Skolverket: Så blir nya professionsprogrammet

I ett brev till utbildningsutskottet skriver Sveriges Lärares ordförande Åsa Fahlén och Johanna Jaara Åstrand att ett professionsprogram har möjlighet att bli en ”game changer” för lärarkåren. Brevet är daterat mars 2023 ­– och förslaget är hett efterlängtat av fackorganisationen.

Nu har förslaget landat.

– Det kan verkligen bli en ”game changer”, men det vi också ser är att det behövs ekonomiska resurser för att förslaget ska få praktisk betydelse, säger Åsa Fahlén, förbundsordförande för Sveriges Lärare.

Efter januari 2025 blir reglerna tydligare: huvudmannen har ett ansvar för att skapa möjligheter för kompetensutveckling för legitimerade lärare och förskollärare.

Det innebär inte automatiskt att alla lärare kan delta – även om de ska ges möjligheten.

Laila Guvå

– Kompetensutveckling inom professionsprogrammet ska bidra till att utveckla kvaliteten på undervisningen och gynna barnens och elevernas lärande. Det krävs en dialog med närmaste chef, som ska skapa förutsättningar för deltagande, säger Laila Guvå, undervisningsråd vid Skolverket.

Utbildningarna som ingår

Utöver studier och fortbildning i undervisningsämnet ska lärare få möjlighet till studier i didaktik, barn- och ungdomsvetenskap, kognitionsvetenskap, pedagogik och specialpedagogik, pedagogiskt arbete samt pedagogisk psykologi.

Skolverket vill också se tre meriteringsnivåer, med olika krav att uppfylla.

Krav som bland annat omfattar tid i yrket, akademiska studier och på tredje nivån en examen på forskarnivå.

Då gör Skolverket undantag

Risken är att lärare med lång erfarenhet med en äldre utbildning inte träffar meriteringskraven, menar Sveriges Lärare.

 – Vi föreslår en övergångsbestämmelse där lärare och förskollärare med minst tolv års ges möjlighet till meritering som bygger på att deras långa erfarenhet ersätter ett antal högskolepoäng. Det är en övergångsbestämmelse som föreslås gälla under de första fyra åren, säger Laila Guvå.

I Skolverkets redovisning framgår också att skolchefer och rektorer ser tidsåtgång och ekonomiska resurser som hinder för att låta lärare studera vidare.

– Det handlar i viss mån om att göra omprövningar av hur man disponerar resurserna som är avsatta till kompetensutbildning. Vi menar inte att det räcker fullt ut, men kan ge vägledning när det gäller prioritering av kompetensutvecklingsinsatser, säger Laila Guvå.

Kravet: skapa förtroende hos lärarna

Både Sveriges Lärares ordförande Åsa Fahlén och vice ordförande Sara Svanlund poängterar att professionsprogrammets framgång är beroende av hur det landar hos lärarkåren – och vill undvika en ny reform av typen karriärlärartjänster.

– Det finns inte jättemånga paralleller. Det här är ett erbjudande om strukturerad och likvärdig kompetensutveckling, som vänder sig till alla oavsett skolform, verksamhet och undervisningsämne, och som kan leda till meritering. Vi vet att det lärare efterfrågat är ämnesdidaktisk eller didaktisk fördjupning och det är där tyngdpunkten ligger i förslaget, säger Laila Guvå.

Nu ligger bollen hos regeringen.

Det krävs regeringsbeslut för att Skolverket ska kunna sjösätta sitt förslag.

Laila Guvå kan inte sätta något datum.

– Det kommer sannolikt att behöva ske stegvis, vi behöver exempelvis ha vissa utbildningar på plats och vissa delar i det arbetet kan inte slutföras förrän efter ett regeringsbeslut, säger hon.

Regeringen kommer att skicka förslaget på remiss.

LÄS ÄVEN: 

Sveriges Lärare: Då ska lönen bli högre

9 av 10 lärare sågar fortbildningen i skolan