Så skapas meningsfullt lärande för elever i särskolan

Marie Nilsson Nordfors arbetar som specialpedagog och förstelärare på Häggviks gymnasium i Sollentuna. Just nu är hon aktuell med boken ”Lära för livet – motiverande undervisning i särskolan” som åskådliggör grundläggande forskning och pedagogisk praktik inom grundsärskolan och gymnasiesärskolan.

Idén till boken växte fram då Marie Nilsson Nordfors kom i kontakt med föreläsaren Susanne Weiner Ahlström som höll i ett föredrag om hur man som lärare kan arbeta med elevernas förmågor. Det blev en ögonöppnare för Marie Nilsson Nordfors.

– Susanne visade mig något som kallades för ”förmågecirkeln” där hon hade sammanfattat alla förmågor som eleverna ska utveckla utifrån läroplanen i samtliga ämnesområden. Förmågorna delades upp i en cirkel där allt konkretiserades och förtydligades. Cirkeln samlade ihop och sorterade olika begrepp som beskrev vad eleven skulle utveckla, säger Marie Nilsson Nordfors.

Förmågecirkeln tar upp fem grundförmågor: ansvar, reflektion, samarbete, kreativitet och kommunikation.

Marie Nilsson Nordfors har sedan utvecklat cirkelupplägget och förtydligat det ännu mer för hennes elever i form av färgkodade bildkort.

– Jag tycker att många lärare tidigare mest använde sig av det centrala innehåller i sin undervisning. Många ville bara checka av att man hade gjort alla delar – men de brydde sig inte så mycket om de hade eleverna med sig. Jag ville jobba mer med elevernas förmågor, inte bara centralt innehåll och kunskaper. Har man däremot de här förmågorna då kan man ta till sig av kunskaper.

I boken illustrerar Marie Nilsson Nordfors hur lärare kan bli bättre på att tolka läroplanen och hur man använder den så att det gagnar ens elever, skapar motivation och känna att undervisningen är kul.

– Mina elever älskar arbetssättet med förmågorna och det har dessutom förenklat mycket för mig som lärare – samtidigt lär sig eleverna mycket mer än tidigare. Det gäller att försöka få eleverna att förstå vad det är jag förväntar mig att de ska lära sig. Då gäller det att visualisera målen, det är det jag gör med hjälp av de här förmågekorten, säger hon.

Förutom användandet av förmågekorten belyser Marie Nilsson Nordfors gärna vikten av att arbeta med reflektion i undervisningen.

– Även elever som inte har något tal måste få möjlighet att reflektera kring saker. Många av mina elever har inget tal, så om jag ställer en fråga kan inte jag få ett svar direkt. Då måste jag jobba mycket med bildstöd och visualisera saker så att de själva kan ge tillbaka, säger hon och fortsätter:

– Får eleverna chansen att reflektera då får det chansen att lära sig någonting. Man kan inte bara matas med saker och sitta och ta emot, då tänker inte hjärnan. Som lärare måste man bara ge eleverna chansen.

Vad har du för tips till lärare när det kommer till bitarna du lyfter?

– Det är att hela tiden ställa du-frågor till eleverna och ge dem alternativ att svara på en fråga. Till exempel om man har tittat på en film gemensamt så pratar man kring det här och ger de möjlighet, med hjälp av bildstöd eller kommunikationsappar, där de har olika valmöjligheter. Ge eleverna möjlighet att välja, för då kan de reflektera.

Titt som tätt besöker Marie Nilsson Nordfors olika särskolor runt om i landet och passar då gärna på att gästa klassrummen. Hon menar att det finns många lärare i dag som inte ger alla elever möjlighet till reflektion.

– Tyvärr gör inte alla lärare det här i dag. De som inte har möjlighet att uttrycka sig får bara sitta passiva. Jag ser även att många lärare är stressade över det centrala innehållet i läroplanen. Det finns lärare som försöker gå igenom de abstrakta delarna med eleverna trots att det inte förstår. Och förstår inte eleverna någonting så tappar de motivationen.

Lärare har en skyldighet att anpassa undervisningen så att eleverna förstår och känner lust och motivation, menar hon.

– Det handlar mycket om att skapa en positiv stämning i klassrummen, och att man får tillgång till en elevs hjärta innan man får tillgång till hjärnan. Det handlar mycket om att eleverna ska känna trygghet i gruppen.

Hur kan man mer som lärare i särskolan utveckla sin egen undervisning och skapa meningsfullt lärande som ger eleverna möjlighet att förstå och göra sig förstådda?

– Mitt motto är att allt jag gör ska eleverna förstå. Jag kan aldrig tillåtas prata över elevernas huvuden, utan jag måste alltid känna att jag har dem med mig. Sedan är det klart att de inte kan förstå allt från början, utan jag måste så klart utmana eleverna. Gör man saker bara för att det står i läroplanen och så har du inte med dig hela gruppen alls, då är det meningslöst lärande. Man måste verkligen ha en fingertoppskänsla – att man inte är på en för hög eller låg nivå. Det är största utmaningen att jobba inom särskolan.

I boken belyser du många metoder och verktyg. Vilket verktyg skulle du vilja lyfta lite extra när det kommer till att motivera eleverna?

– Det skulle vara kommunikationsappen ”Widgit Go” som jag använder hela tiden, till allt i undervisningen. Det verktyget är bra för att det går att anpassa appen till olika stationer. Du kan skapa egna aktiviteter och upplägg att använda för kommunikation, språkutveckling och kognitivt stöd. Med hjälp av appen blir eleverna aktiva och utvecklar kommunikation och språk.