande med kollegor, både på skolan och i olika slöjdlärarforum, har Eva Söderberg landat i att eleverna måste öva det mest grundläggande. För hennes del innebär det broderi, garntekniker och maskinsömnad.
När alla elever kommit igång med uppgiften blir stämningen avslappnad i klassrummet.
I klassrummet jobbar hennes sjuor på med sina nålbrev. Efter instruktionen vet några direkt vad de behöver göra, andra behöver hjälp att komma i gång. En elev har glömt hur man gör en knut på tråden, en annan förstår inte var nålen ska stickas ner för att det ska bli kedjestygn. Eva Söderberg går runt och visar och uppmuntrar, ofta med kommentarer som: ”Ju mer ni övar händerna, desto jämnare blir stygnen”, ”händerna övar sig att bli bättre” och ”du övar dina händer även när du repar upp”.
En elev är inte helt nöjd med sina kaststygn utan tycker de blir för raka, men i stället för en instruktion får han en ny infallsvinkel:
– Du vet, det är samma sak med handstil. Handstilar och stygn är olika från person till person och det är helt okej! Om det stör dig, kan du ta upp och göra om, eller så nöjer du dig med att detta är tillräckligt bra, säger Eva Söderberg.
Och ja, efter en stund infinner sig det där hantverkarlugnet i klassrummet. Ljudnivån sänks, elever småpratar, händer för nålar upp och ner genom tygen.
– Jag tycker det är roligt att använda mina händer och det är kul att lära sig brodera olika stygn, säger eleven Alva Levén, som förutom de obligatoriska stygnen också pimpat sitt nålbrev med broderade blommor.
För några av eleverna verkar det lossna just den här lektionen. Att de kommit upp ur lärandegropen (”the learning pit”), ett begrepp för hur vi ofta när vi lär oss något nytt måste kravla oss igenom ett nästan outhärdligt tragglande innan vi kommer upp och ser ljuset igen. Och ljuset, det kan vara just det där hantverkarlugnet, men det kan också vara en genuin glädje över att känna att hindren är borta och att man lärt sig något som från och med nu bara sitter där det ska. I händerna.
LÄS ÄVEN
Så får du eleverna att göra smartare val i slöjden
Debatt: Eleverna blir smartare när de arbetar med händerna
Musik ”Nu kan eleverna rabbla alla planeterna efter att de sjungit låten.”
Vi lärare debatt ”Vilket betyg som helst går att sätta på vilken elev som helst.”
Vi lärare debatt Idrottsforskaren: Varför kunde de inte enas om vilket ben de skulle stå på när de skrev betygskriterierna?
Vi lärare debatt ”Simtestet kan för många elever vara ett moment av ångest.”
Vi lärare debatt ”Lätt att göra fel när man inte får veta vad som är rätt.”
Krönika Slöjdlärarens lärdomar från terminen.
Vi lärare debatt Professorn om att de allra flesta forskare är idrottslärare i grunden.
Forskning Forskaren om resultatet: ”Förfärligt”.
Forskning Forskaren om hur ”anti-ansträngningskulturen” mattades av.
Forskning Forskaren: Skärmtiden har blivit ett ökat samhällsproblem.
Skolslöjdens dag Slöjdläraren: Manifestera den fantastiska möjligheten till skolslöjd som alla barn i Sverige får ta del av.
Kulturskolan Musikläraren: Lugnare stämning och elevinflytandet ökar.
Krönika ”En alltför abstrakt bild av slöjdämnet gör det svårt för eleverna att förstå vad de ska öva på.”
Vi lärare debatt ”Att berätta detta borde idag vara en av Sveriges Lärares viktigaste uppgifter.”
Lärarutbildning Slöjdläraren: ”Jag har haft mest nytta av de praktiska momenten.”
Forskning Forskaren: Skolverkets allmänna råd är rätt intetsägande.
Kulturskolan ”Lagreglering är vår viktigaste fråga.”
Kulturskolan ”Vi kan tydligt visa att bredden ökar.”
Forskning ”Skevt att elever inte ska få visa att de är duktiga i just idrottsämnet.”
Idrott och hälsa Idrottslärarens bästa tips.
Musik ”Får lok i klassen som är med och drar.”
Reportage Hemligheterna bakom framgångsrika satsningen i Växjö.
Krönika ”Jag är utbildad för att undervisa i slöjd, inte för att agera personlig assistent.”
Krönika ”Relationerna som idrottslärarna bygger med sina elever är ovärderliga.”
Läromedel ”Under sådana förhållanden är det extra viktigt att ha ett läromedel.”
Lektionstipset Bildlärarens uppgift förändrar elevernas syn på samhället.
Forskning Forskaren: Eleverna känner att de blir tagna på allvar.
Forskning Forskaren: En wow-upplevelse att se vad som hände när eleverna fick nya intryck.
Vi lärare debatt ”De förlorar den sociala träningen, konditionen och skärmarna vinner.”
Krönika Idrottsläraren: Ta bort formuleringen som skrevs in när digitaliseringshysteri rådde i Sverige.
Vi lärare debatt Uppmaningen efter flickornas betygsras i idrott och hälsa.
Betyg Idrottsläraren: ”Dessa telefoner är toxiska.”
Praktiska tips ”Tror att det skulle hjälpa många estetiskt inriktade elever som har svårt för matte.”
Krönika ”Denna dynamik ger alla elever en chans att delta och bidra.”
Vi lärare debatt ”Detta kan vara en hjälp att se på den här svåra balansen på ett annat sätt”
Undervisning Tre lärare i praktisk-estetiska ämnen svarar.
Reportage Slöjdläraren: Monotont arbete är grunden för mänsklig överlevnad.
Krönika Idrottsläraren: Är idrott och hälsa ett kunskaps- eller rörelseämne?
Lektionstipset Martin Laps om hur musiken lyfter med litteraturens hjälp.
Forskning Forskaren: Får läraren att se nya sidor av sina elever.
Krönika ”Hur kan jag hjälpa eleven att hushålla med sin energi?”
Krönika Redaktören tackar kulturskolan för en oförglömlig eftermiddag
Lärarlegitimation Bildläraren: Jag förstår verkligen de som ger upp.
Forskning Forskaren om hur man får eleverna att våga ge sig hän.
Krönika Slöjdläraren: Höger och vänster hand måste mötas för att lösa en uppgift.
Krönika Slöjdläraren vill backa bandet när det gäller skolans digitalisering.
Stoffträngseln Bildläraren: Vi drog en nitlott.
Digitala verktyg Slöjdläraren: Jag är övertygad om att det gynnar elevernas kreativitet och möjlighet till skapande.
Forskning Forskaren: Svårt för dagens idrottslärare att hitta en balans.
Simundervisning Ny studie visar hur ohållbar situationen är: ”Genuint orättvist”.