Här skär kommunen ner 18,5 miljoner – förskolan drabbas hårdast

Den här artikeln publicerades ursprungligen på lararnastidning.se

Umeå kommun gör stora besparingar i förskolan, bland annat minskar andelen förskollärare.
– Undervisningen kommer att drabbas, säger förskolläraren Rosalie Bengtsson.

Kommunerna fortsätter att skära ner. I Umeå ska kommunen spara 18,5 miljoner kronor på förskolan, fritids och centrala poster. Grundskolan klarar sig bättre, eftersom reglerna för det statliga likvärdighetsbidraget gör det svårt att spara där.

– Umeå kommuns grundskola erhåller statsbidraget för likvärdig skola, och för att kunna fortsätta ta emot statsbidraget är villkoret är att man inte får göra effektiviseringar i grundskolan. Det innebär att nämndens möjligheter att genomföra effektiviseringar är begränsat. Då återstår förskolor och fritidshem, säger Ann-Christine Gradin, utbildningsdirektör, till Lärarnas tidning.

Bland annat minskar kommunen kostnaderna genom att minska andelen förskollärare i sina förskolor. Från dagens 60 procent är målet hälften förskollärare, hälften barnskötare.

– Syftet är att behålla personaltätheten och över tid förändra fördelningen mellan de två behöriga yrkeskategorier som finns, förskollärare och barnskötare. Men också att värna likvärdigheten. Vi gör jämförelser med andra likvärdiga kommuner och vi har en hög andel förskollärare. Lönefaktorn har bidragit till en brist på likvärdighet. Förskolor som har haft bara förskollärare har blivit gynnade av det. Förskolor som haft en annan sammansättning har inte kunnat ändra det, säger Ann-Christine Gradin.

Menar du alltså att alla får det lite sämre?

– Nu pratar jag generellt: effektiviseringar i en verksamhet innebär att man får mindre. Men det är vägledande att behålla antalet behöriga förskollärare och barnskötare som barnen möter. Det är viktigt att inte minska andelen behöriga vuxna. Vi har förskolor som har bara förskollärare, och de måste påbörja ett omställningsarbete. Men förskolor som idag har en förskollärare får det inte sämre, säger hon.

På förskolläraren Rosalie Bengtssons arbetsplats finns idag två förskollärare och en barnskötare på varje avdelning.

– Barnskötarna är jätteviktiga. Men det här kommer att drabba undervisningen. Det blir betydligt mer ansvar för förskollärare som är ensamma på avdelningen. Kraven har ökat i och med nya läroplanen och samtidigt väljer politikerna att dra ner på resurserna, säger hon.

Läget är, enligt henne, redan pressat.

– Det är relativt bra där jag jobbar, men vi får kriga för minsta lilla inköp. Det är inte uttalat vikariestopp, men det är restriktivt. Vi ska hjälpas åt över huset och skicka runt barnen på alla avdelningar. Och vi känner att politikerna helt har tappat barnperspektivet, säger hon.

Lärarförbundet i Umeå riktar skarp kritik mot beslutet.

Anna Olskog

– Detta är usel politik. Ständiga neddragningar i skolbudgeten som ytterst drabbar våra yngsta medborgare samtidigt som förskollärare i verksamheterna vittnar om att de arbetar i en ohälsosam arbetsmiljö med hög stress. Över tid har lärares och rektorers arbetsbelastning ökat och budgetläget blir bara stramare. Det råder en allvarlig obalans mellan krav och resurser. Umeås förskola är i akut behov av fler behöriga och legitimerade kollegor – inte färre, svarar ordföranden Anna Olskog i ett mejl till Lärarnas tidning.

Vad ni gör rent konkret när det gäller besparingarna?

– Lärarförbundet krävde att de planerade besparingar inte skulle genomförs. Nu ska vi samverka om hur organisationen ska anpassas till rådande budget. Vi kan samverka lokalt om vilka befattningar som det gäller och även jobba med att påverka tidsplanen för genomförandet. Det får absolut inte gå för fort så det blir ännu mer kaos och oreda, säger Anna Olskog.

Förändringarna börjar genomföras under nästa år.

– Det betyder inte att någon anställd hos oss, förskollärare barnskötare, behöver vara orolig för att inte ha kvar sitt arbete. Förändringarna kommer att föregås av dialog, att man får kännedom. Det kommer inte att inträffa drastiska saker 7 januari, utan blir mer konkret tidigt under vårterminen, säger Ann-Christine Gradin.

Rosalie Bengtsson känner ofta en oro efter arbetsdagens slut, när hon cyklar hem från jobbet.

– Då tänker jag, har jag sett alla barn? Fick alla en ny blöja? Det är på den nivån. Inte har det skett undervisning, som det står i läroplanen, i alla fall.