Så blev facebook en ventil för frustrerade lärare

Det har blivit en stadig refräng. Coronaåret 2020 innebar större arbetsbörda och mer oro för en lärarkår som redan var hårt pressad.

– Dubbel- och trippelarbete, otydliga riktlinjer och den oro som lärare får hantera, inte bara sin egen utan också vårdnadshavare och elever, det tar enorma mängder kraft och energi från lärarkåren, säger Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Lärarförbundet.

– Det är en högre andel lärare som är oroliga över att bli sjukskrivna på grund av arbetsrelaterad stress än att smittas av covid-19, berättar hon.

LÄSTIPS Här är de största FB-grupperna för lärare

Det började bli en del konspirationsteorier. Det är heltokigt, det är inget en lärarkår ska stå för.

För många blev sociala medier en plats för att ventilera sina känslor om regler som var svåra att följa, om information som ändrades från dag till dag.

En av Facebookgrupperna där lärare mötts heter Lärarupproret, med cirka 15 000 medlemmar.

Gruppen bildades under valrörelsen 2018 och fick ny fart under 2019. Då drog idrottsläraren Alexander Skytte igång Lärarmarschen och blev därefter en av administratörerna i gruppen då han ville samla kåren i fackligt och politiskt arbete.

Men enligt Alexander Skytte började frustrationen över pandemin att koka över i konflikter och höga tonlägen.

Många inlägg kretsade kring såväl det praktiska vad gäller covid-19, men kritiken mot myndigheter och politiker växte parallellt.

– Alla andra diskussioner tappade fart och det började bli en del konspirationsteorier. Det är heltokigt, det är inget en lärarkår ska stå för, säger Alexander Skytte.

– Corona fick ta enormt mycket plats i gruppen. Det är en viktig arbetsmiljöfråga, men om man har ägnat ett helt år att fokusera på pandemin så har man slösat bort ett år  på att prata bara om en sak i stället för kärnfrågorna, fortsätter han.

Alexander Skytte och två andra lärare anklagade i en debattartikel administratörerna för att ha låtit corona ta fokus från andra viktigare frågor, vilket de menade splittrade gruppen. Samtidigt valde han att lämna Lärarupproret och starta en ny grupp – Lärarupproret 2.0 – som sedermera bytte namn till Skolupproret.

– Sociala medier har enorma fördelar men också nackdelar. De har haft och fortsätter ha en jättestor roll i det utvidgade kollegiet, säger Johanna Jaara Åstrand.

– Men det har skapats grupper där man kanske inte alltid får sin oro speglad eller omhändertagen utan kanske snarare förstärkt. I stället för att lyfta det med sitt ombud så eskalerar oron på sociala medier utan att grunden till oron tas om hand. Det är ju baksidan av det som sker på sociala medier.

Emanuel Karlsten som är journalist och föreläsare med fokus på sociala medier, menar att konflikterna i Facebookgrupper speglar det som hänt i samhället. Allt eftersom månaderna har gått har frustrationen ökat och förtroendet för samhället minskat, och tonläget kan ha känts mer och mer uppskruvat.

– Vi har helt enkelt blivit trötta på pandemin, och trötta på åtgärderna. Rädsla var så klart den första och mest tydligaste orsaken till frustration, men det som kommer sen är att vi blir lite utmattade och urlakade. Det blir extra polariserat mellan de som är superrädda och de som är supertrötta, och det är det som sociala medier gör mer synligt, säger han.

– De som står på barrikaderna, vi kanske ser det som att de är samhället, men det är bara för att de styr debatten, det är några få som är väldigt högljudda. Starka känslor är det som tar tydligast uttryck, oavsett om det är på nätet eller i verkliga världen.

Det är några få som är väldigt högljudda. Starka känslor är det som tar tydligast ­uttryck.

– Det kan vara ganska enkelt att få en Facebookgrupp att kantra, precis som vilken sammanslutning som helst, det kan tippa över. Vi har lätt att sluta upp och stötta den som uttrycker frustration eller ilska, och jag har verkligen förståelse för att lärare kan känna sig förbannade just nu. Det behövs respekt och att samhället erkänner att lärare är ett riskyrke, och tydligt uppskattar att att lärarna tar den risken, säger Emanuel Karlsten.

LÄSTIPS Stenkula: Facebook tar fram det lägsta

Anki Jansson som är moderator i Facebookgruppen Förskoleupproret, med närmare 35 000 medlemmar, menar att hon ser bättre stämning och ton sedan gruppen startades 2013, tvärtemot vad många ofta säger om internet och sociala medier. Administratörerna får ofta hjälp av medlemmar när någon går över gränsen.

– Det är viktigt att man ändå läser och kollar efter vem som har skrivit det som länkas, så man är lite kritisk och inte bara nappar. Och självklart vara källkritisk innan man lägger upp en länk, säger hon.

Alexander Skytte håller med om att lärare ofta känner en mer generell frustration över att inte bli förstådda – och att den känslan kan följa med in i diskussioner även med kollegorna på nätet.

– Jag kan tänka mig att det kanske kan saknas lite ödmjukhet, att man är van vid att vara ledare och ha rätt och inte tänker att man kanske kan ha fel, säger Alexander Skytte.

David Kronlid är docent i etik och lektor i didaktik vid Uppsala universitet. Han menar att man inte kan kräva av lärare att de ska bete sig bättre än någon annan på internet, även om beteendet förstås kan och ska kunna få konsekvenser. Skolans värdegrund får existera i skolans rum, och han menar att det är en professionell och pedagogisk fråga om en lärare kan hålla sina egna tankar utanför undervisningen, snarare än en moralisk fråga om hur de är som människa.

– Lärare är som alla andra, vi är olika vana vid att relatera till och hantera våra känslor. Det är klart att lärare kan bli oroliga för att eleverna är det, men jag tror att svenska lärare är bra och professionella. Men allmänmänskligt påverkas man ju så klart.

– Jag tycker inte att lärare ska vara mindre ansvariga på nätet, snarare bör alla vara mer ansvariga, säger David Kronlid.

Läraren har sökt grundaren och administratören Cristhine Hellsten Kerslow i gruppen Lärarupproret, men hon har avböjt att kommentera.