Fackets larm kan ha blivit en vändning för problemskolan

LÄS ÄVEN: Granskning: Varje timme hotas en lärare av elever

Strax före sportlovet lämnade han tillsammans med en kollega in en begäran om skyddsstopp efter en höst och vinter med våld, skadegörelse och hot mot lärare och annan skolpersonal.

Tre hemmagjorda ”bomber” som några elever tillverkat blev droppen. En ”bomb” exploderade på skolgården, en annan i ett omklädningsrum och en tredje utanför skolområdet.

Skolans ansvariga kunde inte längre garantera säkerheten för vare sig elever eller personal, enligt skyddsombuden. En fackligt aktiv lärare liknade Färsingaskolan vid en krigszon.

En majoritet ville byta jobb

I en arbetsmiljöenkät som Sveriges Lärare genomförde kort före skyddsstoppet svarade en majoritet av lärarna på skolan att de vill byta jobb, flera att de hotats av vårdnadshavare, nära hälften att de blivit påhoppade fysiskt eller trakasserade av elever, sju av tio att de har drabbats av olika hälsoproblem och nästan alla att deras arbetsbelastning är hög eller mycket för hög.

Färsingaskolan är ett renodlat högstadium med cirka 440 elever. Förra läsåret hade skolan, enligt Skolverkets statistik, 31,2 lärartjänster. 45,3 procent av lärarna (omräknat till heltidstjänster) var legitimerade och behöriga i minst ett av de ämnen som de undervisade i.

Under de senaste sex åren har skolan bytt rektor fem gånger. Sedan ett år tillbaka saknar den en ordinarie skolledning.

Vi har aldrig haft så många sökande, både behöriga och obehöriga.

60 procent av de elever som i fjol gick ut årskurs nio uppnådde kunskapskraven i alla ämnen. Bland pojkarna var andelen mindre än hälften, 45,5 procent.

En stor del av eleverna kommer från hem med svag utbildningsbakgrund. Andelen nyanlända och elever med utländsk bakgrund är låg.

Förbättrad samverkan med polis

Fredrik Andersson beskriver tiden efter skyddsstoppet som i huvudsak positiv, även om det har inträffat en del incidenter. Två fönster har krossats och fyra av skolans toaletter har vandaliserats och satts ur funktion.

– Det har rekryterats lärare i fritidshem som rör sig i korridorerna och som kan stävja oro, alla elever har fått låstaggar vilket gör att vi kan begränsa utomståendes möjligheter att komma in i skolan och det har tagits fram en ansökan om tillstånd för kameraövervakning. Lokalerna håller på att gås igenom för identifiering av osäkra platser och områden med mycket vandalism. Samverkan med socialförvaltningen och polisen har förbättrats.

Skolan på väg uppåt?

– Vikariepoolen har utökats och det har även anställts personal som ersättning för de som har slutat. Dessutom är ytterligare några på väg in. Vi saknar dock fortfarande behöriga lärare.

Är det få sökande till lediga tjänster?

– Tvärtom. Vi har aldrig haft så många sökande, både behöriga och obehöriga, som efter skyddsstoppet. Det gäller även i ämnen som matematik, kemi, musik, slöjd och hemkunskap. Förr var det ofta inga behöriga sökanden alls till vissa lediga tjänster.

– Av medias rapportering kring skyddsstoppet har det framgått att det ska införas vissa åtgärder. Kanske tänker en del att detta är en skola som nått botten och som nu är på väg uppåt. Lärare gillar dessutom utmaningar.

Fredrik Andersson berättar att antalet lärarlösa lektioner har minskat.

– Detta trots ganska hög sjuk- och vabfrånvaro. Tidigare hade vi i genomsnitt mellan 18 och 25 obemannade lektioner per dag. De har minskat till några få, ibland inga alls.

En satsning fram till sommaren

Krävdes det en krasch för att få till stånd en förändring?

– Ibland behöver det kanske bli riktigt illa för att det sedan ska bli bättre. Förra läsåret var det lugnt på skolan. Coronapengarna, som i Sjöbo odelat gick till Färsingaskolan, gjorde att vi kunde har en högre bemanning. Men sedan försvann de pengarna.

– Kommunen har nu gjort en satsning som gäller fram till sommaren. Vi får se vad som blir kvar till hösten.

Tänker du arbeta kvar?

– Ja. Efter att under många år ha arbetat som SO-lärare på ett gymnasium i Lund ville jag ha lite omväxling och bestämde mig för att testa högstadiet Sjöbo. Jag bor i Dalby som ligger cirka två mil härifrån. Det var för snart sex år sedan. Jag har aldrig ångrat mig. Jag trivs med kollegerna, eleverna och undervisningen. Det är utmanande, roligt och spännande. På sista tiden dock kanske lite väl spännande.

”Svårare att bryta upp gäng”

2020 koncentrerades Sjöbo kommuns samtliga högstadier till Färsingaskolan.

– En stor skola gör det lättare att få till stånd heltidstjänster, vilket kan vara positivt ur bland annat behörighetssynpunkt. Större skolor med flera lärare är dessutom ofta mindre sårbara för sjukdom eller liknande än små, säger Fredrik Andersson.

– En enda högstadieskola i kommunen kan samtidigt göra det svårare att bryta upp gäng och flytta elever om det finns behov av det.

Ninda Wegbratt Menkus, chef för familje­förvaltningen i Sjöbo, berättar att det pågår arbete med att rekrytera en permanent rektor till skolan.

– Vi har även beslutat att utökat antalet skolledartjänster på Färsingaskolan från 1,5 till en rektorstjänst plus 1,5 tjänster som biträdande rektorer.

– Skolan har haft en hög omsättning på rektorer och saknat en stabil ledning vilket har bidragit till att det är mycket som har fallerat, framför allt rutiner och strukturer. Man har kommit in i en ond cirkel.

Långvariga stressymptom

Att många lärare i Sjöbo har en tuff arbetssituation har varit känt länge. 2019 till exempel, uppgav drygt 8o procent av lärarna på Färsingaskolan i en enkätundersökning att de under det senaste året haft långvariga stressymptom. En lika stor andel svarade att de planerade att söka arbete någon annanstans, vilket en del också gjorde.

– Jag har arbetat här sedan i september 2021 och är alltså ganska ny i kommunen. Jag vet att det även tidigare gjorts insatser för att komma till rätta med problemen. Men det har uppenbarligen inte varit tillräckligt, säger Ninda Wegbratt Menkus.  

LÄS ÄVEN: 

Facket: Det som pågår i kommunerna är ett lagbrott

Forskare ska hitta sätt att motverka hot och våld

Tänk på det här om du utsätts för våld på jobbet