Skolinspektionens sågning: Huvudmän klarar inte av särskilt stöd

År efter år återkommer problemet med huvudmän och friskoleägare som brister i att ge behövande elever det stöd de har rätt till, enligt Skolinspektionen och kallar det ”anmärkningsvärt”.

Skolinspektionen har sammanställt sin erfarenhet av huvudmännens brister vad gäller extra anpassning och särskilt stöd på uppdrag av regeringen. Och läsningen är nedslående.

– Brist på behöriga lärare, begränsad tillgång till elevhälsans samtliga kompetenser och hög personalomsättning, kan delvis förklara de brister och utvecklingsområden Skolinspektionen ser. Man kommer dock inte ifrån att flera huvudmäns ansvarstagande för att rektor ska kunna skapa en god organisation och en väl uppbyggd elevhälsa varit svagt, säger Johanna Fredman, utredare på Skolinspektionen.

”Lärare och elever som får betala priset”

Hanna Garberg, svensklärare på högstadiet och huvudskyddsombud för Sveriges Lärare i Stockholm har läst rapporten.

Hanna Garberg

– Jag håller med om problembeskrivningen. Det handlar dels om effektiviseringar, nedskärningar och ekonomi. Extra anpassningar är gratis och således att föredra, enligt huvudmännen. Men eftersom ingenting är gratis är det lärare och elever som får betala priset. Lärarna genom ökad, i viss mån orimlig, arbetsbelastning med en mängd ouppnåeliga extra anpassningar i varje klass. Eleverna genom uteblivet stöd och enklare uppgifter istället för hjälp att ta sig an det åldersadekvata skolarbetet, säger Hanna Garberg.

Av sammanställningen framkommer att det råder oklarheter i rutinerna kring anmälan till rektor om det befaras att en elev inte uppfyller betygskriterierna. Det leder till att mer verkningsfulla stödåtgärder fördröjs, vilket kan få allvarliga negativa konsekvenser för elevernas möjligheter att tillgodogöra sig undervisningen.

– Jag är svensklärare på högstadiet och ibland får jag elever i årskurs 7 som inte kan läsa åldersadekvat. Den eleven behöver intensiv lästräning, det vet både jag och eleven. Det skulle kunna lösas på en kvart! In med en speciallärare, säg ett klockslag, sätt igång.

– Istället ska eleven anmälas till EHT, tas upp på nästa möte, om du har tur, det ska sättas in extra anpassningar först, utvärdera efter fyra veckor, ny anmälan, en pedagogisk utredning startas, ingen har tid att fylla i den så läraren får jaga sina kollegor att snälla, snälla fylla i, tillbaka till EHT, det dröjer, dröjer, dröjer, eleven ska intervjuas, vårdnadshavare likaså. Sen beslutas att eleven behöver särskilt stöd och då inser EHT att det inte finns speciallärare att tillgå så då blir det tillbaka till ämnesläraren igen, säger Hanna Gardberg.

Huvudmän brister på flera punkter

Skolinspektionen hävdar i sammanställningen att flera huvudmän har brister i sitt ansvar, såsom stöd till rektor och lärare, kompetensutveckling, en god organisation och resurser till elevhälsan.

Konsekvensen har blivit att ett stort ansvar hamnat på enskilda lärare och att elever fått extra anpassningar under en längre tid när djupare stödinsatser egentligen hade behövts.

– Extra anpassningar handlar ofta om att förenkla, skala av och underlätta. Det hjälper inte eleverna att utvecklas, att ta sig an det som är svårt. Vi gör de här eleverna en björntjänst. De förtjänar stöd och vi svarar genom att sänka nivån. Det här vet alla som jobbar i skolan men vi dansar med i den här dansen ändå. Skulle F-gränsen försvinna, ett nytt betygssystem som inte slår ut elever komma till, skulle nog det här förändras också.

LÄS MER:

Larmet: Lärare tvingas offra elever när stödet uteblir

Lärarna: ”Kan inte ge eleverna stödet de behöver”

Elever sviks när lärandet anpassas bort

Sandström: Elever tvingas betala priset för skolans mirakelmetoder