För och emot: Striden om skolan som aktiebolag

LÄS ÄVEN: Fackets tydliga krav: Aktiebolagen måste bort

Att vänster­sidan i politiken varit motståndare till aktiebolagen har varit känt i decennier, men det är Liberalernas helomvändning som skickat upp frågan högt på agendan. Partiets beslut på sitt landsmöte den 22 november 2025 har gett eko:

”Friskolor som i dag drivs som vinstdrivande aktiebolag ska omvandlas till en associationsform utan vinstsyfte.”

Den efterföljande debatten har varit hård, både i och utanför partiet. Debatten fick också näring av Joakim Stymnes utredning ”Skärpta villkor för friskolesektorn” som i ett delbetänkande i april kom med förslag på hur vinstutdelningen kan begränsas.

Hur då lyder argumenten för och emot aktiebolagen? Vi Lärare har intervjuat initierade personer på bägge sidor om stridslinjen.

Det är svårt att luta sig mot forskningen för att reda ut effekterna av bolagens närvaro, det visar de profilerade national­ekonomerna Jonas Vlachos och Magnus Henrekson – som hamnar på helt olika sidor.

Utredaren: ”Aktiebolag är en rationell driftsform”

Magnus Henrekson, tidigare professor vid Handelshögskolan och många år vd för Institutet för näringslivsforskning – och nu senast regeringens betygs­utredare – tycker att Liberalernas förslag att fasa ut aktiebolagen är ”konstigt”:

– Aktiebolag är en rationell driftsform, man får in kapital som kan användas för att upprusta skolbyggnader och expandera på fler platser där det finns behov av skolor. Driftsformen har funnit i 33 år och gett upphov till en hel bransch, varför plötsligt förbjuda den?

Vilka ytterligare fördelar ser du med bolagen?

– De ger stordriftsfördelar. Vi har problem i dag med mindre gymnasieskolor som är dyra i drift och som inte kan expandera för att få ner kostnaderna per elev. Skolkoncerner kan fördela kostnaderna på fler enheter och de kan lätt låna upp nytt kapital till investeringar.

Han menar också att skolkoncerner borgar för fler och bättre kontroller av kvaliteten.

– Om en av dina skolor håller låg kvalitet så drabbas hela koncernen. På en enskild fristående skola på en mindre ort utan en ordentlig lokaltidning, ja där är risken större att skolan fortsätter att vara dålig eftersom den inte granskas av någon.

Vidare, betonar han, skulle det bli mindre konkurrens om driftsformen försvinner.

– Dåliga kommunala skolor skulle inte få incitament att bättra sig. Sedan kan man fråga sig hur det ska gå för en aktiebolagsskola som till exempel tas över av ett lärarkollektiv – det handlar om en komplex verksamhet med avtal och upphandlingar. En enskild skola kan inte kunna allt, därför är det bra med koncerner där man kan utveckla metoder och leverera tjänster till alla skolor som ingår.

Professorn: ”Det ger felaktiga incitament”

I dag finns cirka 6 000 grund­skolor och gymnasieskolor i Sverige – drygt 1 300 av dessa drivs som aktiebolag och där går över 300 000 elever. Vissa aktiebolagsskolor drivs enskilt, andra ingår i koncerner. Den största är Academedia med sina 84 grundskolor och 148 gymnasieskolor.

Det är dessa större koncerner med stort inflytande över svensk skolpolitik som kritiken i första hand riktats mot. Jonas Vlachos, professor vid Stockholms univer­sitet, anser att det har utvecklats en ”osund lobbyism”.

– Personer rör sig mellan företagen, politiken och myndigheterna, vilket gör det svårt att veta vems intressen en person företräder. Man har svårt att lita på ett remissvar från typ Skolverket om personen bakom svaret är på väg att få en anställning på ett skolföretag.

Han är kritisk till själva utgångspunkten för aktiebolagen, att de ska göra vinst:

– Det ger felaktiga incitament vilket gör att det inte går att lita på utföraren. Samtidigt finns ett stort värde i att kunna lita på utföraren just eftersom utbildning är en så komplex och svårreglerad tjänst.

Vlachos fortsätter:

– Man får ökade intäkter genom att få in fler elever och man får minskade utgifter om man till exempel snålar in på lärare och skolbibliotek. Det går att utnyttja systemets svagheter. Så mycket vet jag om entreprenörer, att om de ser luckor som innebär att de kan tjäna mer pengar så utnyttjar de dem. Sådan är marknadslogiken.

Men marknaden skulle ju se till att de skolor som underpresterar förlorar elever och därmed sina intäkter?

– Det var tanken, men det har ju inte fungerat så. Folk väljer skolor av så många olika skäl, inte bara utifrån vilken skola som kan ge den bästa undervisningen. Vissa sätter sina barn i djupt religiösa skolor, andra sätter dem i skolor som ställer låga krav på schemalagd undervisningstid.

Över huvud taget fungerar inte marknadsmekanismerna fullt ut, det är därför man talar om en ”kvasimarknad”:

– Människor följer inte principen om att byta en vara eller en tjänst som man är missnöjd med. Den aktuella skolan kanske har stora klasser och låg andel behöriga lärare, men din son vill ändå inte byta eftersom han har kompisarna där, trivs i miljön.

Dyrt att ta bort friskolorna – trots brister

Magnus Henrekson medger att kvaliteten brister på sina håll, men att det är på väg att åtgärdas:

– Vi är ju i färd med att införa reformer som ska göra det omöjligt att fuska med glädjebetyg, det kommer mitt förslag till nytt betygssystem att garantera. Och det kommer att bli svårare att komma undan med låg kvalitet i undervisningen när den nya läroplanen är på plats. Varför ta bort aktiebolagen nu?

För att många undersökningar visar att vinstdrivande skolor, i genomsnitt, har färre legitimerade lärare, större klasser, mindre utbyggd elevhälsa och sämre utrustade skolbibliotek. Men du tror att allt detta kommer att bli bättre nu?

– Det är jag övertygad om, det kommer inte att gå att driva skolor med låg kvalitet.

Men det går uppenbarligen i dag?

– Ja, och det är olyckligt. Men det är politikerna som gjort det möjligt när man inte satt upp tydliga kunskapsmål. I dag är det uppenbarligen möjligt att driva fordonsprogrammet utan tillgång till relevanta fordon, eller ha ett naturbruksprogram med hästhållning utan hästar. Men får vi ett regelverk där sådant är förbjudet, då kommer det också att försvinna.

Man måste, menar Henrekson, ha ett regelverk som ger skolor, oavsett driftsform, incitament att ge eleverna så mycket kunskap som möjligt. Och som samtidigt gör det omöjligt att ge betyg som inte motsvarar kunskaperna. 

Han får stöd av nationalekonomen och tidigare M-politikern Anne-Marie Pålsson som 2022 för Lärarnas Riksförbunds räkning utredde frågan om att fasa ut aktiebolagen. I en intervju nyligen i Dagens Samhälle upprepar hon kritiken mot en utfasning som skulle bli ”dyr och krånglig” – och föreslår precis som Henrekson ett tydligare regelverk. ”Till exempel starkare skrivningar i lagen gällande lokaler, behöriga lärare och köer.”

Jonas Vlachos är tveksam till införandet av ett detaljerat kontrollsystem:

– Det är en övertro på vad regelverken kan åstadkomma. Företagare är snabba och kluriga, regelverken hänger inte med. Sedan är det svårt att reglera den här typen av verksamhet på ett rättssäkert sätt och det krävs ofta undantag som kan utnyttjas. Även om det är tänkt att vara normen går det till exempel inte att bestämma att undervisningen alltid ska utföras av en behörig lärare.

Opinionsbildaren: ”Att göra vinst trumfar allt annat”

Han får medhåll från en annan profilerad kritiker av marknadsskolan, Lisa Pelling, chef för tankesmedjan Arena Idé:

– Det allra viktigaste i skolan är lärarnas yrkeskompetens, lärare måste få ha ett professionellt handlingsutrymme. Men om vi går in och detaljstyr för mycket så inskränker vi det här handlingsutrymmet.

Hon ser kritiken mot aktiebolagen som en ”no-brainer”, en självklarhet:

– Så länge det går att tjäna pengar på glädjebetyg och obehöriga lärare, så kommer detta att fortsätta. Incitamenten att göra vinst trumfar alla andra hänsynstaganden. Avkastning till aktie­ägarna går före andra intressen, aktiebolagslagen väger tyngre än skollagen. Reaktionen när Roger Akelius skulle köpa Academedia är ett bevis på det!

Hon refererar till när finansmannen skulle köpa friskolekoncernen Academedia härom året. Affären drogs tillbaka efter ett kraftigt kursfall – som berodde på att Akelius sagt att han ville slopa utdelningar och låta alla vinster återinvesteras i skolorna.

Tre av fyra svenskar är positiva till ett förbud

Lisa Pelling är också kritisk mot de stora koncernernas metod att flytta vinster mellan kommunerna. Eller flytta dem utomlands.

– Vad har svenska barn och elever för nytta av att Academedia använder skolpengen för att köpa förskolor i Finland?

Både hon och Jonas Vlachos vill också lyfta demokratiaspekten, att systemet är kvar trots att en majoritet i befolkningen varit negativ i åratal. När SOM-institutet 2024 frågade svenskarna vad de tyckte om förslaget att ”förbjuda företag med vinstsyfte att driva skolor” svarade 55 procent att det var ”ett mycket bra förslag” och 19 procent att det var ”ganska bra”.

Lisa Pelling menar att även bristen på insyn är ett demokratiproblem.

– De talar om affärshemligheter, men om de inte har något att dölja kan de väl vara helt öppna med sin information. Det handlar om våra barns skolgång.

Friskolebossen: ”Ett fullkomligt ansvarslöst förslag”

Almega Utbildning, tidigare Friskolornas riksförbund, har upplevt kritikstormar förr. Nu blåser det ännu hårdare. När vi ber om en intervju med förbundsdirektör Andreas Mörck vill han också ta med sig sin ordförande Marie Pilfalk.

Förslaget att fasa ut aktiebolagen ser han som ”fullkomligt ansvarslöst”.

– Det riskerar att slå sönder välfungerande verksamheter. Vi talar om skolor där föräldrar och elever är extremt nöjda.

Han anser att skolorna själva måste få avgöra vilken driftsform de vill ha, det är inget som politikerna ska bestämma över.

– Nära 80 procent av mina medlemmar har valt aktiebolagsformen för att de tycker att den skapar långsiktighet och ekonomisk trygghet. Om skolor ska få drivas på andra sätt än i offentlig regi, då måste också aktiebolag få vara med.

Han menar att det är för tidigt att säga något bestämt om konsekvenserna i det fall aktiebolagen skulle fasas ut, men han fruktar nedläggning av skolor – vilket kommer att drabba både lärare och elever. Anhängarna av en utfasning anser att farhågorna är överdrivna, de menar att det kommer att gå att driva skolorna vidare med en annan associationsform utan stora konsekvenser – utöver ersättningskraven från bolagen.

Ja till vinstuttag – men inte utan kvalitet

Ordförande Pilfalk vill betona fördelarna med aktiebolagsformen, och utgår från sina egna erfarenheter. Tillsammans med sju andra kvinnor grundade hon Broholmsskolan i Lidköping och drev den länge som ekonomisk förening.

– För två år sedan bytte vi driftsform till aktiebolag. En av anledningarna var att vi då hade löst ut tre av delägarna men att det inte var hållbart att fortsätta så. Som ekonomisk förening behöver man finansiera det med pengar ur verksamheten, som aktiebolag gör man det genom kapital utifrån.

Hon ser ytterligare fördelar med aktiebolagsformen:

– Man får större kreditvärdighet och det är möjligt att ta lån, det blir billigare att göra inköp och det är mer transparent än i en ekonomisk förening eller stiftelse. Det var inte möjlighet till vinstutdelning som var anledningen till att vi bytte, för den möjligheten fanns ju även i den ekonomiska föreningen.

Andreas Mörck fyller i:

– De allra flesta av våra aktiebolagsskolor gör inte några vinstutdelningar.

Vad tycker du om vinstutdelningar?

– Om de tar ut vinst utan att ha hög kvalitet på verksamheten gör de fel.

Hur avgör man vad som är hög kvalitet?

– Det är svårt eftersom svensk skola saknar tydliga kvalitetsindikatorer, jag har länge efterlyst sådana. Men det är ett faktum att vår sektor, friskolesektorn, står oss väl i relation till resultaten i offentligt drivna skolor.

Era aktiebolagsskolor har i genomsnitt en lägre andel behöriga lärare, det är väl en indikator på sämre kvalitet?

– Ja, i några input-värden har vi sämre resultat, som exempelvis lägre lärarlöner. Men i output-värden, vad våra skolor åstadkommer i kunskaper hos eleverna, där ligger vi i topp. Fler borde fråga sig hur det kan komma sig.

Här refererar han till ”Vad kan vi lära av Pisa 2022” från Näringslivets skolforum där författaren kommer fram till att elever på både vinstdrivande och icke-vinstdrivande friskolor presterar något bättre än elever i kommunala skolor – även efter justering för bakgrundsfaktorer.

Om skolor presterar goda resultat är det ok att dela ut vinst, eller?

– Ja, levererar skolan kvalitet måste ägarna också kunna få avkastning på instoppat kapital.

Mörck: ”Nu renoverar vi friskolehuset”

Regeringen är redan i färd med att ”göra en helrenovering av friskolesystemet”, som man uttrycker det. Joakim Stymnes nämnda utredning utgör navet, nu i januari presenterades slutbetänkandet med förslag som ska säkerställa ”en långsiktigt hållbar och ansvarsfull fristående skol- och förskolesektor”.

Det ska till exempel bli lättare för tillsynsmyndigheterna att besluta om tvångsförvaltning eller verksamhetsförbud.

Andreas Mörck håller med om att en renovering är nödvändig och han är kritisk mot hur friskolornas anhängare har argumenterat genom åren:

– Det var ett misstag att inte ta tag i de problem som fanns i sektorn. Det finns skolor som inte har skött sig och det ska vi påtala. Men nu gör vi vår hemläxa, nu renoverar vi friskolehuset. Vi har tillsatt ett etiskt råd och vi har uteslutit medlemmar och mer är på väg.

Det är mot den bakgrunden han blir extra upprörd över Liberalernas nya linje.

– Nu vill de bränna ner hela huset innan alla förslagen till renovering lagts fram.

LÄS ÄVEN:

Fackets tydliga krav: Aktiebolagen måste bort

Förslaget: Offentlighet för friskolorna – med undantag

Utredning: Så ska misskötta friskolor stoppas

De sågar förslagen om friskolor: ”Fortsatt vinstläckage”