Trots löftet – regeringens besked om Skolverket dröjer
Regeringen dröjer med det som förra veckan kallades ”åtgärder” mot skolmyndigheterna.
Skolverket
Regeringen lovade ”fler åtgärder" mot skolmyndigheterna veckan efter att Skolverkets generaldirektör Joakim Malmström avgick.
Men i dagens skrivelse till riksdagen uteblir de utlovade åtgärderna helt och hållet.
Regeringen inväntar nu Statskontorets översyn av skolmyndigheterna, som lämnas i slutet av mars.
Förra veckan avgick Skolverkets generaldirektör Joakim Malmström, efter två år på posten.
”Han fick vid sitt tillträde ett tydligt förändringsmandat”, sa utbildningsminister Simona Mohamsson (L) samtidigt som hon tackade honom för hans arbete, i ett pressmeddelande.
Dagen efter skickade regeringen ut ett nytt pressmeddelande där de skrev att ”fler åtgärder behöver vidtas”.
Utbildningsdepartementet skrev också: ”En skrivelse kommer att lämnas till riksdagen den 10 mars. I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning och åtgärder utifrån de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen har lämnat”.
Besked saknas
Men i dagens skrivelse från regering till riksdag saknas de utlovade beskeden om åtgärder mot de brister hos skolmyndigheterna som Riksrevisionen pekat ut i sin granskning.
”I det fortsatta arbetet kommer regeringen överväga vilka ytterligare åtgärder som krävs för att statens arbete med utbildning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet ska fungera effektivt”, skriver departementet.
Så svarar regeringen
Vi Lärare har ställt frågor om vilka åtgärder regeringen överväger, och får följande svar på mess från Liv Näslund, Simona Mohamssons pressektreterare:
”I dag har regeringen lämnat sin skrivelse till riksdagen efter Riksrevisionens granskning, som vi välkomnar. Vi inväntar nu Statskontorets redovisning som kommer inom kort. Regeringen kommer att återkomma med vilka ytterligare åtgärder som krävs”.
Från ledarsidorna på SvD, VLT och NWT kommer krav på att lägga ner Skolverket, som en följd av Vi Lärares specialtidning Ämneslärarens granskning av arbetet med de nya kursplanerna och haveriet med provplattformen.
Niels Paarup-Petersen (C)
Men här reagerar oppositionen.
– Det finns inget värde att lägga ner Skolverket. Jag tror att det behövs en myndighet som är kontrollerande, det är vad de gör som är problemet. Och problemet är att tjänstemän och politiker lägger sig i, säger Niels Paarup Petersen, utbildningspolitisk talesperson (C).
Han vill i stället se tydligare samverkan mellan forskning och profession.
– Professionen borde få avge råden snarare än att ta ställning till de råd som kommer. Om man jämför med vården och Socialstyrelsen så är det en helt annan nivå. Det har inte funnits en sjukvårdsminister som går in med åsikter om behandling, men varenda utbildningsminister lägger sig i undervisningen, säger Niels Paarup Petersen.
Inväntar utredning
Utbildningsdepartementet pekar i stället framåt, mot Statskontoret.
Här pågår en granskning av skolmyndigheterna och hur deras arbete dels är överlappande, dels hur råden som Skolverket och SPSM ger ibland motsäger varandra.
En av frågorna som Statskontoret utreder, är det vetenskapliga stöd som myndigheterna ska luta sig mot när de rekommenderar arbetsmetoder för lärare.
Förhoppningen är att utredningen ska kunna bidra med underlag för tydligare gränser mellan de fyra skolmyndigheterna Skolverket, Skolinspektionen, Skolforskningsinstitutet och SPSM, och en försäkran om att de i framtiden talar med samma röst.
Statskontoret kommer med sin rapport senare i mars.
LÄS ÄVEN:
Skolverkets generaldirektör avgår – därför lämnar han
Efter kritiken: Regeringen lovar åtgärder mot Skolverket
”Haveri” – experterna sågar arbetet med nya kursplaner
Rasande kritik mot digitala prov: ”Hoppas det kraschar”
