Källa: Afa försäkring
Till startsidan
Sjukfrånvaro En ny granskning av 25 783 långa sjukfall bland Sveriges lärare visar att den vanligaste orsaken till långvarig sjukdom är psykiska sjukdomar som reaktion på svår stress. Kvinnliga förskollärare och lärare i fritidshem har högre risk än andra yrkeskategorier, visar Afa försäkrings nya rapport.
Läraren har tagit del av rapporten ”Skolans pedagoger”, som presenteras i dag på ett webbinarium. I den här artikeln presenterar vi resultaten av granskningen av de 25 783 långa sjukfall (sjukskrivningar över 90 dagar) bland skolans olika lärargrupper mellan åren 2015-2019.
De vanligaste orsakerna till den långvariga sjukfrånvaron för både kvinnor och män inom alla lärargrupper var psykiska diagnoser. Under åren 2017-2019 berodde den långvariga sjukfrånvaron bland alla lärargrupper vid mer än hälften av diagnoser på psykiska sjukdomar.
Andreas Ek, analytiker och statistiker på Afa Försäkring Foto: Adam Fredholm
– Vi förväntade oss att det skulle vara mycket psykiska diagnoser eftersom vi kunnat se det i tidigare rapporter, säger Andreas Ek, statistiker och analytiker på Afa Försäkring som arbetat med delarna i rapporten om de långa sjukfallen.
LÄSTIPS Efter fackets kamp – Carina får lön livet ut
Undersökningen visar att kvinnliga och manliga lärare som arbetade inom förskola och fritidshem hade en något högre risk att drabbas av långvarig sjukdom än snittet för andra kommunalt och regionalt anställda. Kvinnliga och manliga lärargrupper och skolledare låg däremot under snittet för anställda inom kommun och regioner.
Om man jämför de manliga pedagogernas långa sjukfall per 1 000 sysselsatta inom motsvarande yrkesgrupper bland kvinnor så hade männen en betydligt lägre risk för långvarig sjukfrånvaro. Störst gap var det mellan kvinnor och män yngre än 36 år därefter minskade skillnaderna för långa sjukfall mellan kvinnor och män ju äldre de blev eftersom risken för långvarig sjukfrånvaro då ökar generellt.
Antalet långa sjukfall har generellt minskat under senare år men det är inte unikt för skolans pedagoger utan följer den allmänna utvecklingen även för andra yrkesgrupper. Om det beror på minskad långtidssjukdom, hårdare regler och prövningar från Försäkringskassa utifrån regeringens direktiv eller andra orsaker går inte rapporten in på.
– Förändringar i folkhälsan brukar inte gå så fort som på några år. Men regeringen har under den här perioden gett Försäkringskassan i uppdrag att minska sjukfrånvaron genom olika styrning och signaler. Det kan ha bidragit till bilden att Försäkringskassan tillämpar en striktare bedömning vilket kan leda till att inflödet från de som söker minskar, säger Andreas Ek.
Den högsta risken för långvarig sjukfrånvaro på grund av psykisk sjukdom hade kvinnliga förskollärare och fritidspedagoger i åldern 36-45. Trots att även den psykiska sjukfrånvaron gått ned något sedan 2015 så har kvinnliga förskollärare och fritidspedagogerna en högre psykisk sjukfrånvaro än snittet av samtliga kvinnor som arbetade inom kommuner och regioner. Men under 2019 ökade fallen något igen.
LÄSTIPS Läraren Carina fick stroke av jobbet: ”Tänkte nu dör jag”
Andreas Ek konstaterar att psykisk sjukfrånvaro ofta skiljer sig från övrig sjukfrånvaro genom att drabba yngre medan annan längre sjukfrånvaro oftast ökar ju äldre den yrkesverksamma blir.
– Vi brukar kalla det mitt i livet effekten. Den brukar vara mest påtaglig för kvinnor i åldern 36-45 år. Vi ser likande psykisk ohälsa bland kvinnor i andra yrken som vårdyrken. Vår rapport ger inte svar på vad det beror på. Psykisk ohälsa är komplex och jag kan bara spekulera i att bidragande orsaker kan handla om dubbelarbete och att kvinnor har en total arbetsbelastning som är hög där de kanske tar ett större ansvar för barn, sjuka föräldrar och annat, säger han.
För manliga lärare och skolledare var risken för långvarig psykisk sjukdom högst i åldern 56-64 år. Generellt har män haft mindre än hälften så hög risk för att bli långtidssjuka på grund av psykisk sjukdom än kvinnliga lärare inom samma läraryrke och åldersgrupp.
Näst vanligast var långtidsjukdomar för muskel eller skelettdiagnoser som ryggsjukdomar eller reumatism.
Utredarna har även brutit ned den sammanslagna långvariga sjukfrånvaron i mindre yrkesgrupper under åren 2017-2019. Kvinnliga studie- och yrkesvägledare hade då störst genomsnittlig risk för långvarig sjukdom av alla lärargrupper tätt följda av lärare i fritidshem och förskollärare. Bland män stack speciallärare och specialpedagoger ut med störst antal långa sjukfall följt av studie- och yrkesvägledare och förskollärare.
Källa: Afa försäkring
LÄS ÄVEN
Långvarig covidsjukdom bland lärare
Fallskador och våld från elever orsakar allvarliga arbetsolyckor
Krönika ”Skolan blir en jätteblobb som suger upp fritiden”
Debatt Hon reagerar på kritiken om detaljstyrning av lärare i nya läroplanerna
Debatt Tuffa frågan till beslutsfattarna om tiden som saknas i förskolan
Debatt Hon förväntas jobba extra – utan kompensation
Debatt Efter läroplanerna – han vill diskutera ”lärarplaner”
Debatt Hon vill se lärarmajoritet i förskolans bemanning
Replik Svarar Sveriges Lärare: Blerta Hoti Singh (S), ger löfte om barngrupperna
Replik Hårda svaret på Maria Wimans kritik mot nya läroplanen
Debatt Lärare vet vilka elever som behöver stöd – problemet är att de inte får vad de behöver
Debatt Professorns kritik mot nya testen: ”Bara utgångspunkten”
Debatt Ulrica Björkblom Agah skriver om behovet av stöd och eleverna som inte får det
Krönika ”Jag ska vara ärlig med att detaljstyrning skrämmer mig.”
Debatt De vill se politikerna uppfylla sina vallöften om förskolan
Debatt Trettio timmar i förskolan – för barnens skull
Ledarkrönika ”Politiker: Ett av era viktigaste uppdrag väntar i landets klassrum och barngrupper”
Skolfinansiering Så kan skolpengen begränsas för friskolorna
Krönika ”En konsekvens av ett skolsystem som brister i själva fundamentet”
Hot och våld 338 kränkningsanmälningar i Stockholm i september – lärarnas vittnesmål.
Hot och våld Växande problem: ”Mörkertalet kan vara stort”
Hot och våld Sveriges Lärares krav för att stoppa den mörka utvecklingen.
Pisa 2025 ”Pisa-resultaten är nedslående och allvarliga”
Pisa 2025 ”Årskurs 1 får en skriv- och läsinlärningskursplan”
Pisa 2025 Mer än varannan utlandsfödd femtonåring saknar grundläggande läsförståelse.
Pisa 2025 ”Ett stort misslyckande”
Hot och våld ”De yngsta elevernas respektlöshet chockerade mig.”
Debatt ”En del barn kommer till skolan och ser bokstäver som konstiga ’krumelurer’”.
Krönika ”Praktisk klokhet är inte något vi blir färdiga med.”
Debatt Insikten fick läraren att göra om sin undervisning.
Debatt ”Tvingas pussla med enskilda semesterdagar som kan dras in i sista sekund.”
Betyg Två ämnen ger flest F: ”Behöver kostym i rätt storlek”
Krönika ”Skräcken på jorden. Ett tidsmässigt blodbad!.”
Sveriges lärare Skyddsombudens dag: ”Viktigare än någonsin”.
Arbetsmiljö Anledningen: Han skyddade en låda med mobiltelefoner.
Hot och våld Facket: ”De klarade inte mer.”
Forskning Inger Eriksson får Lärarstiftelsens forskarpris.
Hot och våld ”Vi delar Sveriges Lärares bild av att anmälningarna har ökat.”
Hot och våld 338 fall bara i september – så utsätts lärare av hot och våld av elever.
Debatt Han kräver att svenska skolan ändrar riktning – en gång för alla
Hot och våld Kräver skydds- och stödinsatser – har 14 dagar på sig att agera.
Debatt Motivationsforskaren vill nyansera bilden av elevers ansträngning att lyckas
Avtalsrörelse Förhandlingschefen: ”Vad som är bra för lärare, det är det inte SKR som ska uttala”
Debatt Granskning visar brist på logopeder och viktiga kunskaper
Nedskärningar Facket varnar: Brist på personal en fara för undervisning och säkerhet
Arbetsmiljöbrott Fick rätt i tvist med arbetsgivaren: ”En facklig seger”
Juridik Sveriges Lärare: Skydd för anställda i offentlig sektor.
Krönika ”I just den här frågan fungerar inte den representativa demokratin.”
Debatt Elisabeth Sandstedt skriver om arbetsgivarens svar på lärarnas larm om resurser
Debatt ”Varje vecka lägger vi och våra kollegor mycket tid på att kontrollera frånvaro”
Debatt ”Varför ska vi acceptera att specialistkompetensen riskerar att hamna långt från eleverna?”
Arbetsmiljö Skrev debattartikel i lokaltidning – ”Jag mådde dåligt i flera dagar.”