Skolinspektionen: "Brister på varannan skola”

LÄS MER: Facket larmar – hotar med nytt skyddsstopp

Hälften av de skolor – fristående och kommunala – som Skolinspektionen hade tillsyn av under fjolåret fick kritik på ett eller flera områden, exempelvis stökiga lektioner eller otillräckligt med stöd till behövande elever. Det framgår av myndighetens årsrapport.

Waldorf en fråga för regeringen

Myndigheten lyfter särskilt problem med Waldorfskolor och konfessionella (religiösa) friskolor. När myndigheten i fjol granskade 47 av landets cirka 60 konfessionella friskolor upptäcktes brister hos 24 av dem. På fem av skolorna var bristerna kopplade till den religiösa inriktningen. Det handlade om bön och lovsång på undervisningstid, och i något fall om att eleverna inte fick undervisning i sex och samlevnad.

– Varje gång vi hittar något sådant är det anmärkningsvärt, säger Helén Ängmo, Skolinspektionens generaldirektör.

Under fjolåret granskade myndigheten också 35 Waldorfskolor, varav 27 fick kritik. Det handlade bland annat om att elever inte får tidiga stödinsatser, vilket lärare motiverade med att man ”inte har lika bråttom med bokstäver som på andra skolor”.

LÄS ÄVEN: Allvarliga brister på Waldorf: "Elever får inte stöd"

Skolinspektionen skickar nu frågan till regeringen om det inte behövs en översyn av Waldorfskolornas regelverk. Det rör bland annat undantaget från kravet på lärarlegitimation och behörighet för lärare.

Så brister friskolorna

Årsrapporten pekar på att friskolor med brister kan ha både små och stora ägare.

Flera av den stora Thorenkoncernens skolor har kritiserats för att eleverna inte fått den undervisning de har rätt till, och att obehöriga lärare använts i hög grad. Men Skolinspektionen varslar också regeringen om bräcklig ekonomi hos flera mindre friskolehuvudmän.

 – Vi ser gärna vägledning i lagstiftningen. Fristående huvudmän ska ha ekonomisk stabilitet, men det är en ganska allmänt hållen bestämmelse. Bör det finnas en buffert, så att skolan klarar ett tapp om flera elever slutar? säger Helén Ängmo.

TT: Är de fristående skolorna överrepresenterade när det gäller problem och brister?

– Nej, det kan vi inte säga. Det handlar mer om huvudmannens allmänna kapacitet, och hur man leder och styr verksamheten. Men när det gäller friskolor som fått riktigt allvarlig kritik och som vi stängt rör det ofta mindre huvudmän, säger Helén Ängmo.

I årsrapporten pekar myndigheten också på att flertalet skolhuvudmän inte gör tillräckligt för att bryta skolsegregationen. Tre av fyra huvudmän – de flesta kommunala – behöver göra mer för att lyfta skolorna med de svagaste kunskapsresultaten och/eller största personalomsättningen.

– Det behövs mer kraftfulla insatser. Huvudmännen stannar ofta vid att de gör vissa insatser, och ofta är det samma lösning som man ger andra skolor, säger Helén Ängmo.