Ska spara 30 miljoner – halverad planeringstid på fritids

Fritidshem där personalens planeringstid halverats – men där förväntningarna kvarstår.

Förskolelärare som ensamma tar hand om 20 barn medan kollegan äter lunch med öppen dörr.

Kringresurser som försvinner.

Uddevalla ska spara 200 miljoner kronor under de närmaste tre åren, vilket bland annat DN rapporterar. Det är en kommun som tvingas dra åt svångremmen ordentligt.

Totalt räknar SKL med att 20 kommuner kommer att höja skatten nästa år, för att klara ekonomin. Enligt deras ekonomirapport kommer kommunerna att sakna 43 miljarder kronor 2023, om inte staten skjuter till pengar.

Skolförvaltningen i Uddevalla ska spara 30 miljoner kronor under nästa år.

– Vi har bara sett början tyvärr, säger Eva Carlsson, förskollärare och ordförande i Lärarförbundet Uddevalla.

Hur mycket som ska sparas vardera på förskola, skola, fritidshem, gymnasium och vuxenutbildning är för tidigt att prata om, menar Staffan Lindroos, förvaltningschef barn och utbildning.

– Vi har inte detaljbudgeten klar. Den tar nämnden, jag kan inte gå in på det. Vi jobbar för att landa i effektiviseringar och inte nedskärningar. Och man måste sätta 30 miljoner i relation till att vi har en total budget för utbildningsförvaltningen på 1,9 miljarder inräknat alla statsbidrag, säger han.

En effektivisering är enligt Staffan Lindroos att spara pengar utan att spara in på kvalitet. Annars är det fråga om en nedskärning.

– Jag kan inte uttala mig om uppsägningar. Vi jobbar med ambitionen att så långt det är möjligt undvika det. Vi har också en tydlig inriktning mot att värna om kärnuppdraget. Det betyder det arbetet som sker dagligen med barn och elever. Men jag kan inte dra färdiga slutsatser kring något som inte är politiskt i hamn än. Det kan jag inte göra. Jag pratar om vår ambition, säger han.

En väg som kommunen undersöker är att öka lärarnas undervisningstid.

– Vi står inför volymökningar i Uddevalla kommun, av antal barn och elever. Vi är en väldigt stor förvaltning i Uddevalla, en så kallad superförvaltning. Vi står inför utmaningen att klara volymökningen på befintlig organisation. Vi kommer att hamna i att lärarna kommer att behöva undervisa de nya eleverna, så vi tittar på hur vi kan få bort annan typ av arbete, säger han.

Så, lärarassistenter?

– Det är en väg. Ska man lösa det här kan man inte bara prata om lärarassistenter, man får ta det brett, säger Staffan Lindroos.

Handlar det om mer undervisningstid och större klasser?

– Jag har inte pratat om klasstorlekar. Jag pratar om vad de centrala parterna säger. Man ser gärna att lärarna tillbringar mer tid med eleverna. Och det jobbar vi med. Digitalisering och automatiseringar är en väg. Kan vi få bort administrativa arbetsgifter från lärarna så är det utmärkt, säger han.

Och för lärare får det konsekvenser.

Eva Carlsson ser att sjuktalen på förskolan skjuter i höjden.

– Man upplever hela tiden att man inte ser alla barn. Du har inte tiden att sitta ner, det är hela tiden någon annan som pockar på något. Man har för lite behörig personal. Och på sikt håller det inte, säger hon.