”Pedagogik handlar om ett socialt samspel”

Det är en prestigefull utmärkelse som Kajsa Bro, och ytterligare tre lärare, inom det naturvetenskapliga området får. Bakom beslutet står Kungliga Vetenskapsakademiens ledamöter, samma ledamöter som utser Nobelpristagare i fysik och kemi.

Kajsa Bro har under sina 24 år som gymnasielärare varit verksam på en och samma arbetsplats, Kunskapscentrum i Markaryd, en skola med ungefär 300 elever.

– Jag anställdes 1998 och hade tänkt stanna något år men har aldrig kommit härifrån för att jag helt enkelt trivs så bra.

Arbetsinsats resulterar

När hon ombeds beskriva sin undervisningsstil konstaterar Kajsa Bro först att hon har lektioner med samtliga skolans elever eftersom hon även undervisar i naturkunskap.

– Det finns några saker så som man vill vara som lärare, saker jag har brunnit för och tror på. En viktig sådan är att eleverna ska tro på sig själva. Undervisningen måste bedrivas så att eleverna förstår att jag tror på dem, att en ökad arbetsinsats kommer att resultera. En viktig grundsten är min tro på deras kompetens.

– Vi jobbar tillsammans och har ett utsatt mål, vilket kan vara olika för olika elever. För mig är pedagogik ett socialt samspel.

Juryn skriver i motiveringen att Kajsa Bro ”gör vetenskapen mer tillgänglig för alla genom att plocka exempel ur vardagen och sätta biologin i ett sammanhang. Och "detta gör vetenskapen mer tillgänglig för alla elever och annars svåra och abstrakta delar av biologin blir intressanta och lockande".

Hon menar att alla vill höra en berättelse.

– Vi vill fängslas. Biologin kan man göra om till en berättelse genom att sätta in den i ett vardagligt sammanhang. Jag börjar ”har ni hört om…” och utgår ifrån det. Jag plockar ner det som är abstrakt och sätter in det i en form av berättelse.

Behöver fästa

Ofta bygger exemplen på frågor från eleverna.

– En elev undrade varför man nyser. Då tittade vi på hur andningsapparaten är uppbyggd, pratade om olika patogener och kom in på corona och pandemin. Därifrån bygger man vidare. Ska du anamma ny kunskap behöver det fästa i något du redan kan.

Kan du beskriva utbytet mellan er?

– Att vi i skolan inte skulle bedriva katederundervisning är felaktigt, för det gör vi. Men min uppgift blir att komma på hur vi inte enbart ska bedriva katederundervisning och använda tiden i skolan på ett så kvalitativt sätt som möjligt. All forskning visar att elever har för lite taltid. Eleverna ska lära sig så mycket som möjligt på plats, få prata, resonera och använda sina kunskaper.

Att engagera och intressera samtliga elever i klassrummet är en mer eller mindre knivig uppgift för alla lärare. Hon tycker att den stora utmaningen ligger i att utmana varje elev på elevens egen nivå.

– Alla ska känna att de får den möjligheten. Oavsett förutsättningar och vilka mål eleven har ska eleven känna att hen har möjlighet att utvecklas. Även den som har ett tidigare intresse och kan mycket om biologi måste känna sig utmanad.

Hur följer ämnet biologi med sin tid?

– Vad som tillkommit är hållbarhetsperspektivet. Ämnet har annars tre övergripande syften. Det ena är rent faktamässigt, du ska exempelvis kunna proteinsyntesen och evolutionsteorin.

Skriva vetenskapligt

– Det andra handlar om det naturvetenskapliga arbetssättet, att kunna formulera en frågeställning, en hypotes, och att kunna skriva vetenskapligt. Här labbar vi mycket och är utomhus till och från.

– Sedan har vi biologins betydelse för individ och samhälle, om till exempel genteknik och nyss nämnda hållbarhetsperspektiv.

Är det svårt att få med alla elever ”på tåget”?

– Utmaningen ligger i att alla ska utmanas på sin nivå. Alla elever ska känna att de får den möjligheten. Oavsett förutsättningar och vilka mål eleven har ska eleven känna möjlighet att utvecklas. Även den som har ett tidigare intresse och kan mycket om biologi måste känna det.

Hur gör man vetenskapen mer tillgänglig?

– Utgå från där man befinner sig. Det man upplever att man klarar av, oberoende av vad det är, jag tror de allra flesta tycker det är roligt att kunna saker. Att få öva på saker och känna att man blir kompetent i det området, då ökar glädjen över att lära sig mer.

Betyg i början

Kajsa Bro är av den uppfattningen att lärare ska vara försiktiga med att ge betyg i början av en kurs.

– Jobba formativt. Man ska berätta vad man är bra på och vad man kan utveckla. Elever vill gärna få betyg i början. Men det blir lätt att ”okej, jag är E”. Nej, det är du inte säger jag då. ”Du börjar på E men nu ska vi arbeta vidare. Om du gör det här och det här då kommer du också att nå ett högre kunskapsmål”.

Vad tror du elevernas efterfrågan på tidiga betyg beror på?

– Att de elever som är vana vid framgång i skolan stärks av det. Att betyget i sig blir ett kvitto på mig som person kanske. Men så är det inte. Det handlar om vilken arbetsinsats du gör. På något sätt blir betyg hos vissa elever förknippat med vem man är. Och återigen, nej så är det inte och jag försöker förklara att det handlar om arbetsinsatsen. Jag är tydlig med att vi kommer att öva flera gånger. Eleverna får inte tro att det är kört.