”Läsning är som konditionsträning. Den måste underhållas hela tiden”, säger Jonna Bruce.
Så vill Jonna Bruce få fler delaktiga i barns läsning
”När det kommer till att väcka läslusten och hålla i lästräningen måste vi alla hjälpas åt”, säger skolbibliotekarien Jonna Bruce.
Läsning
Jonna Bruce lever efter sin dröm: Att alla vuxna krokar arm för att barn ska läsa mer.
– Det finns många knep för att en lärare inte ska uppleva att den lämnas ensam med detta stora ansvar, säger skolbibliotekarien som kommer ut med en handbok i ämnet.
Jonna Bruce har precis bytt skola och lämnat Hammarkullen i Göteborg för Sigtuna.
Det är olika socioekonomiska förutsättningar, men utmaningen är densamma som precis överallt:
Läsningen bland unga minskar i Sverige.
– Självklart är det läraren i klassrummet som ansvarar för själva avkodningen, men när det kommer till att väcka läslusten och hålla i lästräningen måste vi alla hjälpas åt.
Enkla sätt för fler engagerade
I boken ”Om läsning i skolan och hemma” (Easy Peacy Guide förlag) går Jonna Bruce handfast igenom flera upplägg för att involvera vuxna i de ungas läsande.
– Det finns ganska enkla sätt för att få fler att engagera sig. Och min erfarenhet är att det verkligen ger resultat. Jobbar man strukturerat blir en ”vanlig skola” fortare än man kan tro till en ”läsande skola”, säger hon.
Jonna Bruce har gjort den resan så bra att hon 2023 tilldelades Svenska Akademiens skolbibliotekariepris och hon har även vunnit utmärkelsen ”Skolbibliotek i världsklass”.
Litteratur i alla ämnen
Själv säger hon så här:
– Det är helt enkelt inget annat än fantastiskt när ett barn upptäcker läsningen och träder in i nya världar! Det måste vi se till att fler får uppleva.
”Vi” – det är alla vuxna i barnens omgivning.
– Svensklärare, lärare i andra ämnen, rektor, vaktis, lokalvårdare, föräldrar – alla ska med! Det är då det blir riktigt bra, säger Jonna Bruce.
Hon fortsätter:
– Det går att jobba med litteratur i alla ämnen.
Som en brygga till hemmen
I samhällskunskap går det att koppla ihop litteratur om demokrati med Aisopos fabler, i NO-undervisningen går det att använda poetiska texter om exempelvis kroppen eller djur, i bild kan eleverna få göra serieteckningar av en läst bok.
Bara för att ta några av Jonna Bruces exempel.
– Jag brukar säga att läsning är som konditionsträning. Den måste underhållas hela tiden. Överallt, säger hon.
Jonna Bruce konstaterar att på ett läsår finns det 178 skoldagar – och att eleverna då inte är i skolan resterande 187 dagar.
– Självklart börjar allt med att vi har en bra läskultur i skolan. Det är själva grunden. Men sedan måste vi fungera som en brygga till hemmen och inspirera till fortsatt läsning där, säger Jonna Bruce.
Hon tipsar om mer organiserade träffar, exempelvis bokcirklar tillsammans med vårdnadshavare och elever.
– Men glöm inte bort handfasta råd om läsning hemma. Det behöver inte bara vara böcker. All läsning är bra träning, säger hon.
Att inkludera barnen i att läsa recept vid matlagning, instruktioner eller nyhetsartiklar blir lite som vardagsmotion.
– Något som är väldigt viktigt när det gäller att vara en brygga mellan skolan och hemmet är kommunikation. Det behöver inte vara krångligare än att använda nyhetsbreven, hemsidan och sociala medier för att synliggöra barnens läsning, säger Jonna Bruce.
Stor skillnad på ordförråd
Just att synliggöra läsningen kan öka även en ökad läslust.
– Finns det tid och möjlighet att ge barnen någon form av uppmärksamhet och belöning efter exempelvis tio lästa böcker, så är det inte bara en kul grej. Det stärker läslusten, säger hon.
I sin bok hänvisar Jonna Bruce till forskare som kommit fram till att en 17-åring, som inte blivit läst för och som inte läser själv, har ett ordförråd på 15 000–17 000 ord.
En 17-åring som blivit läst för som barn, och som läser själv, har ett ordförråd på 50 000–70 000 ord.
– Det är så otroligt viktigt att vi alla hjälps åt med att väcka läslusten och hålla i läsningen, säger Jonna Bruce.
”Helt omöjligt att klara av”
Den nya lagen om att alla skolor ska ha en skolbibliotekarie trädde i kraft 1 juli.
Men DIK (fackförbundet för kultur, kommunikation och kreativ sektor) slår larm om att det saknas cirka 2 000 skolbibliotekarier i Sverige.
Dessutom är riktlinjen att en skolbibliotekarie på grundskolan ska ansvara för 300 elever och en på gymnasiet för 400.
Det finns exempel där en ny skolbibliotekarie ska ansvara för 1 600 elever.
– Det säger sig ju själv att det är helt omöjligt att klara av, säger Jonna Bruce. Dessutom har ju många lärare en otroligt stressig tillvaro med hög belastning. Men även med mer rimliga förutsättningar är det jobbigt att känna att man är ensam om att försöka väcka läslust. Det blir så mycket bättre om man gör det tillsammans.
LÄS MER:
Forskaren och läraren – så utvecklar de undervisningen
Friberg: Det sitter hårt inne för elever att erkänna hur lite de läser
