Den här artikeln publicerades ursprungligen på en tidigare version av Ämnesläraren | Lärare i praktisk-estetiska ämnen

Lärare själva måste göra sina röster hörda. Inte bara sitta och vänta på att utomstående debattörer ska leverera argument om hur viktiga praktisk-estetiska ämnen är, menar vår krönikör Peter Hasselskog.

Som företrädare för slöjdämnet har man blivit van vid att ämnet regelbundet ifrågasätts av olika tyckare och förståsigpåare. Många gånger riktas reaktionen från oss insiders mot den som tycker, snarare än mot innehållet och grunden för ifrågasättandet. Varför är det så och vad leder det till?

Peter Hasselskog, universitetslektor vid slöjdlärarutbildningen på HDK, Göteborgs ­universitet. Foto: Julia Sjöberg

Internt i ”slöjdämneskretsar” – kanske gäller det för fler av de praktisk-estetiska ämnena – lyfts och förmedlas nästan desperat olika texter eller inlägg som lyfter fram styrkor och vikten av slöjdundervisningen; finmotorik, kreativitet, hjärnans utveckling och så vidare.

Det är mer sällan som våra ämnens förtjänster lyfts utifrån ämnesföreträdares egen vetskap och övertygelse och det tror jag är en brist och en fara på sikt! Är det någon som på ett klokt, pedagogiskt och objektivt sätt ska kunna sprida kunskap om motiv för ämnena bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik och slöjd så är det väl vi lärare själva? Ibland blir känslan att vi hellre står vid sidan av och hoppas att andras argument för våra ämnen ska väga tyngre än de som ifrågasätter dem.

Dagens Nyheter skrev den 9 februari 2020: ”En ny rapport visar att de kunskapsintensiva jobben, så kallade 'brainjobs', frodas i vårt land.” Sverige är enligt artikeln näst bäst i klassen av 31 länder. Bland så kallade ”brainjobs” nämns: kreativa yrken, design, film, musik, marknadsforskning och reklam.

Är det inte dags att vi själva blir bättre på att sprida vilka kvaliteter och kompetenser undervisningen i våra ämnen leder och syftar till? Och då hellre utifrån den ökande forskningen om lärande i och genom våra ämnen, än genom att försöka bemöta satir och okunskap med eget tyckande.

Jag minns fortfarande min tidigare slöjdelev som svarade ”revisor” när vi diskuterade vilka framtida yrken slöjdundervisningen hade relevans för. Hennes förklaring om ”kreativ bokföring” var väl kanske inte helt seriös, men hon visade i alla fall prov på eget och fritt tänkande. Utan sådant lär Sverige inte fortsätta ligga i topp gällande ”brainjobs”!

Tre saker jag ser fram emot i sommar

  1. Att slippa se fler rubriker om såväl slöjförbud, som den små­roliga felskrivningen slöjdförbud.
  2. Eget ”brainjob” i form av kreativt och designande arbeten i träd­gården.
  3. Kloka politiska beslut om fler och flexiblare vägar till läraryrket.