Under seminariet i Visby diskuterades frågan om lärares möjligheter att räcka till för eleverna.
Lärarna hinner inte med sitt uppdrag: ”Blev riktigt arg”
”Vi måste sluta att hela tiden skära ner om vi ska kunna följa lagen”, sa Sveriges Lärares ordförande Anna Olskog under seminariet i Visby.
Särskilt stöd
Enigheten är ändå relativt stor.
Forskare, expertis, fack och politiker är i stort sett överens: skolan behöver förstärkta resurser för att lärarna ska klara av sitt kompensatoriska uppdrag.
– Vi behöver breda politiska beslut för att få saker att hända och kunna rätta till lärarnas arbetsbelastning och för att ta vårt fulla yrkesansvar, säger förbundsordförande Anna Olskog.
”Skolan går inte i repris.” Under den titeln samlade Sveriges Lärare sakkunnig expertis och representanter från fyra riksdagspartier till ett samtal under den pågående Almedalsveckan i Visby.
Diskussionen har sin grund i den nyligen presenterade rapporten ”En ohållbar klassrumssituation” från Sveriges Lärare.
Socialdemokraternas utbildningspolitiska talesperson skrädde inte orden:
– Jag blev riktigt arg när jag fick läsa rapporten. Att det ska behöva vara så här i våra skolor är väldigt dåligt av ett samhälle! säger Åsa Westlund.
”Måste sluta skära ner”
Specifikt var det skolans kompensatoriska uppdrag som var underlag för diskussionen. Ett uppdrag som både fack och skolpersonal, liksom i viss mån politiker, menar inte går att fullgöra enligt gällande lagstiftning.
– Vi måste sluta att hela tiden skära ner om vi ska kunna följa lagen. Vi behöver en rörelse framåt nu, säger Anna Olskog, nytillträdd ordförande för Sveriges Lärare.
– Det vi kräver är att staten tar över ansvaret, utvecklar Olskog.
Frågan om överflyttning av ansvaret för skolan från kommunalt till statligt, råder det i stora drag samsyn kring. Det framgick av den församlade panelen inför dryga hundratalet åhörare i Wisby Strands stora kongresshall på onsdagseftermiddagen.
Men vilken sorts ansvar och på vilken nivå är delvis en vattendelare.
Statligt ansvarstagande alternativt statligt styrande?
SKR tveksamt till statlig styrning
Centerpartiets Madelaine Jakobsson från Nordmaling och ordförande för utbildningsberedningen inom Sveriges Kommuner och Regioner är tveksam.
– Vi är inte direkt för statlig styrning eftersom det ser så olika ut i olika delar av landet på hur stort stöd kommuner kan ge till bland annat kringfunktioner i skolan. Där finns det många skolor i landet med tillgång till både elevhälsa och specialpedagoger, säger Madelaine Jakobsson.
Sveriges Lärare sakkunnig expertis och representanter från fyra riksdagspartier till ett samtal under den pågående Almedalsveckan i Visby.
Liberalernas Jan Jönsson, oppositionsborgarråd i Stockholms stad, är av motsatt uppfattning.
– Vi har länge velat se ett förstatligande av skolan. Fast först inväntar vi nu utredningen kring en nationell skolpengsnorm, som regeringen ska ta ställning till. Det ser vi fram emot. I Stockholm har vi exempelvis högst skolpeng i landet, förklarar Jan Jönsson de nationella olikheterna.
Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Josefin Malmqvist, är inne på inne på en liknande linje.
– Vi vill arbeta för ett ökat statligt styrande även om det inte behöver bli ett helt statligt övertagande av ansvaret. I stället vi vill öka inflytande på område efter område inom skolan, säger hon.
– En ny, stor omorganisation är nog inte vad skolan behöver just nu.
”Ryckigheten måste bort”
Panelen var i övrigt samstämmig kring att det som skolan behöver är resurser, tid och möjlighet att utföra sitt grunduppdrag, inte minst att kunna ge elever det kompensatoriska stöd som de har rätt till. Allra helst en längre period fri från nya utredningar.
– Den här ryckigheten måste bort, var Anna Olskog tydlig med.
”För oss är det viktigt att ha satt en blåslampa på frågan”, säger Anna Olskog, ordförande för Sveriges Lärare.
Förbundsordföranden menar att diskussionen kan ha fört frågan en liten bit framåt.
– Fast någon stor förflyttning är det inte. För oss är det viktigt att ha satt en blåslampa på frågan. Det behöver ske en förändring, att vi kan få tydliga ramar, säger Anna Olskog.
– Det har vi tagit kongressbeslut på.
Att det skulle behöva gå så långt att även skolväsendet behöver en lagstiftning där lärare kan anmäla sig själva för att ”tvingas” bryta mot lagstiftningen om det kompensatoriska uppdraget, i likhet med Lex Sarah och Lex Maria-lagstiftningarna, hoppas Olskog inte ska behöva bli aktuellt.
– Vad vi vill är att reglerna snarare ses över, förklarar Anna Olskog.
”Vi har elever som vet att de kanske inte kan gå så långt som de önskar”, säger Lilian Helgason, ordförande för Sveriges elevråd.
Elevperspektivet på det kompensatoriska uppdraget framfördes av Lilian Helgason, ordförande för Sveriges elevråd:
– Många elever är klart medvetna om att lärarna har den här situationen. Det är nästan som att man tycker synd om dem ibland, man önskar liksom att de kunde haft fler lugna lektioner, säger Lilian Helgason.
– Vi har som mål att ha den bästa skolan i världen. Men som det är nu har vi elever som vet att de kanske inte kan gå så långt som de önskar, utvecklar hon.
