Tre metoder som boostar både mående och studieresultat
Åse Fagerlund vill hjälpa lärare att hjälpa sina elever må bättre.
Guider & tips
Genom att ge eleverna verktyg att ändra sitt sätt att tänka kan de både lyckas bättre i skolan och må bättre.
– Jag skulle önska att välbefinnade fick plats i den svenska läroplanen, säger forskaren Åse Fagerlund som är aktuell med en ny bok om elevhälsa.
Neuropsykologen och psykoterapeuten Åse Fagerlund leder sedan 2015 en forskningsgrupp som undersöker metoder för att stärka välbefinnande hos barn unga och vuxna vid Helsingfors universitet och Samfundet Folkhälsans forskningscentrum i Helsingfors.
I nya boken ”Elevhälsa i skolan” erbjuder hon lärare 26 lektionsplaneringar som utgår från vetenskapligt utprövade metoder att stärka barns och ungas välbefinnande.
– Vi har en lång tradition i skolan, och inom psykologin, av att minska på det som är svårt och negativt. Att den som mår dåligt ska må lite bättre. Grovt uttryckt tar den här boken i stället avstamp från ett psykologiskt neutralläge och siktar uppåt, säger Åse Fagerlund.
Tre avsnitt för tre metoder
Boken är indelad i tre avsnitt: Mindset, hoppfullhet och grit. Den forskningsintresserade känner igen begreppen då de florerat i skolans värld en längre tid. Varje avsnitt innehåller ett antal lektionsupplägg som syftar till att stärka elevernas välbefinnande genom respektive metod.
Övningarna i boken utgår från Åse Fagerlunds forskning vid Folkhälsans forskningscentrum, och den feedback forskningsgruppen fått från de skolor som använder metoderna. Den forskningen visar att elever som fått jobba med sitt välbefinnande 45 minuter i veckan under ett läsår mår bättre än den kontrollgrupp som inte haft samma lektioner, enligt alla mätbara punkter.
– Vi har precis samma utmaningar här i Finland som i Sverige, med unga som mår allt sämre, är stressade och deprimerade. Jag vill bidra till att stärka deras välbefinnande säger hon.
Välbefinnande på schemat
I Finland är elevernas välbefinnande tydligt inskrivet i läroplanen. Så är inte fallet i Sverige, och Åse Fagerlund är medveten om att lärare ofta har överfulla scheman redan och inte alltid har tid för ytterligare projekt – som att jobba med hennes lektioner.
– Det här är det som är skolans utmaning i dag, hur ska vi hinna med det här också? Men jag tänker samtidigt att det är svårt för en elev som mår dåligt att ta in inlärning. Jag hoppas att boken kan sänka tröskeln för lärare att ge eleverna verktyg att stärka sitt välbefinnande.
3 metoder i korthet
1. REALISTISK HOPPFULLHET
Realistisk hoppfullhet handlar om att hjälpa eleven att 1: Forma meningsfulla mål, 2: Jobba fram vägar mot de målen och 3: Upprätthålla motivationen att nå målen.
– Forskningen visar att svagare elever tenderar att använda en och samma strategi och fortsätta banka huvudet i väggen om den inte fungerar. Det här är ett systematiskt sätt att lära eleverna sätta upp meningsfulla mål och olika strategier.
– Jag vet inte om alla elever i alla lägen kan bli hoppfulla. Men vi ska inte ge upp om något barn, vi ska tro på att de kan utvecklas.
2. STATISKT OCH DYNAMISKT MINDSET
Skillnaden mellan ett statiskt och ett dynamiskt mindset är skillnad mellan att säga ”jag kan inte…” och ”jag kan inte ännu…”.
– Det handlar om tron på den egna förmågan och insikten att våra hjärnor kan utvecklas hela livet. Det klassiska är eleven som tänker ”jag kan inte matte, och min mamma kunde inte matte och ingen förväntar sig att jag ska kunna matte”. Att i stället lära sig att tänka ”Jag kan inte räkna ut det här talet ännu” är stor skillnad. Och det är likadant med andra saker. Om man kommer till en ny skola kan man tänka ”jag har inga vänner här”, men man kan också tänka ”jag har inga nya vänner… än”.
3. GRIT – UTHÅLLIGHET OCH PASSION
Här är den vuxnas uppgift att uppmuntra eleven att inte ge upp för tidigt utan i stället vara uthållig och fortsätta kämpa. Åse Fagerlund varnar dock för vantolkningen att grit bara handlar om att bita ihop och köra på.
– Det finns e ever som är uthålliga med fel saker. Kanske med mobbning eller med våld i familjen. Man kan utveckla grit i fel sammanhang.
– Jag hoppas att man hjälper eleverna att stanna upp och fundera över vad som är viktigt och hjälper dem att jobba uthålligt för det.
Åse Fagerlund
- Åse Fagerlund är doktor i neurovetenskap, psykoterapeut och forskare vid Helsingfors universitet, och forskningsledare vid Samfundet Folkhälsans forskningscentrum i Helsingfors, med särskild inriktning på positiv psykologi för barn och unga.
- Vid sidan om forskningen skriver hon böcker, föreläser, håller workshops, kurser och handleder.
- ”Elevhälsa i skolan” är en fristående uppföljare till boken ”Öka välbefinnandet i skolan” som gavs ut på Förlaget Natur & Kultur 2021.
