”Inflytande handlar om att elever får sina åsikter hörda”

4 mars 2026. Idag ska frågan om elevers rätt till inflytande över sin skolgång debatteras av partierna i riksdagens kammare. Det borde inte behövas.

Tidigare har det funnits bred samsyn kring att elever ska ges möjlighet och förutsättningar att organisera sig och att synpunkter som lyfts ska tas på allvar, men att frågan nu är uppe för debatt vittnar i stället om meningsskiljaktigheter mellan partierna.

”Vetenskaplig grund”

Samtidigt råder närmast fullständig konsensus om att skolans verksamhet ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Vi menar att debatten om skolan då också borde göra det.

I Skolforskningsinstitutets systematiska forskningsöversikt Att lära demokrati (2022) konstateras att elevers deltagande i skolans beslutsprocesser kan främja förmågan till demokratiskt deltagande.

Även den statliga utredningen Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan (SOU 2025:8) slår med utgångspunkt i forskning fast att elevers rätt till inflytande är en värdefull del av det svenska skolväsendet som borde värnas och bevaras.

Ifall en riksdagsdebatt om skolan ska vila på vetenskaplig grund bör det framgå att forskningen här är tydlig och motargumenten anekdotiska.

”Läraren ansvarar”

Det är också på sin plats med ett klargörande. Elevinflytande innebär inte att elever ska ta över lärarens uppdrag. Läraren ansvarar för undervisningen och för att elever ska ha förutsättningar att nå målen med utbildningen.

Om elever förväntas ansvara för sådant som i grunden är lärarens uppdrag är det inte fråga om elevinflytande utan om en bristande skolverksamhet.

Det finns heller inga skrivelser om att elever ska ha medbestämmande och ingen aktör på skolans område driver en sådan linje, något som med fördel kan förtydligas i skollagen. Rätten till inflytande handlar i stället om att skapa förutsättningar för elever att få sina åsikter hörda och respekterade.

”Lång historia”

Sveriges elevrörelse har en över 150 år lång historia som i många fall banat väg för vidare demokratiskt engagemang.

I rapporten Elevkårseffekten visar vi att 87 procent av riksdagens ledamöter har varit aktiva i en elevkår eller ett elevråd under sin skoltid (av 216 svarande). Engagemanget är dessutom stort; närmare en halv miljon elever har varit medlemmar i en elevkår under det senaste decenniet.

Och för den som då vill fortsätta debattera frågan om inflytande undrar vi: vilken skola skulle vi annars få? En där ansvarstagande, diskussioner och reella synpunkter kring den egna arbetsplatsen inte värdesätts?

Den svenska demokratin har byggts av människor som organiserat sig, tagit ansvar och gjort sina röster hörda. Då ska skolan inte vara undantaget.

Läraren ansvarar för undervisningen

Låt oss i stället diskutera vilka förutsättningar elevkårer och elevråd behöver för att kunna organisera sig kring frågor av relevans för utbildningen och bygga vidare på de tydligt klarlagda positiva effekter som finns.

Rätten att frivilligt engagera sig i elevkårer och elevråd behöver skrivas fram tydligare i skollagen, liksom de förutsättningar rektorer och huvudmän borde skapa för elever att engagera sig och möjligheten att ha sina möten utan att de konkurrerar med lektioner eller annat skolarbete.

Det vi föreslår är inget annat än basala förutsättningar som ger stora effekter för elevers möjlighet att organisera sig, vilket om något är vad debatten om inflytande borde handla om.

Inför dagens debatt vill vi därför uppmana till diskussioner kring hur förutsättningarna för framtidens engagemang kan stärkas, snarare än att tvista kring det vi redan vet fungerar.

Jonatan Lamy, ordförande Sveriges elevkårer och Agnes Tell, ordförande Sveriges elevråd

LÄS ÄVEN:

Lärare larmar: Elevers inflytande har gått överstyr

Öppet brev till L: ”Ni hotar skolans demokratiska kärna”

”Elevinflytande handlar om att elever ska få verktyg att tänka själva”