Debatten om svenskämnet: ”Slopa irrläror i skolan”
Rektor Camilla Haglund svarar på Oscar Björk, som i DN vill ersätta svenskämnet med ”kommunikation”.
Debatt ”Hittills har vår intelligens ökat de senaste 100 åren i takt med att fler fått gå i skolan och bland annat fått lära sig att läsa och skriva. Ett väldigt viktigt ämne i svensk skola för just detta är ämnet svenska – ett ämne som Oscar Björk menar har spelat ut sin roll”, skriver Camilla Haglund i en replik på en artikel på DN Debatt.
Det är hisnande när en lärarutbildare och forskare i svenska reducerar svenskämnet och inlärning till att kunna vara lite vad som helst, och menar att evidens skulle vara irrelevant.
Vi är överens om att det bland annat är under svensktimmarna som eleverna i skolan ska rustas för demokratiskt deltagande, att läs- och skrivutveckling är avgörande för skolframgångar och att historiska verk är viktiga.
Oscar Björks kritik, som jag uppfattar den, består av att läsinlärningen är linjär, att skolpolitiken reducerar språkinlärning till att knäcka den alfabetiska koden och att vi riskerar att förminska språkets kommunikativa funktioner.
”Vill skrota svenska”
Symboler, bild och ljud på nätet är ju också viktiga, tillstår han, och vill därför skrota ämnet svenska och ersätta det med kommunikation – i SVT Morgonstudion nämner han bland annat Tiktok. Han ser England som ett varnande exempel där lärare vittnar om att de genom direktiv tvingas arbeta vetenskapligt. Hemska tanke.
Det står redan i skollagen och läroplanerna i Sverige att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund. Låt oss få förutsättningarna för det. Då skulle lärare få gott stöd att undervisa vetenskapligt oavsett var deras lärare har genomfört sin lärarutbildning, läskunnigheten och likvärdigheten skulle öka och lärarprofessionen stärkas.
Vi vet idag att evidensbaserade undervisningsmetoder har större prediktion för lärande än andra, läs ”Det oumbärliga klassrummet” (Gulz och Haake, 2024) för referenser.
För läsinlärning har phonics bäst evidens. Då är det en skam att inte alla blivande lågstadielärare får lära sig den metoden och att den inte också används i alla skolor. Det är inte lärarnas fel. Många lär sig den på egen hand under sin yrkeskarriär, efter 4,5 år av högskolestudier och studielån för att de upptäcker att det behövs.
Då finns utrymme
När läsförmåga finns (där avkodning är en otroligt viktig komponent), finns utrymme för bearbetning, lagring och framplockning av innehåll utan att kognitivt överbelastas med att försöka förstå krumelurerna på papperet.
Just nu sköljer en våg över svensk skola där högstadieskolor i desperation genomför avkodningsträning i helklass. Jo, du läste rätt – avkodningsträning på högstadiet, för att grunderna inte sitter och eleverna inte orkar ta sig igenom en enkel text. Då blir det svårt att alls klara av skolan.
Nu hoppas vi att staten tar över resten av ansvaret och det vore klädsamt om lärarutbildare gjorde detsamma. Var vi annars kommer att vara om några år med Oscar Björks meme-undervisning vågar jag inte ens tänka på.
Då blir det svårt att klara skolan
Jag förordar att lärarutbildare endast får undervisa blivande lärare på vetenskaplig grund och att myter, eget tyckande och irrläror helt utesluts. Jag förordar också att vi får stöd i skollag och styrdokument att faktiskt undervisa med metoder som har evidens.
Camilla Haglund, rektor och fd lärare
- Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Vi Lärare.
Vill du skriva en debattartikel på Vi Lärare?
Gör så här:
- Skriv max 3 000 tecken, underteckna med namn, titel och gärna bostadsort.
- Skicka helst texten som en Word-fil, och bifoga gärna ett högupplöst porträttfoto i färg (oftast duger en selfie tagen i bra ljus).
- Mejla texten till adressen nedan och skriv även ditt mobilnummer i mejlet ifall vi behöver diskutera texten.
Mejla till oss på: debatt@vilarare.se
LÄS ÄVEN:
Replik: ”Fel att framställa svenskämnet som föråldrat”
