Hur mycket tid bör jag lägga som mentor?

Hans Flygare, arbetsmiljöexpert på Lärarförbundet, svarar på läsarnas frågor.
Den här artikeln publicerades ursprungligen på Läraren.se

Hans Flygare, Lärarförbundets arbetsmiljöexpert, svarar här på läsarnas frågor.
Har du också frågor? Mejla redaktionen@lararen.se

Bild: Getty images

Fråga: Jag jobbar på en grundskola och vi får flera nyexaminerade kollegor lagom till höstterminen. Det är såklart viktigt att de får en bra introduktion, men vi har det väldigt tajt i schemat och undrar hur mycket tid vi kan förväntas lägga på att vara mentorer till de nya lärarna?

Svar: Huvudmannen ansvarar för att de nyanställda får en introduktionsperiod och rektorn utformar planen för introduktionen. Skollagen säger att planen ska utformas på ett sätt som möjliggör ett systematiskt arbete med planering, uppföljning och utvärdering. Rektorn ansvarar för att du som mentor får förutsättningar att sköta uppdraget.

Introduktionen är en investering i verksamheten som kräver en god planering även för mentorn och behöver därför tas hänsyn till vid tjänstefördelningen och planeras in i den dagliga verksamheten. Mentorskapet måste få ta den tid som krävs för att introduktionen ska fylla sitt syfte. Det varierar hur mycket tid som behövs, bland annat beroende på vad den nya kollegan har för tidigare erfarenhet.

Du ska inte behöva jobba över för att vara en bra mentor. Om det blir svårt att få tiden att gå ihop behöver prioriteringar göras för att din arbetsmiljö ska vara hållbar. Det går inte alltid att helt förutspå tidsåtgången i förväg och därför behöver du och din chef ha en dialog under terminerna för att se om någon justering behöver göras.

Foto: Getty images

Fråga: På förskolan där jag arbetar har vi fått veta att inskolningen ska ske som vanligt, vilket innebär att det kommer att vara många föräldrar i våra lokaler samtidigt. Jag känner mig orolig för att smittas av corona och undrar vad jag kan göra för att få rektorn att tänka om.

Svar: Folkhälsomyndighetens riktlinjer ska fortfarande följas och arbetsgivaren är ansvarig för din arbetsmiljö. Chefen ska göra riskbedömningar tillsammans med skyddsombudet. Oron bland  personalen är också en risk som måste tas omhand.

Det går att anpassa inskolningen till förhöjd smittorisk, genom att exempelvis dela upp barngruppen i för- och eftermiddagspass eller förlägga så mycket av verksamheten som möjligt utomhus. Föräldrarna behöver information från huvudman/rektor om handhygien, avstånd och att stanna hemma vid minsta sjukdomssymptom.

 

Fråga: Snart början höstterminen, men jag är fortfarande väldigt trött efter den intensiva och annorlunda vårterminen. Vad ska jag göra?

Svar: Lärarna ansträngde sig till sitt yttersta för att få ihop verksamheten under vårterminen och många jobbade betydligt mer än planerat. Det är viktigt att du och din chef har en dialog om vad det är i arbetet som orsakar tröttheten och resonera om vad som behöver göras. Förändra eller prioritera bland arbetsuppgifter och följ upp regelbundet.

Om du behöver prata med någon om ditt mående kan företagshälsovården vara ett alternativ. Det finns även samtalsstöd genom Lärarförsäkringar, om du har någon försäkring genom dem. Glöm inte bort att prata med ditt ombud eller skyddsombud om diskussionen med chefen känns svår.

Kvarsittning: Hur mycket är det rimligt att hjälpa nya kollegor?