Var tredje lärare stoppas från att köpa läromedel

Svenska lärares möjligheter att välja bästa möjliga läromedel har minskat. Orsakerna är i grunden tre; brist på pengar, möjlighet att påverka inköpen samt tidsbrist.

Det visar rapporten ”Rätten till kunskap – en rapport om läromedelssituationen i Sverige” från Läromedelsförfattarna.

Rapporten är ett samarbete mellan Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Sveriges Elevråd, Sveriges Elevkårer, SVEA (styrelsen för Sveriges elevråd) och Läromedelsförfattarna. Intervjuer och enkäter genomfördes under mars 2020.

Lärare och skolledare svarade på hur de såg på inköp och värdering av läromedel, såväl analoga som digitala. Rapporten från i fjol har nästan flugit under radarn på grund av pandemin. Här går vi igenom resultaten.

LÄSTIPS: Expertens bästa råd –när lärare ska beställa läromedel

Ekonomin

Var fjärde lärare, 24 procent, uppger i undersökningen att de antingen inte kan köpa in de analoga läromedlen de behöver eller inga analoga läromedel över huvudtaget. Ännu fler, 37 procent, säger att de inte kan köpa in de digitala läromedel som behövs.

Sammantaget är det nästan var tredje lärare i Sverige som inte kan köpa de läromedel som de anser att de behöver i sin undervisning.

Tre av fyra lärare, 76 procent, anser enligt rapporten att de behöver större ekonomiska resurser för att kunna välja rätt läromedel.

Även skolledarna svarar att de är begränsade i sina inköp av läromedel. 79 procent av skolledarna svarar att det i första hand beror på ekonomin. Men skolledarnas svar är kluvna, majoriteten av dem menar samtidigt att de ändå kan fylla de behov som finns.

Kostnaden för inköp av läromedel skiljer sig stort mellan olika skolor och kommuner.

Lägst låg Grästorps kommun med 144 kronor per år och elev, högst Markaryds kommun där 2 691 kronor satsas på läromedel per år och elev. Sammanställningen gäller åren 2015–2019, grundskolan, och med en skattning av friskolornas inköp.

Riksgenomsnittet i Sverige för inköp av läromedel var per elev 650 kronor år 2019, vilket är lägst i Norden. I jämförelse satsades i Finland 1 450 kronor per elev och i Norge 1 050 kronor.

Läromedelsföretagen är en branschorganisation som tillsammans ger ut cirka 95 procent av svenska läromedel, enligt deras egna uppgifter.

Möjlighet att påverka

Det visade sig vara stora skillnader mellan inköpen av analoga och digitala läromedel. Fyra av fem lärare, 81 procent, svarade att enskilda lärare, ämnesansvariga eller hela arbetslag beslutade om inköp av analoga läromedel. När det gäller digitala läromedel var motsvarande siffra endast 57 procent.

I förlängningen betyder det att risken ökar att inköparen av digitala läromedel, allt oftare skolledare eller huvudmän, inte känner till verkligheten i klassrummen.

Per Kornhall, ordförande för Läromedelsförfattarna, säger:

– Vi visste ju att läget var allvarligt när det gäller tillgången till läromedel. Men vi blev förvånade över att lärarna har tappat kontrollen över valet av digitala läromedel, säger Per Kornhall, som är lärare, skolutvecklare och författare.

LÄSTIPS: Lista: Så mycket satsar din kommun på läromedel

Det tryckta läromedlet framstår i rapporten fortfarande som överlägset. Detta bekräftades av elevorganisationerna.

– Den digitala generationen, uttrycker stark oro för att de inte hade bra läromedel. Och de ville ha fysiska böcker för att de tyckte att många av de digitala läromedlen har brister och problem, säger Per Kornhall.

Tiden

Mer tid för att granska och lära känna läromedel önskade sig 61 procent av de tillfrågade lärarna, 35 procent ville ha mer kollegialt utbyte. 34 procent ville ha mer kännedom om ­befintliga läromedel och 15 procent önskade sig en extern kvalitetsgranskning av läromedel.

Lärarförbundet är delaktig i rapporten och förbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand är inte förvånad över resultaten i rapporten:

– Lärarna har signalerat det här i många år. Det som är förvånande är att huvudmännen inte tar in lärarna i besluten av inköp av särskilt digitala läromedel, som också är väldigt kostsamma, säger hon och fortsätter:

– Det här är enormt frustrerande för lärarna och skapar så mycket merarbete. De måste gå igenom gamla läromedel för att söka efter eventuella felaktigheter och parallellt försöka hitta aktuellt innehåll.

Frågan om läromedel är i grunden en likvärdighetsfråga, menar Johanna Jaara Åstrand, som slår hårt mot eleverna.

Vad förväntar du dig av regeringens utredning?

– Det viktigaste är att regeringen erkänner att urvalet och utformningen är lärarprofessionens ansvar. Sedan att skolhuvudmännens ansvar är att se till att det finns ekonomiska resurser och tid för lärarna att kunna göra detta.

– Sedan är jag oroad över de stora besparingskraven som kommunerna har. Det ser riktigt illa ut. Först ryker de anpassade läromedlen. Risken är att likvärdigheten blir ännu sämre när inte alla elever kan få samma chans.  

LÄS MER

Var tredje lärare stoppas från att köpa läromedel

Gästkrönika: "Det händer något kring synen på läromedel"

Expertens bästa råd –när lärare ska beställa läromedel

Fridolin vill värna lärarens val av läromedel

Forskarna hjälper lärarna att välja digitala läromedel

Internationella jämförelser av läromedel

Läraren blir alltmer en läromedelsproducent